tillgångarna ingalunda uttömda. -- Staden anlades
1547, två år efter upptäckten af silfverfyndigheten.
-- 2. Stundom förekommande benämning
på staten och staden San Luis Potosi (se d. o.)
i Mexico.
1 o. 2. (J. F. N.)
Potpurri [pått-], fr.
pot-pourri (af
pot, kruka,
gryta, och
pourri, rutten, mör). 1. Maträtt af
olika köttslag, som kryddats och hopkokats med
grönsaker (jfr
Olla podrida). -- 2.
Luktkruka, blandning af torkade, välluktande blomster
och örter (i synnerhet rosenblad och lavendel) i
en vas. -- 3. Tonstycke med en brokig följd af
löst sammanfogade melodier ur ett eller flera musikverk
(i det senare fallet äfven kalladt
kvodlibet).
-- 4. Arbete, sammansatt af likt och olikt;
mischmasch.
Pôtre [påtr],
Jean le, införskrefs 1697 från
Paris för att efterträda Swidde som kopparstickare
vid Fortifikationen för ”Topographiens” (Suecias)
förfärdigande, men afgick redan 1698, då han
ersattes af J. v. d. Aveelen (se d. o.). Åtminstone
två af Sueciæ-verkets blad äro graverade
af P.
L. W:son M.
Potschappel [på′t-], by i sachsiska kretsen Dresden,
i ett stenkolsrevir. 8,992 inv. (1910). Liflig
industri, bl. a. porslinsfabriker.
J. F. N.
Pots-chozik [på′ts-chåṡik]. Se
Mytologi,
sp. 172.
Pots-chozin [på′ts-chåṡin]. Se
Mytologi,
sp. 172.
Potsdam. 1. Regeringsområde, omfattande
västra hälften af preussiska prov. Brandenburg
med undantag af stadskretsen Berlin. 20,646
kvkm. 2,859,427 inv. (1910). -- 2. Hufvudstad
i provinsen Brandenburg och i nämnda reg.-omr.
(stadskrets), kejsarens andra residens, 26 km. s. v.
om Berlin, vid järnvägen Berlin--Magdeburg och
vid Havel, som där vidgas till en rad små sjöar.
62,223 inv. (1910). P. ligger i den vackraste trakten
af Mark-Brandenburg, en oas af sjöar och skogklädda
höjder på den för öfrigt sandiga och föga tilldragande
slätten, samt är vackert byggd. Under
sommarmånaderna lifvas gatorna af en myckenhet
resande från Berlin. Större delen af staden ligger
på högra stranden af Havel och är förenad med
Teltow-förstaden på andra sidan genom en lång
bro prydd med preussiska soldattyper (af sandsten)
och vid sidan med en ryttarstaty af Vilhelm I.
Vid norra ändan af denna bro ligger det kungliga
palatset (fig. 1), en stor rektangulär byggnad
(1670--1750), hufvudsakligen intressant genom sina
många minnen af Fredrik den store, hvars älsklingsresidens
det var (jfr fig. 2).
Fig. 2. Fredrik den stores konsertrum i Potsdams k. palats.
I dess park, Lustgarten,
stå flera statyer och grupper af deltagare i befrielsekriget
samt af Fredrik Vilhelm I. De förnämsta
kyrkorna äro Nikolaikyrkan (byggd af Schinkel och
Persius 1830--37), med en 75 m. hög kupol,
garnisons- och hofkyrkan, i hvilken Fredrik Vilhelm
I och Fredrik den store ligga begrafna, samt
Friedenskirche, Fredrik Vilhelm IV:s och kejsar
Fredrik III:s hvilorum, byggd i form af en
basilika, med fristående klocktorn. Andra märkligare
byggnader äro de stora kasernerna och andra
militära inrättningar, stadshuset, teatern samt den
efter mönstret af Trajanusbågen i Rom uppförda
Brandenburger tor, med 8 korintiska pelare och
Fig. 1. Sydöstra delen af k. palatset i Potsdam.
Fig. 3. Lustslottet Sanssouci vid Potsdam, parti af trädgårdsfasaden.
