1465 Pantikapaion-Pantning 1466 traven hvilar utom på cylinderns inurverk äfven på 14 praktfulla korintiska 8,9 m. höga kolonner af gul marmor (giallo-antico) och pavonazzetto. Det på senare tiden restaurerade golf vet är belagdt med porfyr, granit och olika slags marmor. Kolonnerna omsluta 7 nischer 1. exedror (se Exedra), omväxlande fyrkantiga och rundade, där gudabilderna stodo, öfver nischerna löper en gesims, som genom-brytes af ingången och af en bland nischerna, som är större än de andra, i hvilken kyrkans hufvudal-tare står. Mellan nischerna finnas 8 kolonnomgifna små kapell (cediculce), prydda med bildstoder. Det nya italienska kungadömet gjorde P. till en graf kyrka för det savojiska huset; här ligga Viktor Emanuel och Umberto begrafna. Den senare har ett särdeles vackert graf monument; minnesvården har kostat 450,000 lire. Flera andra stormän, bland dem Eaffaele Santi, ha här sina hvilorum. 2. P. i Paris är beläget på vänstra Seinestrandens högsta punkt och behärskar denna stadsdel. Här hade Klodvig grundlagt en basilika, som fullbordades af hans änka. Klodvig (d. 511) begrofs där och likaså den heliga Genoveva (fr. S:te Geneviéve), som aflidit i jan. 512. Ludvig XV beslöt, då han tillfrisknat från en lifsfarlig sjukdom, att ersätta den gamla förfallna kyrkan med ett tacksägelsetempel och helga det åt Genoveva. Det uppfördes 1764-90 efter ritningar af Souff-lot - domen fullbordades af J. Rondelet. Kyrkan, korsformig, är 112 m. lång och 84 bred, Fig. 4. Pantheon i Paris. fasaden (fig. 4) prydes af en tempelhall efter mönster af Eoms Pantheon med 22 korintiska kolonner. En hög tambur uppbär kupolen, från marken till lanterninen är 80 m. Byggnaden betecknar den stränga klassiska smakens återuppståndelse efter barock- och rokokotidens experimenterande. 1791 blef kyrkan omdanad till graftempel för stora medborgare. Frontenen bär inskriften Aux grands hommes la patrie reconnaissante ("det tacksamma fäderneslandet åt sina stora män"). Mirabeaus, Voltaires, Marats m. fl:s stoft fördes dit, och under kejsardömet grafsattes där Marceau, Lannes m. fl. 1806-30 och 1851-85 var byggnaden kyrka, dessemellan blef den åter graftempel, hvilket den f. n. är. Under det sista skedet ha Victor Hugo, presidenten Carnot, Zola m. fl. blifvit graf satta i kryptan under templet. - Framför kolonnaden står Eodins staty "Tänkaren", på platsen framför kyrkan Corneilles och på högra sidan därom Eousseaus staty. Interiören är prydd - ganska oroligt och splittradt - med en mängd stora väggmålningar af moderna franska målare. Bäst på sin plats äro Puvis de Chavannes' bilder ur Genovevas barndom och ålderdom 3. Pantheon har äfven användts som titel på samlingar af lefnadsteckningar öfver namnkunniga personer. 1. J. C. 2. G-g N. Pantikapaion. Se Kertj. Pantin [påta7], stad i franska dep. Seine, 8 km. s. ö. om S:t Denis, l km. utanför Paris' enceinte, vid Ourcq-kanalen. 36,359 inv. (1911). Tillverkning af järnvägsvagnar, ångmaskiner, glas, kemiska produkter m. m. Där har staten också en tobaksfabrik. J. F. N. Pantlåneinrättning, Pantlånekontor. Se Pantbank. Pantlånerörelse, jur., drifvande af pantlåne-inrättning. Enär denna rörelse, där den skötes som enskildt affärsföretag utan offentlig kontroll, erbjuder alltför bekväma möjligheter att i penningar omsätta orättfånget gods, har det yrkesmässiga utöfvandet af densamma - liksom förhållandet är flerstädes utrikes (i Danmark enligt lag af 21 juni 1867, i Norge enligt lagar af 26 maj 1866 och 17 juni 1869, i Tyska riket, i Österrike, i England o. s. v.) - äfven i vårt land gjorts till föremål för särskilda restriktiva lagbestämmelser. K. kung. 7 nov. 1884, tillkommen på framställning af öfverståthållarämbetet och med en 16 dec. 1910 vidtagen ändring alltjämt gällande, föreskrifver sålunda som nödvändigt villkor för ifrågavarande rörelse tillstånd af K. M:ts befallningshafvande och ålägger pantlånare att öfver rörelsen föra särskild bok, hvilken, liksom pantlånarens lager, skall hållas tillgänglig för polismyndigheten. Aktiebolag, som har pantlånerörelse till ändamål, behöfver (jämlikt lag af 22 juni 1911) för att vinna registrering K. M:ts stadfästelse på sin bolagsordning och får icke drifva bankmässig inlåning från allmänheten. Det anses nämligen olämpligt, att aktiebolaget på sådant sätt förskaffar sig erforderligt rörelsekapital. Däremot eger kommun utan hinder af förenämnda bestämmelser inrätta anstalt för drifvande af pantlånerörelse för kommunens egen räkning. Så har ock (i socialt syfte) skett i åtskilliga af Sveriges städer. Jfr Assistans-inrättningen. C. G. Bj. Pantning, Själfpantning, jur., uttagande i egen person af någon sin rätt i annans lösöre. Ursprungligen synes detta ha varit en allmän exekutionsform (gammalsv. nam) för fordringars indrif-vande, men skall i denna sin egenskap ha i Sverige af skaffats af Knut Eriksson (1167-96). Af ver i gällande svensk lag återfinnes emellertid detta