Fig. 4. De till Neues palais vid Potsdam hörande "Communs".
rikt bildverk. Plantage, Wilhelmsplatz (med
staty af Fredrik Vilhelm III), Bassinplatz och
Luisenplatz (med Fredrik III:s staty) äro öppna
platser, utlagda till promenader. P:s industriella
verksamhet omfattar hufvudsakligen tillverkning af
kläde, bomulls- och sidenväfnader, vaxduk, tobak,
optiska instrument, kemikalier, möbler, sprit, öl
etc. Trädgårdsskötsel och blomsterodling sysselsätta
ett stort antal personer. 1910 hade staden 62,243
inv. Af bildningsanstalter eger P. ett gymnasium,
en realskola, en krigsskola, en underofficersskola,
en handelsskola, teknisk skola, astrofysikaliskt
observatorium med geodetiskt institut och
meteorol.-magnetiskt observatorium. P. är nästan
omgifvet af kungliga palats, parker och andra
anläggningar, hvilka rättfärdiga dess anspråk på
benämningen "Tysklands Versailles". Omedelbart
i v. ligger lustslottet
Sanssouci (fig. 3),
byggdt 1745--47 af Fredrik den store (d. där 1786),
hvars älsklingsplats det var, och omgifvet af en i
fransk stil anlagd park. Något längre bort ligger
det s. k.
Orangeriet, en stor byggnad i florentinsk
stil, innehållande ett större antal taflor och andra
konstverk. Parken innesluter äfven
Charlottenhof,
en reproduktion af en pompejansk villa. Vid parkens
västra ända ligger
Neues palais l.
Friedrichskron
(se fig. 4 o. pl. XVIII till art.
Byggnadskonsten),
en ofantlig byggnad af 215 m. längd, uppförd af
Fredrik den store 1763--69. Kejsar Fredrik III, som
föddes där, bebodde det om somrarna som kronprins
och afled där, och äfven kejsar Vilhelm II bebor
det om somrarna. Bakom palatset ligger en stor park
och framför denna det s. k. Antikentempel. Sanssouci
och Neues Palais beteckna rokokostilens höjdpunkt,
särskildt i interiörerna. N. om P. ligger en liten
rysk by (
Russische kolonie), som 1826 anlades för
de då vid första gardesregementet anställde ryske
sångarnas räkning. Något längre mot ö. ligger den
nya parken med
Marmorpalais. Slutligen må
nämnas de båda palatsen på vänstra sidan af Havel,
Glienicke och
Babelsberg. Det senare, en pittoresk
byggnad i engelsk-gotisk stil midt i en engelsk
park, var kejsar Vilhelm I:s sommarresidens. --
P. var ursprungligen en slavisk fiskarby,
kallad
Potsdupimi, och omnämnes först 993. Under
30-åriga kriget befästes platsen under J. Banér
och A. Lillie. Den ådrog sig ingen uppmärksamhet,
förrän "den store kurfursten" 1660 började bygga det
kungliga slottet och äfven lät anlägga flera gator
(han dog i P. 1688). Fredrik Vilhelm I och Fredrik den
store fortsatte byggnadsverksamheten, och den senare
samt Fredrik Vilhelm IV äro de egentlige skaparna af
stadens moderna utseende. Den sistnämndes efterträdare
ha hvar i sin mån bidragit till stadens försköning och
utvidgning. -- 3. [på'tsda'm] By och kommun (township)
i nordamerikanska staten New York, vid Raquette
river. 4,036 inv. i byn (1910). Statens normalskola
och flera andra läroverk. Kvarnar, pappersfabriker,
stenbrott (sandsten).
1--3. (J. F. N.)
Pott (da. och no.
pot), danskt och äldre norskt
rymdmått = 0,9661 l. Se
Danmark, sp. 1276.
Pott [],
Percival, engelsk kirurg,
f. 1714 i London, d. 1788, blef 1749 kirurg vid S:t
Bartho-lomews hospital i London och kvarstod som sådan
till 1787. Hans arbeten öfver behandlingen af kroniska
ledgångsinflammationer, af hydrocele, af bråck, af
tår- och ändtarmsfistlar m. m. äro af grundläggande
värde. En upplaga af P:s samlade
Chirurgical works
utkom 1775 (flera uppl.). R. T-dt.
Pott,
August Friedrich, tysk språkforskare, f. 1802
i Nettelrede (Hannover), d. 1887, studerade i
Göttingen och utnämndes 1833 till professor i allmän
språkvetenskap vid universitetet i Halle. P. inlade
de största förtjänster om den jämförande
språkvetenskapen, särskildt som grundläggare af
den vetenskapliga etymologien. Hans hufvudarbete är
Etymologische forschungen auf dem gebiete der
indogermnanischen sprachen mit besonderem bezug auf
