- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
7-8

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post. 1. Hampus Adolf von P. - Post. 2. Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina von P. - Post. 3. Tom Erik von P. - Postabonnemang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växtskador samt egnade mycken uppmärksamhet åt växtarternas formväxling och urskilde ett stort antal varieteter af åtskilliga vilda och odlade växter. -- På det botaniska området blef P. en banbrytare på två skilda vägar. Han var en af de förste, som i vårt land undersökte torfmossarnas fossila växtlighet i samband med lagrens olikheter och ordningsföljd (i "Botaniska notiser", 1865). Han ledde vidare i sitt lilla förstlingsarbete Några ord till fäderneslandets yngre botanister (1842) och i uppsatsen Om vextgeografiska skildringar (1854) uppmärksamheten på växtsamhällena och växtformationerna och framlade ett program till utredning af "växtplatserna" eller "stationes". P. blef därigenom en omedelbar föregångare och vägvisare för en senare tids växtgeografiska forskning, särskildt den rika alstringen på detta område inom Skandinavien och Finland under de tre senaste årtiondena. Hans forskargärning rönte så till vida erkännande, att han 1858 kallades till led. af Vet. akad. och 1861 af Landtbruksakad., hvars hedersled, han vardt 1894, fick professors titel 1875, blef hedersdoktor i Uppsala 1877 och fick Uppsala läns hushållningssällskaps guldmedalj 1895, men däremot fick han alltid arbeta med ytterst ringa ekonomiska och vetenskapliga hjälpmedel. 2. Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina von P., den föregåendes kusin, målarinna, f. 8 dec. 1835, studerade i Paris, där hon alltjämt är bosatt, utställde figurtaflor, de flesta med bibliska ämnen: Ruth och Naemi (Parissalongen 1862), Petrus i fängelset (utst. i Stockholm 1863), Mose utsättes på Nilen (världsutställningen 1867), De fåvitska jungfrurna utanför den stängda porten (utst. i Stockholm 1877). Hon målade äfven genrefigurer, Dalkulla med sitt barn (1863), och porträtt (bl. a. Kristina Nilsson). 3. Tom Erik von P., son till P. 1, botanist, f. 8 mars 1858, d. 30 april 1912 i Stockholm, beredde sig först till militära banan och påbörjade därefter medicinska studier, men måste för sjuklighet lämna bådadera och upprättade då i Uppsala en frökontrollanstalt, som sedermera öfvertogs af Uppsala läns hushållningssällskap med P. som föreståndare. Han utgaf det stora verket Lexicon generum phanerogamarum inde ab anno MDCCXXXVII (1904, revideradt och kompletteradt af Otto Kuntze, se d. o.), som anger hvarje växtsläktes äldsta giltiga namn enligt prioritetsprincipens fordringar fr. o. m. 1737, årtalet för Linnés "Genera plantarum". 1. H. J. Dft. C. Lmn. 2. G--g N. 3. C. Lmn. Postabonnemang, postv., genom postverket förmedlad prenumeration för viss tid på periodiskt utkommande tryckt skrift. Villkoren för postbefordran här i riket af inrikes tidningar och andra periodiska skrifter äro meddelade i k. förordn. 27 maj 1904. De viktigaste hithörande bestämmelserna äro följande. För postbefordran som periodisk skrift skall tidning eller annat periodiskt tryckalster efter anmälan af vederbörande utgifvare vara infördt i ett tidningsregister, som föres hos Generalpoststyrelsen. Tryckalster, afsedt att efter abonnemang hållas allmänheten till hända, får i tidningsregistret införas, såvida på anmälan om dess utgifvande bevis enligt tryckfrihetsförordningen blifvit af chefen för Justitiedepartementet meddeladt. I tidningsregistret må emellertid ej införas tryckalster, hvars innehåll uteslutande eller till väsentligaste delen består af ett eller flera större arbeten, eller af särskilda delar af sådana, afsedda att fortsättas från det ena numret eller häftet till det andra, eller af kataloger eller priskuranter. Ej heller får i registret införas tidning, hvars benämning antingen är alldeles lika med titeln på tidning, som redan är för annans räkning införd eller behörigen anmäld till införande, eller ock med dylik titel företer sådan likhet, att tidningarna lätt kunna förväxlas. Postafgiften för tidning, som varder genom postverkets förmedling förskrifven, sammansättes enligt särskilda beräkningsgrunder af en förskrifningsafgift och en befordringsafgift, den senare grundad på dels tidningarnas periodicitet, dels deras årsvikt. För tidningars befordran som korsband meddelar k. förordn, särskilda bestämmelser. 15 okt. 1904 infördes som n:r 1 i postverkets tidningsregister "Skandinavisk månadsskrift för textilindustri". Under den 10-årsperiod, som sedan dess förflutit, ha t. o. m. nov. 1914 inregistrerats 1,905 här i riket utkommande tidningar och tidskrifter, hvari då äro inberäknade vissa af statsmyndigheter utgifna författningssamlingar och tillkännagifvanden. Under samma tid har af Generalpoststyrelsen, med stöd af ofvan oniförmälda bestämmelser, afslagits nära ett 70-tal anmälningar till tidningsregister. Ett 20-tal tryckalster ha uteslutits ur registret efter vunnen närmare kännedom om deras beskaffenhet, som befunnits ej berättiga dem till registrering. Omkr. 575 ha under 10-årsperioden successivt afförts ur registret som upphörda. Sålunda kvarstå f. n. (i dec. 1914) något mer än 1,300 periodiska svenska tryckalster i postverkets tidningsregister. Men äfven af dessa äro några åtminstone tills vidare nedlagda. Till 1915 års tidningstaxa eller dess supplement äro hittills anmälda 950 för tillhandahållande mot postabonnemang och dessutom 275 - hufvudsakligen mindre ofta utkommande facktidskrifter, föreningsorgan m. m. -- för uteslutande korsbandsförsändning. -- Äfven beträffande utrikes tidningar och tidskrifter kan i allmänhet erhållas abonnemang genom postverkets förmedling på grund af träffade aftal med främmande postförvaltningar. I fråga om denna liksom andra grenar af poströrelsen har emellertid det 1914 utbrutna världskriget vållat ej oväsentligt afbräck. -- Svenska postverkets befattning med tidningarnas spridning har gamla och förnäma anor. Genom 1643 års postmästarinstruktion, som, om den ej uppsatts, åtminstone inspirerats af Axel Oxenstierna, fick Johan Beijer, den då unga postinrättningens chef, sig ålagdt att genom korrespondenter i främmande länder anskaffa nyheter och sedan offentliggöra dem medelst tryckta, korta "extracter", hvilka borde tillställas postförvaltarna i landsorten för att spridas bland kronans undersåtar. Det är på grund häraf, som det blifvit sagdt, att Axel Oxenstierna var svenska tidningsväsendets fader och postinrättningen dess vagga samt Johan Beijer den förste svenske tidningsredaktören. Postverkets åliggande att sålunda icke blott befordra, utan äfven författa "Ordinari Post Tijdender" varade till 1685. Portofrihet medgafs emellertid fortfarande efter sistnämnda år åt den officiella tidningen liksom framdeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free