Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panspermi - Pant, flod. Se Blackwater 1 - Pant, jur., föremålet för en borgenärs panträtt - Pantagruel. Se Rabelais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helmholtz. Det kan ej nekas, att stora svårigheter
äro förknippade med denna åsikt. Ett helt annat
transportmedel, nämligen strålningstrycket, föreslogs
(1906) af Arrhenius. Med dess hjälp skulle frön
af omkr. 0,00016 mm. diameter på några månader
kunna öfverflyttas från en planet till en annan
inom solsystemet, således icke behöfva förlora sin
groningskraft under flyttningstiden. För att komma
från en planet i ett planetsystem till en sådan i
ett annat närbeläget planetsystem skulle emellertid
omkr. 10,000 år fordras, och det kan ju synas
oantagligt, att lifvet skulle kunna hållas slumrande
under så lång tid. Nyare försök ha likväl visat,
att kemiska processer i allmänhet, och däribland
också lifsprocesser, försiggå omkr. två och en
half gånger långsammare, om temperaturen sänkes 10
grader. Vid den låga temperaturen i världsrymden,
som antages vara omkr. -220° Celsius, skulle sagda
processer aflöpa omkr. en milliard gånger långsammare
än vid 10 grader. Ett frö skulle således också kunna
behålla sin grobarhet under millioner år vid sagda
låga temperatur. Naturligtvis kan man ej direkt pröfva
detta genom försök, men åtskilliga undersökningar,
utförda af Paul och Prall vid -195°, stödja i hög
grad sagda åsikt.
Man invänder ofta, att det första lifvets uppkomst
på detta sätt ej får någon förklaring, utan lifvet
måste ha bestått sedan oändligt lång tid. Man skulle
naturligtvis kunna göra en liknande invändning mot
den nu allmänt antagna oföränderligheten hos materien
och hos energien. Jfr S. Arrhenius, "Världarnas
utveckling" (1906) och "Människan inför världsgåtan"
(1907). S. A-s.
Pant [pä’nt], flod. Se Blackwater 1.
Pant (redan på åtskilliga ställen i landskapslagarna
panter, i st. f. fsv. væþ|), som åter går igen
i rättsmedlet vad, af ty. pfand, antagligen af
lat. panctum, befäst), jur., föremålet för en
borgenärs panträtt. I allmänhet består det i ett
kroppsligt ting eller med andra ord i eganderätten
därtill, så att panträtten belastar och inskränker
samma rätt. Men i och för sig kan hvad som helst
af förmögenhetsvärde tjäna som pantsäkerhet för en
fordran och förty ej allenast andra rättigheter till
kroppsligt ting än eganderätt, utan äfven rättigheter
utan sådant föremål som immateriell eganderätt,
fordringar och en förmögenhet i dess helhet. Härför
möta dock större eller mindre hinder i de positiva
rättsreglerna om hvad som hör till panträtts laga
uppkomst, nämligen i allmänhet inregistrering vid fast
egendom och besittning vid lös. Enligt svensk rätt kan
sålunda, hvad fastighet angår, panträtt aftalsvis
förvärfvas allenast i hvad som utgör fast egendom
eller dock förordnats kunna på lika sätt intecknas
för fordran, d. v. s. dels eganderätt, skattlagd
fiskerätt samt gammal tomt-och vattenfallsrätt och
dels tomt- och vattenfallsrätt enligt 1907 och
1911 års lagstiftning. Det lämnas härvid å sido, att
servitut som rättsligt tillbehör äfven inteckningsvis
delar villkor med den fasta egendom, till hvars nytta
det upprättats, och att införsel i fast egendom,
hvarvid inteckning ersattes af besittning, än i dag
bereder viss förmån i pantafseende. Att ytterligare
fartyg, fastän lösöre, åter kan intecknas för fordran,
betecknar icke någon utsträckning af pantaftalets
användning, enär
föremålet dock äfven här är eganderätt. Med undantag
för nämnda fall af fordringsinteckning kräfves åter
till pantaftals laga fullbordan, att borgenären
sättes i besittning af det pantsatta. Detta gäller
alltså, ehvad det rör sig om eganderätt till lösöre,
där anspråket kan uppfyllas, eller om lös egendom
i öfrigt, som annan förmån af lösöre, nyttjande-,
afkomst- eller säkerhetsrättigheter till fastighet
samt sådana rättigheter, som ej ha kroppsligt
föremål. I alla dessa senare fall kunna åter regelrätt
tradition och besittning ej komma till stånd och
därför ej heller panträtt upplåtas. Annorlunda
ställer det sig dock, om en rätts innehafvare
till bevis därå innehar en skriftlig handling
och denna enligt rådande uppfattning i köpmanna-
och rättslif har naturen af värdepapper. Rätten
anses då förkroppsligad i bevishandlingen och kan
sålunda genom dess utgifvande göras till föremål för
s. k. handpant. I denna ordning ställes bland annat
fordringsinteckning som hypotek. Men så kan äfven
ske med hvilka som helst skuldsedlar och invisningar,
transmissibla afkomsträttigheter och delaktighetsbevis
af akties natur. Bemärkas må dessutom för svensk
rätt egendomligheten, att innehafvare af införsel-
och handpantsrätt må under den mottagna egendomens
utgifvande till tredje man ställa den som säkerhet
för en sin gäld utan öfverlåtelse af sin fordran mot
pantegaren samt sålunda göra sin pantsäkerhet till
föremål för en sin pantsättning (Jordab. kap. 9 § 6
och Handelsb. kap. 10 § 6). - Ett sätt att på en omväg
vinna det med ett pantaftal afsedda syftet är att
afhända sig en rättighet under förbehåll att senare
i tiden få återlösa den. Det är blott att tillse,
att man icke kommer i strid med reglerna om lösöreköp
och ogiltigheten af resolutiva villkor vid köp och
byte af fast egendom. Härför är dock visserligen
ingen fara, där dylik öfverlåtelse påkallas däraf,
att på angifvet sätt rätten ej i formen kan göras till
föremål för pantaftal. Lika litet som en person kan
pantsätta hela sin förmögenhet, lika litet kan han,
bortsedt från kvarlåtenskaps borttestamenterande,
öfverlåta den. Eljest är åter visserligen icke hinder,
att äfven ett omedelbart pantaftal omfattar en helhet
af växlande ting. Exempel erbjuda tillbehör till
fartyg samt till järnväg och annan fast egendom
äfvensom upplag i panthafvares omedelbara eller
medelbara besittning under tillåtelse för pantegaren
att verkställa uttag och inlägga nytt i dess ställe. -
Till den del, som utmätning på grund af sökandens
därmed vunna pantartade säkerhet i det utmätta
betraktas såsom ett sätt att förvärfva panträtt
(tvångspant), bestå därför ej hinder af skildrad
art. Äfven om utmätningen ej leder till respektive
registrering eller besittningstagande, har den full
laga verkan. En annan sak är, att utmätningssökanden
på olika sätt kan förspilla sin rätt och att det med
afseende på lös egendom härvid bland annat spelar en
roll, att den ej tagits eller kunnat tagas i verklig
besittning af utmätningsmannen (Handelsb. kap. 17 §
8 och § 9 mom. 3, Utsökningsl. §§ 74, 75, 77 och
85 samt Inteckningsl. § 38). Jfr Handpant,
Hypotek, Immission, Införsel 2, Inteckning, Köp,
Legoaftal, Lösöreköp, Lösören, Panträtt och Värdepapper. A.W.
Pantagrue1. Se Rabelais.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
