- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
51-52

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken postföring, privilegierad 1296, tidigt synes ha fått tas i anspråk jämväl för utomståendes räkning. Den parisiska universitetsposten indrogs först 1719. Den epok i världshistorien, som bildar medeltidens slut och reformationstidehvarfvets inträdande, medförde på det postala området en genomgripande omhvälfning, framkallad af märkliga män, tillhörande den österrikiska adelsfamiljen Thurn und Taxis. Medlemmar af denna familj hade redan från midten af 1400-talet tjänat som anordnare af eller ledare för kejsarnas af habsburgska huset brefbefordringsinrättningar. 1496 befinnes Jan von Taxis anställd som chef för kejsar Maximilian I:s regeringsposter och 1500 Frans von Taxis som postchef i det till habsburgska huset öfvergångna nya riket Burgund. Af de båda besläktade postcheferna, mellan hvilka en liflig samverkan tvifvelsutan egt rum, var Frans von Taxis den ojämförligen mest framstående. Det är mycket antagligt, att det var behofvet af en lifligare samfärdsel mellan de många spridda habsburgska arfländerna, som kom honom att verka för och slutligen genomdrifva, hvad man skulle vilja kalla en popularisering af postväsendet. Utsikten till personlig vinning medverkade väl äfven. Så godt som från början synes nämligen den Taxisska posten ha drifvits som förpaktning. Säkert är, att det var vid denna tid -- exakta tidpunkten kan ej uppges -- som den redan då vidtfamnande Taxisska poströrelsen öfvergick från att vara blott regeringspost till en allmän, för enhvar tillgänglig postinrättning. Därmed blef på tröskeln till den nya tiden för postväsendet beredd möjlighet att på helt annat sätt än tillförne fylla sina uppgifter i den mänskliga odlingens tjänst. En bestämd tidpunkt för denna nydanings början kan, som sagdt, ej uppges. Men så mycket vet man, att 1515 Taxisska posten betjänat allmänheten med personbefordran, och man sluter däraf, att den väl då ock var mäktig den mycket lättare uppgiften att fortskaffa allmänhetens bref. En dåtida köpman från Augsburg Lukas Rem har nämligen meddelat eftervärlden genom anteckningar i sin dagbok, att han 7 sept. 1515 tidigt afrest från Bruxelles "auf der post" till Augsburg, som han uppnådde efter att på sex dagar ha tillryggalagt sammanlagdt 23 "posten" (d. v. s. hästombytesplatser). Det Taxisska postväsendet nådde under nitiska och skickliga chefer en allt rikare blomstring och sträckte sin verksamhet vidare och vidare. Vid pass ett århundrade efter dess framträdande som offentligt postinstitut befinnes Lamoral von Thurn und Taxis, hvilken erhållit postväsendet i Tyska riket och Nederländerna som ärftlig förläning, i färd med att utvidga postnätet med ett stort antal nya postlinjer, bland hvilka märkes en linje Köln--Hamburg. T. Holm påpekar i inledningen till "Sveriges allmänna postväsen" (se litt. till art. Postverket), att i Hamburg, där ett Taxisskt postkontor omkr. 1618 lär kommit till stånd, Taxisska postinrättningen ett par år senare kom i beröring med den första, jämväl för allmänheten tillgängliga postgång, som för svenska statens räkning inrättats, den betydelsefulla postföringen Stockholm--Markaryd--Hamburg, äfvensom att sannolikt Taxisska postväsendet haft ej ringa inflytande på det unga svenska postverkets gestaltning i fråga om arbetssätt om också ej i fråga om organisation. Att följa detta, för världssamfärdselns utveckling så betydelsefulla, till tysk rikspost upphöjda postväsens vidare öden, dess strider med uppspirande territoriella postinrättningar, som ville och delvis lyckades komma dess monopol till lifs, skulle föra alltför långt. 28 jan. 1867 frånträdde den siste medlemmen af denna historiskt märkliga postdynasti, fursten af Thurn und Taxis, mot vederlag af 3 mill. thaler, sina posträttigheter till preussiska kronan; och därmed hade, efter mer än 350-årig tillvaro, Taxisska postverket upphört att existera. -- Ungefär ett århundrade efter inrättandet inom Tyskland af ett postväsen i modern mening uppstodo omkring denna centralhärd flera andra liknande inrättningar: i Frankrike 1622, i Danmark 1624, i England 1635, i Sverige 1636, i Norge 1647, i Ryssland 1663. I södra Europas länder synes postväsendet flerstädes redan på 1500-talet under postchefer, tillhörande Taxisska familjen, ha kommit någorlunda i ordning. Utom Europas gränser har postväsendets utveckling först i nyare tid följt de europeiska spåren. I Generalpoststyrelsens årsberättelser om postverkets förvaltning plägar intagas en jämförande öfversikt af postväsendet i europeiska länder samt i Amerikas förenta stater. De sålunda publicerade uppgifterna grunda sig hufvudsakligen på den af internationella postbyrån i Bern årligen utgifna "Statistique générale du service postal". Ur den senast framlagda öfversikten, afseende förhållandena 1912, må här nedan meddelas några belysande siffror. En anmärkning bör förutskickas, att den uppdelning i postområden, som i öfversikten följts och till hvilken sifferuppgifterna hänföra sig, af posttekniska skäl icke sammanfaller med den politiska statsindelningen, utan listan har följande utseende: Amerikas förenta stater, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kreta, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Spanien, Storbritannien och Irland, Sverige, Turkiet, Tyskland, Ungern, Österrike (att Grekland och Montenegro fattas, beror på, att dessa länders postförvaltningar underlåtit att till internationella postbyrån lämna primäruppgifter för året). Hvad då först beträffar relationen 1912 mellan fasta postanstalter och arealen inom de olika postområdena kom Schweiz i främsta rummet med endast 10,3 kvkm. på hvarje fast postanstalt; närmast efter kommo Storbritannien och Irland med 12,9, Tyskland med 13,1, Belgien med 17,9 och Luxemburg med 20,8 kvkm. För Sverige var talet 131,0 kvkm., och med ännu högre tal kommo Nord-Amerikas förenta stater, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kreta, Ryssland (med Finland) och Turkiet. I fråga åter om förhållandet mellan antalet fasta postanstalter och folkmängden kommo Norge och Schweiz främst med resp. 691 och 931 invånare på hvarje fast postanstalt. Därefter följde Finland med 1,426, Tyskland med 1,578, Amerikas förenta stater med 1,590 samt, i sjätte rummet, Sverige med 1,673 inv. på hvarje dylik postanstalt. Mer än 10,000 inv. kommo på hvarje fast postanstalt på Kreta, i Bulgarien och i Turkiet. -- Bland de europeiska länderna hade antalet afgångna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free