Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panträtt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behof och i hvarje fall icke ett sådant, som rönt
erkännande i lagstiftningen. Såväl det ena som
det andra eger sin tillämplighet jämväl i fråga
om de förordnanden, hvilka för fall af inträdd
ändring i eganderätten till intecknad egendom och
en däraf föranledd uppdelning af det personliga och
panträttsliga ansvaret låta fordringsinteckningens
upphörande eller försvagande genom dess innehafvares
åtgärd eller försummelse lända till motsvarande
befrielse för den förutvarande egaren i hans
fortsatta personliga ansvar. Vanliga sätt för ett
panträttens särskilda upphörande är vid handpant
besittningens och vid fordringsinteckning dels
dess dödande på innehafvarens begäran och dels
hans bristande förnyelse däraf. I det stora hela
är det en egendomlighet för svensk rätt att kräfva
fordringsintecknings förnyelse hvart tionde år
och sålunda underkasta pantsäkerheten särskild
preskription. Emellertid medför, då eganderätt
och personligt ansvar finnas på samma hand, dylik
förnyelse äfven afbrott i fordringspreskriptionen,
och tarfvas alldeles icke förnyelse af inteckning i
järnväg till säkerhet för tryckta eller graverade
obligationer. - Där panträtt är förenad med
besittning, föranleder denna särskilda obligatoriska
verkningar, nämligen vid handpant i lösöre snarlika
inlagets och vid införsel alltefter omständigheterna
arrendets eller hyrans. Allmänt är dock panthaf-vare
ansvarig för skada genom bristande normal vårdnad
af egendomen, men eger ock ersättnings- och panträtt
för nödiga kostnader därå. Vid pantens återlösande
har han att redovisa uppburen afkastning, i mån
som han icke, såsom vid införsel vanligen aftalats,
varit berättigad att behålla den i gengäld för räntan
eller viss dess andel. Lagstiftningen om underpant
har i obligatoriskt hänseende ej att förete annat
än stadganden om förtida betalning. Rätt att kräfva
sådan har intecknings-hafvare för fall af egendomens
vanvårdande från egarens sida. En plikt att i förtid
mottaga betalning kan åter följa af ej allenast
exekutiv försäljning, utan äfven expropriation och
kvasiexpropria-tion. Härtill komma vid panträtt
i fartyg dess kondemnation eller förändring till
nationaliteten. Litt.: Gadolin, "Pantsättning
af jord enligt medeltida svensk landsrätt"
(1909). Jfr Edsvuren förrättningsman, Förmånsrätt,
Handpant, Hypotek, Ocker, Pant och Retentionsrätt.
A. W.
Pan-tschen ("lärd"). Se Lamaism, sp. 930.
Pantzarhielm, Hans Fabian Axel Erik, militär,
politiker, f. 13 okt. 1844 i Ystad, d. 14 maj
1912 å Malen, blef underlöjtnant vid Vendes
artilleriregemente 1864 och kapten 1879 samt tog
afsked 1896. P. hade strax förut väckt mycket stor
uppmärksamhet genom sina under märket Z. utgifna
oppositionella militära broschyrer. Vald 1896 på
folkpartiets program till riksdagsman för Landskrona,
hade P. redan under de första dagarna af sitt mandat
att utkämpa en het dust med tre högre militärer, som
utmanat honom till en diskussionsduell; han utgick
ej utan heder ur den ojämna striden. Sedan liberala
samlingspartiet bildats 1900, blef han suppleant i
förtroenderådet och var det t. o. m. 1904; med 1905
lämnade P. riksdagen, där han egde större inflytande,
än den i allmänhet tyste och slutne mannen ville
låta påskina. Han var statsrevisor 1900–02 och blef 1901
led. af försvarsutskottet, där han var ganska
verksam vid genomdrifvandet af den segrande
kompromissen, ehuru han från början uppträdde
som regeringsförslagets motståndare. P. var
medlem af egnahemskommittén 1899–1901 och af
kasernbyggnadsnämnden 1902. Från nämnda år till sin
död var han en af öfverkontrollörerna vid brännvins-
och maltdryckstillverkningen. J. C.
Panu, finsk myt., i de finska trollsångerna =
såväl "eld" som "eldens gud". Äfven Panut-taret
- "eldgudinnorna" förekommer i trollsångerna,
E. N. S.
Panum. 1. Peter Ludvig P., dansk fysiolog, f. 19
dec. 1820 i Rönne, d. 2 maj 1885 i Köpenhamn, blef
student i Kiel 1840, med. doktor i Köpenhamn 1851
och utsändes 1846 till Färöarna för att bekämpa
en häftig mässlingsepidemi, om hvilken han 1847
författade en utmärkt afhandling, där han äfven
lämnade intressanta meddelanden om lefnadssättet på
öarna. Vid kolerautbrottet i Danmark 1850 erhöll
och löste han på samma utmärkta sätt ett liknande
uppdrag. 1851 -53 studerade han i Wiirzburg och Paris,
hvarvid han kom att stå nära den nya fysiologiska
skolan, särskildt Virchow. 1853 vardt han professor
i Kiel, men flyttades 1864 till Köpenhamn, där
han trots de äldre läkarnas häftiga motstånd
fick till stånd ett fysiologiskt laboratorium
(1867) och gaf sin vetenskap en dittills okänd
utveckling och betydelse för läkarbildningen såväl
genom föreläsningar som grundliga forskningar. Han
sträfvade framför allt att hålla fysiologien i nära
förbindelse med den praktiska läkarkonsten och att få
fram allmännyttiga resultat (t. ex. framställning af
blodmjöl och kraftbröd) samt uppr lysa allmänheten om
näringsmedlens värde. Den af P. i Danmark införda
vivisektionen försvarade han 1879 med kraft mot
djurskyddsvännerna. Med Axel Key uppsatte P. 1868
"Nordiskt medicinskt arkiv". 1884 stod P. i
spetsen för den internationella läkarkongressen i
Köpenhamn. Bland hans många skrifter märkas särskildt
Physiologische untersuchung über das sehen mit zwei
augen (1858), Vber die entstehung der missbildungen
(1860) och Experimentale untersuchungen zur
physiologie und pathologie der embolie, transfusion
und blutmenge (1864), af hvilka de två sistnämnda
ha varit banbrytande. Därefter utkom en grundlig
Haandbog i menneskets physiologi (2 bd, 1865-72),
hvaraf enskilda delar utgifvits i ny bearbetning,
Bidrag til kundskab om misfostrenes physiologiske
betydning (1877) och slutligen Vort medicinske
fakultets oprindelse og barndom (1879) samt Bidrag
til vort medicinske fakultets historie 1648–1766
(1880). Han var led. af svenska Vet. akad. (1876)
och af Vet. soc. i Uppsala (1877). - 2. Hor-te n se
P., den föregåendes dotter, musikhistoriker,
20 b. 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
