Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post- och Inrikes Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nummer- och tidsordning upphörde. På obestämda tider
(dock oftast på fredagarna) utkom den under en mängd
olika titlar, såsom "Några Particular-Skrifwelser",
"Några Inländske Aviser", "Några Uth- och Inländske
Nyia Aviser" etc., dock esomoftast 1659 och 1660
under titeln "Några Nyia Aviser ifrån åthskillige
Landz-Orter". Hela denna följd är tryckt i kvartformat
och har omväxlande 4 à 8 sidor. Okändt är, om någon
tidning utgetts 1661–62. 1663–73 utkommo åter Ordinari
Post-Tijdender med ett fyrsidigt kvartnummer hvarje
onsdag. På samma sätt utgafs ock Swenska Mercurius
(i början äfven kallad "Måndags Mercurius" och
blott "Mercurius") fr. 1674 t. o. m. 10 juli 1678,
hvarefter titeln förändrades till Swenska Ordinarie
Post-Tijender (1678 16/7–80). Tidningen utkom vanligen
på tisdagarna, liksom dess fortsättning Swenska
Mercurius 1681–85, hvilken fr. o. m. 1682 utbytte
det gamla kvartformatet mot oktav. Som bihang
därtill utkom på obestämda tider på lördagarna
Swenska Post-Ryttaren (i 8-sidigt oktavformat),
innehållande utförligare berättelser om krigen m. m.,
hvilken fortgick blott från jan. 1682 t. o. m. mars
1684, hvarefter "Swenska Mercurius" i stället utgafs
äfven på lördagarna t. o. m. 6 dec. 1684. Med 1686
började Ordinarie Stockholmiske Posttijdingar,
som utkommo på måndagarna t. o. m. 3 nov. 1702,
därefter på tisdagarna till 1716 års slut (i 8-
à 4-sidigt oktavformat). 1717–18 utgåfvos i deras
ställe Stockholmiske Kundgiörelser i mycket glesa
fjärdedels oktavark. Under Karl XII:s vistelse i
Lund och med anledning af regeringens säte därstädes
utgafs Lundska Courant (eller Onsdagz och Lögerdagz)
Post-Tijender, hvaraf blott 41 nummer utkommo 1717
och åtminstone 34 nummer 1718. 1719 utgafs ingen
tidning, och 1720 vidtogo Stockholmiske Post-Tidender,
i början på torsdagarna, men fr. o. m. 20 febr. 1720
på lördagarna till 1721 års slut. Därefter ändrades
formatet till kvart, och bladet utgafs under
namnet Stockholmske Post Tidningar på måndagar
t. o. m. 1735. I början af nämnda år antogs titeln
Stockholms Post Tidningar, hvarunder tidningen
sedan fortgick t. o. m. 1820 samt utkom 2 ggr i
veckan (måndag och torsdag) t. o. m. 1792, därefter
3 ggr i veckan (måndag, torsdag och lördag). Som
supplement till "Stockholms Post Tidningar" utgåfvos
i fyrsidiga kvartnummer 1 gång i veckan "Anmärkningar
wid Swenske Post-Tidningarne", från 18 mars 1734
till 1735 års utgång af amanuensen, sedermera
kanslirådet K. R. Berch, 1736–48 af sekreteraren
vid Generalpostkontoret A. Rydman samt 1749–60
af kanslisten, sedan 1759 öfverpostdirektören
M. Benzelstierna. Denne erhöll 12 aug. 1760
privilegium att vid sidan af "Stockholms Post
Tidningar", som hufvudsakligen voro afsedda för
utrikes nyheter, ge ut Inrikes Tidningar, afsedda
för inhemska nyheter. Denna tidning började utges 26
nov. 1760 och utkom på samma dagar som Post Tidningar
t. o. m. 1792, men därefter på tisdagar, onsdagar
och fredagar till 1820 års slut, hvarefter båda
tidningarna förenades till en, Stockholms Post- och
Inrikestidningar, som utgafs hvarje söckendag. Från
5 febr. 1821 kallas den blott Post- och Inrikes
Tidningar, hvilken titel var förändrad till Sveriges
Statstidning eller Post- och Inrikes Tidningar under
tiden 1 dec. 1834–14 dec. 1844, hvarefter dess förra, ännu
i dag bibehållna titel återtogs.
Formatet förändrades vid 1825 års början till folio,
först 2-spaltig, sedermera 3-spaltig 1834–maj 1847,
4-spaltig t. o. m. 1864 samt 5-spaltig 1865–83,
hvarefter dess nuv. 6-spaltiga format vidtog. På
senare tider har den därjämte oftast utkommit med 2-
eller 4-sidiga B-nummer, i vanliga fall innehållande
uteslutande annonser. Prenumerationspriset på
Ordinari Post-Tijdender var 1645 1 1/2 rdr spec., under
1700-talet växlade priset från 4 dal. kopparmynt (=
1,77 kr. i vår tids mynt oafsedt penningvärdets fall)
1723 till 1 rdr 20 sk. specie (= 5,60 kr.) 1793,
under 1800-talet från 1 rdr 40 sk. banko (= 2,75
kr.) 1813 till 10 rdr 32 sk. banko (= 16 kr.) år
1852. 1860 bestämdes det till 12 rdr rmt och 1878
till det nuv., 15 kr.
Utgifvandet af posttidningarna tillkom enligt de
för postmästaren J. Beijer 1643 och 1645 samt
för hans son postdirektören J. G. Beijer 1673
utfärdade instruktionerna postmästaren i Stockholm
som tjänsteåliggande. Genom Karl XI:s resol. 17
mars 1685 afskildes "gazet- och adviswäsendet
aldeles från postwäsendet, dit det intet bör
höra". Samtidigt erhöll Kanslikollegiet uppdrag
att antaga någon vid detsamma anställd person att
uppsätta "Svenska Gazetten", för hvilket besvär
honom skulle lämnas skälig ersättning, hvarjämte
K. M:t beviljade honom fri post. Registratorn i
Kanslikollegium Chr. Schantz förordnades att från
1686 års början "skrifva de svenska gazetterna",
hvarmed han fortsatte till sin död (okt. 1702). Hans
efterträdare som registrator, S. Barck,
erhöll i nov. 1702 samma uppdrag. Posttidningarnas
utgifvande synes småningom blifvit ansedt för
"en syssla, som borde förrättas i kansliet under
inseende af den sekreterare, som hade expeditionen af
postsakerna". Under öfverpostdirektörens inseende stod
posttidningarnas utgifvande t. o. m. 1791. Sålunda
anmodades öfverpostdirektören L. Klinckowström 17
dec. 1756 "foga anstalt derom" att när personer, som
på sin tjänst innehaft kungl. fullmakt, aflidit, de
till kansliet därom insända underrättelserna "tidigt
i Gazetten införde warda". Sedan hans efterträdare,
statssekreteraren M. Benzelstierna, som 27 mars
1759 blifvit utnämnd till öfverpostdirektör, 11 mars
1791 aflidit och hans arfvingar till årets slut fått
uppbära inkomsten af såväl Stockholms Post Tidningar,
"hvilken Benzelstierna uppå dess lön varit anslagen",
som ock af Stockholms Inrikes Tidningar, "hvilken
honom personligen tillkommit", anvisade Gustaf III
genom privilegium 20 dec. 1791 afkastningen af
dessa båda tidningar åt Svenska akademien. Redan vid
akademiens stiftande hade Gustaf III gifvit löfte
därom, hvilket äfven omnämndes i dess stat 20 mars
1786. Samtidigt utsåg konungen tre af akademiens
ledamöter, Rosenstein, Adlerbeth och Nordin, att
besörja och ansvara för tidningarnas utgifvande och
lät på akademiens vägnar genom hofkanslersämbetet
med dem upprätta arrendekontrakt (jan. 1792) för en
tid af 12 år. Åt akademiens sekreterare, Rosenstein,
uppdrogs att vara tidningarnas utgifvare (1792–1824);
till redaktör utsågs protokollssekreteraren G.
Regnér, som redan förut, från 1784 (efter Chr. Depkens,
redaktör 1753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
