- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
5-6

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Possibilister - Possieth, Johan - Post - Post, Die, ty., två gånger om dagen utkommande tidning i Berlin - Post, von, svensk adlig ätt - Post. 1. Hampus Adolf von P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(lat. possibile) i fråga om smärre förbättringar i de arbetande klassernas villkor. Gruppen kallades äfven, efter sin ledare, broussister. -- Namnet "possibilister" har äfven burits af en moderatrepublikansk grupp spanska politiker. Se Castelar, sp. 1270. V. S--g.

illustration placeholder

Possieth, Johan, predikant, vitter författare, f. 1667 i Sebende, Söderby-Karls socken, Uppland, af vallonsläkt, d. 1728 i Stockholm, vardt 1697 filos. magister i Uppsala, 1698 docent och prästvigd. 1700 kallades han till huspredikant hos k. rådet grefve Wrede. Han väckte snart uppseende i hufvudstaden genom sina predikogåfvor samt blef 1705 regementspastor, 1709 e. o. och 1711 ord. hofpredikant och 1722 kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma. Utom en mängd likpredikningar utgaf P. åtskilliga andaktsskrifter, kväden på latin och svenska m. m. samt efterlämnade i handskrift "Gråmunkeholm" (en beskrifning af Riddarholmen) och öfver 2,000 predikningar. I sitt testamente ihågkom han Stockholms och Roslags nationer i Uppsala med en gåfva af 70,000 dal. kmt, af hvilken räntorna fortfarande utgå till stipendier. --rn.* Post (af lat. positus, ställd), det ställe, som anvisats någon för fullgörandet af hans plikt; syssla, beställning, ämbete; parti af försända varor; i räkning särskildt upptagen vara eller arbetsprestation jämte därför utsatt penningbelopp; budskap, nyhet (t. ex. jobspost); stolpe, mellanbalk i fönsterkarm; sidoinfattning till en dörr. 1. (Fr. flanc dextre), her. Om i en sköld en lodrät skura dragés så, att delen till höger (i heraldisk bemärkelse) om densamma innefattar 1/3 af skölden, så kallas denna del post. Jfr Ginpost. 2. (Ty. posten, fr. le poste, it. posto] l. Skiltvakt (ty. schildwache), krigsv., hvarje vakt eller soldat, som, vanligen beväpnad, utställes på någon bestämd plats för att vaka öfver ordningen eller för att bevaka byggnader, förråd m. m.; platsen, där en sådan vakt är utsatt. Man skiljer mellan honnörsposter och bevakningsposter, hvilka sistnämnda uteslutande afse bevakningsändamål. Består vakten af två man, kallas den dubbelpost, eljest enkel post. Den vid vaktstället utsatta posten kallas gevärspost. I förposttjänsten (se Förposter) bestrides själfva säkerhetsbevakningen af dubbelposter, hvarjämte enkla poster kunna inskjutas. Om alla tre aflösningarnas män under ett underbefäl som bevakningsafdelning utsättas vid poststället, kallas posten underbefälspost, hvilken benämning i fredstjänsten användes för en mindre vakt. Är styrkan så stor, att en eller två dubbelposter kunna utsättas och patrull utsändas, benämnes den postering och betraktas som en mindre fältvakt. -- Post eger vid poststället kvarhålla den, som förolämpar honom. Blir han öfverfallén med våld eller hot, som innebär trängande fara, eger han rätt till nödvärn (Strafflagen för krigsmakten § 36). I krig eger han nedskjuta den, som icke åtlyder hans tredje gången afgifna befallning att stanna eller att ge sig till känna. 3. Postv. Se Postverket och Postväsen. 2. C. O. N. Post, Die [di påst], ty., två gånger, om dagen utkommande tidning i Berlin, organ för de frikonservative och rikspartiet, uppsattes 1866 af B. H. Strousberg; W. Kronsbein är dess redaktör sedan 1897. Post, von, svensk adlig ätt, som härstammar från Westfalen och introducerades på svenska riddarhuset 1664.

illustration placeholder

1. Hampus Adolf von P., agronom, geolog, f. 15 dec. 1822 på herrgården Tisenhult i Östergötland, d. 14 aug. 1911 i Uppsala, blef student i Uppsala 1840 och underlöjtnant vid Västmanlands regemente 1841 samt biträdde 1842--45 sin farbroder vid järn- och glasbruket Frängsäter i Östergötland. 1846--47 studerade P. i utlandet kemisk teknologi och 1848 kemi i Stockholm under L. F. Svanbergs ledning, kallades 1849 till lärare i kemi, fysik och geologi vid Ultuna landtbruksinstitut och befordrades 1850 till löjtnant, men lämnade 1852 sin tjänst vid regementet samt lärarplatsen vid Ultuna för ätt i stället öfvertaga disponentskapet för Rejmyre glasbruk, hvilket han skötte till 1869, då han åter blef lärare i agrikulturkemi och geologi samt föreståndare för landtbrukskemiska försöksanstalten vid Ultuna. Från denna tjänst afgick han 1892. Om än P. sålunda under större delen af sitt lif var bunden vid jordbruk och industri som lärare och som ledare, voro dock hans intresse och verksamhet ständigt i främsta rummet egnade naturvetenskapliga studier, hvilka sträckte sig till snart sagdt alla områden. Utmärkande var hans skarpa iakttagelseförmåga och outtröttliga flit i att anteckna och beskrifva föremål och företeelser i naturen, och under sina tidigare år offentliggjorde han flera afhandlingar, som väckt stort beaktande, men han saknade håg för en sammanhängande utarbetning af sina iakttagelser och slutsatser, och till följd däraf har hans arbete ej så, som önskvärdt varit, kommit den vetenskapliga utvecklingen till godo. Främst var han geolog och gjorde grundläggande iakttagelser rörande rullstensåsarnas byggnad samt de olika lerornas och koprogena jordarternas bildning. Han var den förste svenske geolog, som förfäktade glaciärteorien emot Sefströms förut hyllade lära om rullstensfloden, förklarade jättegrytornas uppkomst, påpekade ungefär samtidigt med Darwin daggmaskarnas och andra lägre djurs betydelse vid mullbildningen samt gaf den ännu i hufvudsak gällande indelningen af de kvartära bildningarna. Men han var också en framstående svamp- och insektkännare, har lämnat en mängd viktiga iakttagelser rörande af dem förorsakade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free