nummer- och tidsordning upphörde. På obestämda tider (dock oftast på fredagarna) utkom den under en mängd olika titlar, såsom "Några Particular-Skrifwelser", "Några Inländske Aviser", "Några Uth- och Inländske Nyia Aviser" etc., dock esomoftast 1659 och 1660 under titeln "Några Nyia Aviser ifrån åthskillige Landz-Orter". Hela denna följd är tryckt i kvartformat och har omväxlande 4 à 8 sidor. Okändt är, om någon tidning utgetts 1661--62. 1663--73 utkommo åter Ordinari Post-Tijdender med ett fyrsidigt kvartnummer hvarje onsdag. På samma sätt utgafs ock Swenska Mercurius (i början äfven kallad "Måndags Mercurius" och blott "Mercurius") fr. 1674 t. o. m. 10 juli 1678, hvarefter titeln förändrades till Swenska Ordinarie Post-Tijender (1678 16/7--80). Tidningen utkom vanligen på tisdagarna, liksom dess fortsättning Swenska Mercurius 1681--85, hvilken fr. o. m. 1682 utbytte det gamla kvartformatet mot oktav. Som bihang därtill utkom på obestämda tider på lördagarna Swenska Post-Ryttaren (i 8-sidigt oktavformat), innehållande utförligare berättelser om krigen m. m., hvilken fortgick blott från jan. 1682 t. o. m. mars 1684, hvarefter "Swenska Mercurius" i stället utgafs äfven på lördagarna t. o. m. 6 dec. 1684. Med 1686 började Ordinarie Stockholmiske Posttijdingar, som utkommo på måndagarna t. o. m. 3 nov. 1702, därefter på tisdagarna till 1716 års slut (i 8- à 4-sidigt oktavformat). 1717--18 utgåfvos i deras ställe Stockholmiske Kundgiörelser i mycket glesa fjärdedels oktavark. Under Karl XII:s vistelse i Lund och med anledning af regeringens säte därstädes utgafs Lundska Courant (eller Onsdagz och Lögerdagz) Post-Tijender, hvaraf blott 41 nummer utkommo 1717 och åtminstone 34 nummer 1718. 1719 utgafs ingen tidning, och 1720 vidtogo Stockholmiske Post-Tidender, i början på torsdagarna, men fr. o. m. 20 febr. 1720 på lördagarna till 1721 års slut. Därefter ändrades formatet till kvart, och bladet utgafs under namnet Stockholmske Post Tidningar på måndagar t. o. m. 1735. I början af nämnda år antogs titeln Stockholms Post Tidningar, hvarunder tidningen sedan fortgick t. o. m. 1820 samt utkom 2 ggr i veckan (måndag och torsdag) t. o. m. 1792, därefter 3 ggr i veckan (måndag, torsdag och lördag). Som supplement till "Stockholms Post Tidningar" utgåfvos i fyrsidiga kvartnummer 1 gång i veckan "Anmärkningar wid Swenske Post-Tidningarne", från 18 mars 1734 till 1735 års utgång af amanuensen, sedermera kanslirådet K. R. Berch, 1736--48 af sekreteraren vid Generalpostkontoret A. Rydman samt 1749--60 af kanslisten, sedan 1759 öfverpostdirektören M. Benzelstierna. Denne erhöll 12 aug. 1760 privilegium att vid sidan af "Stockholms Post Tidningar", som hufvudsakligen voro afsedda för utrikes nyheter, ge ut Inrikes Tidningar, afsedda för inhemska nyheter. Denna tidning började utges 26 nov. 1760 och utkom på samma dagar som Post Tidningar t. o. m. 1792, men därefter på tisdagar, onsdagar och fredagar till 1820 års slut, hvarefter båda tidningarna förenades till en, Stockholms Post- och Inrikestidningar, som utgafs hvarje söckendag. Från 5 febr. 1821 kallas den blott Post- och Inrikes Tidningar, hvilken titel var förändrad till Sveriges Statstidning eller Post- och Inrikes Tidningar under tiden 1 dec. 1834--14 dec. 1844, hvarefter dess förra, ännu i dag bibehållna titel återtogs. Formatet förändrades vid 1825 års början till folio, först 2-spaltig, sedermera 3-spaltig 1834--maj 1847, 4-spaltig t. o. m. 1864 samt 5-spaltig 1865--83, hvarefter dess nuv. 6-spaltiga format vidtog. På senare tider har den därjämte oftast utkommit med 2- eller 4-sidiga B-nummer, i vanliga fall innehållande uteslutande annonser. Prenumerationspriset på Ordinari Post-Tijdender var 1645 1 1/2 rdr spec., under 1700-talet växlade priset från 4 dal. kopparmynt (= 1,77 kr. i vår tids mynt oafsedt penningvärdets fall) 1723 till 1 rdr 20 sk. specie (= 5,60 kr.) 1793, under 1800-talet från 1 rdr 40 sk. banko (= 2,75 kr.) 1813 till 10 rdr 32 sk. banko (= 16 kr.) år 1852. 1860 bestämdes det till 12 rdr rmt och 1878 till det nuv., 15 kr. Utgifvandet af posttidningarna tillkom enligt de för postmästaren J. Beijer 1643 och 1645 samt för hans son postdirektören J. G. Beijer 1673 utfärdade instruktionerna postmästaren i Stockholm som tjänsteåliggande. Genom Karl XI:s resol. 17 mars 1685 afskildes "gazet- och adviswäsendet aldeles från postwäsendet, dit det intet bör höra". Samtidigt erhöll Kanslikollegiet uppdrag att antaga någon vid detsamma anställd person att uppsätta "Svenska Gazetten", för hvilket besvär honom skulle lämnas skälig ersättning, hvarjämte K. M:t beviljade honom fri post. Registratorn i Kanslikollegium Chr. Schantz förordnades att från 1686 års början "skrifva de svenska gazetterna", hvarmed han fortsatte till sin död (okt. 1702). Hans efterträdare som registrator, S. Barck, erhöll i nov. 1702 samma uppdrag. Posttidningarnas utgifvande synes småningom blifvit ansedt för "en syssla, som borde förrättas i kansliet under inseende af den sekreterare, som hade expeditionen af postsakerna". Under öfverpostdirektörens inseende stod posttidningarnas utgifvande t. o. m. 1791. Sålunda anmodades öfverpostdirektören L. Klinckowström 17 dec. 1756 "foga anstalt derom" att när personer, som på sin tjänst innehaft kungl. fullmakt, aflidit, de till kansliet därom insända underrättelserna "tidigt i Gazetten införde warda". Sedan hans efterträdare, statssekreteraren M. Benzelstierna, som 27 mars 1759 blifvit utnämnd till öfverpostdirektör, 11 mars 1791 aflidit och hans arfvingar till årets slut fått uppbära inkomsten af såväl Stockholms Post Tidningar, "hvilken Benzelstierna uppå dess lön varit anslagen", som ock af Stockholms Inrikes Tidningar, "hvilken honom personligen tillkommit", anvisade Gustaf III genom privilegium 20 dec. 1791 afkastningen af dessa båda tidningar åt Svenska akademien. Redan vid akademiens stiftande hade Gustaf III gifvit löfte därom, hvilket äfven omnämndes i dess stat 20 mars 1786. Samtidigt utsåg konungen tre af akademiens ledamöter, Rosenstein, Adlerbeth och Nordin, att besörja och ansvara för tidningarnas utgifvande och lät på akademiens vägnar genom hofkanslersämbetet med dem upprätta arrendekontrakt (jan. 1792) för en tid af 12 år. Åt akademiens sekreterare, Rosenstein, uppdrogs att vara tidningarnas utgifvare (1792--1824); till redaktör utsågs protokollssekreteraren G. Regnér, som redan förut, från 1784 (efter Chr. Depkens, redaktör 1753