1463 Panteon-Pantheon 1464 Pa'nteon. Se Pantheon. Panterkatten, zool. Se O zeloten. Panterlon, zool. Se Losläktet. Pantern, zool. Se Leoparden. Pantersnoken, zool. Se Jättesnokarna. Pantf beskrifning. Se P an t bref. Panth, Dundu. SeNanaSahib. Panthai. Se P an t e. Pantheon (af grek. pan, allt, och theo's, gud), ett alltigenom heligt tempel. Småningom har ordet kommit att betyda en byggnad, afsedd att bevara minnet, ofta äfven stoftet, af ett folks yppersta. I figurlig bemärkelse talar man om "minnets Pantheon" m. fl. liknande uttryck. Bland byggnader med namnet P. märkas i synnerhet två präktiga arkitekturverk från skilda tider, det ena i Rom, det andra i Paris. - 1. P. i Rom uppfördes efter Severus och Caracalla (202 e. Kr.). 600 förvandlades P. till en kristen kyrka (S. Maria ad martyres, populärt la Rotonda), gudabilderna borttogos, och i stället ditfördes 28 vagnslass helgonben. Brons-rosetter och förgyllda bronsbjälkar fingo vandra i smältugnen, påfven Urban VIII (Barberini) lät af metallen göra kanoner och tabernaklet öfver högaltaret i Peterskyrkan och lät utstyra hallens gafvel med två fula klocktorn ("Berninis åsneöron"), som dock lyckligtvis borttogos 1883. På 1700-talet aflägsnades deon inre marmorbeklädna-den - den yttre var borta redan förut - och ersattes med puts. Till förhallen, som ligger mot Fig. 3. Det inre af Pantheon i Rom. (I bakgrunden hufvudaltaret.) Fig. 1. Det yttre af Pantheon i Rom. rektangulär grundplan 27-25 f. Kr. af Marcus Agrippa (se d. o.) till den förgudade Caesars och andra stora gudomligheters ära. Templet stod i Fig. 2. Genomskärning af Roms Pantheon. förbindelse med en väldig byggnad, sannolikt ett bibliotek, hvaraf betydande ruiner ännu finnas. Blixten slog ned och antände templet 110 e. Kr. Kejsar Hadrianus lät uppbygga det rundtempel, med förhall, som i hufvudsak bevarats ända till våra dagar (se fig. 1). Det inre reparerades af Septimius norr, ledde fem trappsteg. Sexton korintiska kolonner af grå och egyptisk granit (12,5ox4,so m.) omsluta den treskeppiga portiken (som håller 33, so x 14 m.). Golf vet var beklädt med granit och marmor. Inskrifterna vittna om, att Agrippa var den förste byggherren och att Septimius jämte sin son restaurerade templet. Kupolen öfverskjuter utantill rotundan endast med halfva sin höjd. Genom antika, väldiga bronsdörrar kommer man in i rotundans inre (fig. 3). Dess proportioner äro mycket enkla och just därför af en sällsynt Storartad verkan. Golf ytan är 43,4o m. i genomskärning. Från denna till kupolens afslutning "ögat", en bronsinfattad ljusöppning af 7 m. genomskärning, är en alldeles lika lång linje som golfcirkelns genomskärning, och precis på halfva höjden börjar kupolen i betong, fordom smyckad med förgyllda bronsrosetter, sin resning, således en kombination af ett half-klot och cylinder af samma höjd. Den, som em gång stått i ljusfloden från "ögat" och betraktat den i sina enkla proportioner så storartade interiören, glömmer den synen sent eller aldrig. Arki-