portopliktiga brefpostförsändelser i förhållande till invånarantalet varit störst i Storbritannien och Irland med 121,5 försändelser per hufvud. Därefter följde Schweiz med 103,1, Tyskland med 101,1, Belgien med 100,0, Nederländerna med 87,9, Frankrike med 86,8, Luxemburg med 64,3, Danmark med 61,9, Österrike med 54,6, Italien med 41,1 och i elfte rummet Sverige med 40,0 afgångna försändelser per hufvud. De sista länderna i ordningsföljden voro Bosnien-Hercegovina med 9,7, Ryssland (med Finland) med 9,0, Kreta med 6,7 och Turkiet med 2,0 försändelser per hufvud. Postkongresser äro af mera allmän tillslutning kännetecknade sammanträden mellan befullmäktigade ombud för olika länders regeringar för träffande af postala lagbestämmelser att tillämpas vid samfärdseln länderna emellan. Hittills ha hållits sex. Den första, tillkommen på tyskt initiativ i Bern 1874, ledde till afslutandet s. å. af en internationell postkonvention samt stiftandet, på grundvalen af densamma, af den "allmänna postföreningen" (se Postförening). Bernkongressens världshistoriska betydelse ligger däri, att den kom samförstånd åstad i fråga om vissa, länge omstridda postala reformer, hvilkas genomförande möjliggjort den väldiga utvecklingen af den internationella postsamfärdseln. Dessa reformer voro erkännandet af den postala genomförselrätten och ordnandet af villkoren för dess tillämpning, fastställandet af ett uniformt internationellt brefporto samt aflysandet, hvad brefposten vidkomme, af det gamla portodelningssystemet och därmed sammanhängande omständliga afräkningar de postutväxlande länderna emellan. Nästa kongress sammanträdde 1878 i Paris och ledde till afslutandet af särskilda aftal om internationell utväxling af bref med angifvet värde och af postanvisningar. Följande kongresser höllos 1885 i Lissabon, 1891 i Wien, 1897 i Washington och 1906 i Rom. Med postkongresserna i Lissabon och Wien stod i samband införandet af postförskott i den internationella postutväxlingen, med Wienkongressen jämväl uppkomsten af gällande internationella aftal om förmedling af postabonnemang på tidningar och tidskrifter. Bernkongressen 1874 hade haft till föregångare en på initiativ af Nord-Amerikas förenta staters postförvaltning tillkommen postkonferens i Paris 1863 mellan ombud för nämnda postförvaltning och representanter för åtskilliga af de europeiska staternas postverk. Nämnas böra äfven de postkonferenser, som höllos 1876 i Bern och 1880 i Paris och som, äfven de, varit för utvecklingen af betydelse; vid den senare afslöts den viktiga konventionen om utväxling af colis postaux (se Postpaket). Litt.: Posthistoria. Hüttner, "Das postwesen unsrer zeit" (5 bd, 1854--60), Flegler, "Zur geschichte der posten" (1858), Stephan, "Geschichte der preussischen post" (1859), Hartmann, "Entwickelungsgeschichte der posten" (1868), A. de Rothschild, "L'histoire de la poste aux lettres" (2 bd, 4:e uppl. 1879), Rübsam, "Johann Baptista von Taxis" (1889), Oisen, "Det danske postvæsen indtil 1711" (1889) samt "Postvæsenet i Danmark 1711--1848" (2 bd, 1903--08), Huber, "Die geschichtliche entwickelung des modernen verkehrs" (1893), van der Borght, "Das verkehrswesen" (1894), Veredarius, "Das buch von der weltpost" (3:e uppl. 1894), Weithase, "Geschichte des weltpostvereins" (2:a uppl. 1895), Internationella postbyrån i Bern, "L'union postale universelle" (1900); A. von Schweiger-Lerchenfeld, "Das neue buch von der weltpost" (1901), Berrum, "Norges posthistorie 1647--1814" (2 bd, 1902--06), "Det kgl. danske postvæsen", festskrift, red. af J. Madsen (1904), Bennett, "The post office and its story" (1912), och Hemmeon, "The history of the british post office" (s. å.). -- Organisation och postlagstiftning. Haas, "Die post und der character ihrer einkünfte" (1890), Kohler, "Das recht an briefen" (1893), Meyer, "Die deutsche post im weltpostverein und im wechselverkehr" (2:a uppl. 1908), Sieblist, "Die post im auslande" (4:e uppl. 1909), Beelenkamp, "Les lois postales universelles" (1910), Internationella postbyrån, "Recueil de renseignements sur l'organisation des administrations de l'union et sur leurs services internes" (1911). -- Af utländska postala tidskrifter må nämnas "L'union postale universelle", världspostföreningens genom internationella postbyrån utg. organ (sedan 1875), samt "Archiv für post und telegraphie" (Berlin, sedan 1871). R. L-n. Postväska, postv., i den postala terminologien beteckning för de persedlar af olika typer och storlekar, hvilka, jämte postpåsar och postsäckar, användas till postförsändelsernas förvarande under deras befordran och utdelning. Om postväska i betydelsen af lösväska se d. o. Posör. Se Posera. Pot. 1. (Da. och no.). Se P o 11. - 2. [på't], eng. Se Hummerfiske, sp. 1297. Pot., vid växtnamn förkortning för H. Potonié. Potage [påtaj], fr., (vanl. afredd) soppa med klimp, grönsaker e. d. - P. å la J u l i e n n e. Se Julienne. - Jean P. Se Hanswurst. Potala, Dalai-lamas residens i Lhasa (se d. o., sp. 333). PotaméVdes, grek., myt. Se Najader. Potamöbius Sam., zool. Se Kräftsläktet. Potamochoerus [-kerus], zool. Se K n ö l s v i n-släktet. Potamogale, zool., ett släkte, tillhörande famil- Potamogale velox. jen b o r s t i g e l k o 11 a r (se d. o.) och ordningen insektätare, P., som till det yttre liknar uttrarna,