- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
9-10

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postabonnemang - Postal, Postalisk, som angår postväsendet - Postament - Postanstalt - Postanvisning - Postausweiskarten, ty. Se Identitetskort - Postbetjänt l. Postvaktbetjänt, postv. - Postbibliotek - Postbok - Postbonde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven åt några andra. Först 1820 öfvertog postverket i vidsträcktare mån spridandet till landets särskilda delar af utkommande dagblad, i sammanhang hvarmed för samtliga tidningars postbefordran fastställdes ett särskildt porto. 1824 utbyttes tidningsportot mot en bevillningsafgift, lämpad efter tidningarnas storlek; och till denna afgifts kontrollerande påtrycktes hvarje tidningsnummer en särskild karta-sigillata-stämpel. Denna anordning aflöstes 1872 med införandet af en efter tidningarnas prenumerationspris lämpad postbefordringsafgift. Till sina hufvudgrunder blef detta beräkningssätt gällande ända till införandet af de genom ofvannämnda k. förordn. af 27 maj 1904 fastställda bestämmelser. Se vidare "Utlåtande afgifvet den 4 mars 1901 af kommitterade för utarbetande af förslag till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande af tidningar genom postverkets försorg". R. L-n. Postal, Postalisk, som angår postväsendet. Postament (af lat. ponere, ställa), det, hvarpå något ställes, fotställ, t. ex. för en kolonn, en vas, en staty. Postamentet har oftast form af en kort, fyrkantig pelare och består, liksom denna, ej sällan af bas (sockel, fotgesims), stam och kapitäl (kransgesims). Jfr Piedestal, Plint och Sockel. Postanstalt, inrättning för de åt postverket anförtrodda försändelsernas postbehandling. De svenska postanstalterna indelas i fasta, nämligen postkontor och poststationer äfvensom brefsamlingsställen, samt rörliga, nämligen postkupéer, sjöpostexpeditioner och ångbåtspostexpeditioner. Postanvisning (ty. postanweisung, fr. mandatposte, eng. money order), postv., en på fastställd blankett tecknad, för postbefordran till angifven adressat afsedd öppen penninganvisning, åt hvilken, efter inbetalande på afsändningsortens postanstalt af beloppet jämte stadgad afgift, förlänas egenskapen af en på adresspostanstalten ställd utbetalningsorder förmedelst anbringande af inlämningspostanstaltens datumstämpel och vederbörande postexpedients attest. På postanvisning får icke förekomma radering, öfverstrykning eller annan ändring af den tryckta eller skrifna texten. På själfva anvisningen få icke göras andra anteckningar än sådana, till hvilka den tryckta texten ger anledning. Det är önskvärdt, att på kupongen verkställas de anteckningar, till hvilka texten föranleder. Beträffande inrikes postanvisningar är afsändare obetaget att på kupongen införa skriftliga meddelanden, likaså i fråga om postanvisningar till de flesta främmande länder. Härutinnan, liksom i fråga om myntslag, maximibelopp och inbetalningskurser för postanvisningar till utlandet m. m. meddelar posttaxan närmare upplysningar. Inrikes postanvisning gäller under en månad från den dag, då anvisningen blifvit enligt datumstämpeln journaliserad vid det redovisande postkontoret. Postanvisning från utlandet gäller i allmänhet -- förutom den månad, hvarunder den utställts -- 1 månad, om anvisningen förskrifver sig från europeiskt land, och 5 månader, om den förskrifver sig från utomeuropeiskt land. -- I vår inrikes posttjänst liksom i postförbindelserna med Norge och Danmark infördes postanvisningar 1866. Vid postkongressen i Paris 1878 afslöts ett allmänt internationellt aftal om utväxling af postanvisningar, hvilket af Sverige biträddes. Med åtskilliga länder, som ej anslöto sig till detta aftal, ha sedermera separatöfverenskommelser träffats om sådan postutväxling. Så med England 1881, med Nord-Amerikas förenta stater 1885, med Canada 1904, med Ryssland s. å. -- Telegrampostanvisning är, som namnet anger, en form för beloppets öfversändande telegrafledes. Härtill skola användas blanketter af de särskilda slag, som postverket tillhandahåller. Afsändaren har att för sitt vidkommande ifylla blanketten, hvarvid till annat främmande land än Danmark eller Norge användes franska språket. I öfrigt gälla i tillämpliga delar de om ifyllande af vanlig postanvisning meddelade bestämmelserna. Afsändaren får i telegrammet införa särskildt meddelande till adressaten. Telegrampostanvisningen infördes i vår inrikes posttjänst 1892. Äfven i förbindelserna med många främmande länder finnes tillfälle till dylik försändning, hvarom posttaxan närmare upplyser. -- Abonnemangspostanvisning utfärdas i vissa fall vid direkt rekvisition af fransk tidning hos vederbörande utgifvare. Den tecknas på särskild blankett och expedieras i särskildt föreskrifven ordning. -- Tullpostanvisning är ett slags tjänstepostanvisning, som i vissa fall utställes i och för redovisandet af tullafgifter för paket från utlandet. -- Om postförskottsanvisning se under Postförskott. R. L-n. Postausweiskarten [-vajs-], ty. Se Identitetskort. Postbetjänt l. Postvaktbetjänt, postv., var före 1910 benämning på posttjänsteman af lägre grad än postexpeditör. I våra äldre postförfattningar förekommer benämningen "postbetiente" däremot städse som beteckning för postförvaltare. R. L-n. Postbibliotek, innehållande arbeten af postalt innehåll m. m., finnes anordnadt af Generalpoststyrelsen i nya posthuset i Stockholm. Det förvaltas tillika med poststyrelsens arkivalier under benämningen "Generalpoststyrelsens arkiv och bibliotek" af en förste postexpeditör. R. L-n. Postbok, postv., sådan kontrabok, som korrespondent på vissa villkor får hålla med fast postanstalt för att kvartalsvis erlägga de debiterade postafgifterna. För de myndigheter m. fl., som åtnjuta tjänstebrefsrätt, är hållandet af postbok obligatoriskt, därest de ej själfva ombesörja sina tjänsteförsändelsers frankering. R. L-n. Postbonde, kam., åbo på posthemman (se d. o.). I Sveriges första postordning, af 1636, föreskrefs, att en ordinarie postgång skulle på sådant sätt ordnas, att vid de stora stråkvägarna genom landet edsvurna postbönder skulle finnas bosatta på 2 à 3 mils afstånd från hvarandra och svara för postens fortkomst. Till postbönder indelades åbor på sådana kronohemman, som genom sin belägenhet voro tjänligast till posthemman. Postbonden ålåg att, så snart han hörde "den ankommande posten blåsa i posthornet, göra sig färdig att strax annamma brefven af honom och därmed oförtöfvadt genom natt och dag, oaktadt hvad väder som vara kan, vidare fortlöpa" minst en mil på 2 timmar. I vanliga fall anförtrodde postbonden postföringen åt en af de två drängar, som han var ålagd att hålla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free