Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 103-104 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poäng - Poängbedömning - Poängsystem. Se Poängbedömning - pp (ppr.) - p.p. (p.pr.) - P.P. - p.p.c. - pr. - Pr. - P.R. - Prabodhacandrodaya. Se Indiens språk och litteratur, sp. 540 - Praborgne. Se Zermatt - Prachatiz - Prackan. Se Andfåglar, sp. 959 - Prada, Manuel Gonzales - Pradier, James - Pradilla, Francisco - Prado. Se Madrid, sp. 421

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

punktera, pricka, framhålla; förse med poänger,
tillspetsa.

Poängbedömning, husdjurssk., vid premiering af
husdjur har införts af engelsmännen och användes
numera allmänt inom vårt land. Härvid begagnar
man sig af siffror för att beteckna, i hvad mån en
viss egenskap öfverensstämmer med, hvad man för det
afsedda ändamålet funnit bäst och lämpligast. Mest
bekanta i vårt land äro de poängsystem, som
tillämpas af Malmöhus läns premieringsnämnd, af
prisdomarna vid de allmänna svenska landtbruksmötena
och af afvelsföreningens för rödbrokig svensk
boskap tjurpremieringsnämnd. Som exempel på ett
poängsystem kan anföras följande, som användes vid
statspremieringen i Malmöhus län:

Exteriör (omfattande kroppsbyggnad, typ och ädelhet)	3 poäng
Mjölkegenskaper (mjölkafkastning på mödernesidan)	3 »
Härstamning (hvad som kändt är om faderns nedärfningsförmåga eller stammens afvelsvärde, hvarifrån djuret härstammar)	3 »
S:ma	9 poäng.

Andra system äro mera komplicerade.
H. F.

Poängsystem, husdjurssk. Se Poängbedömning.

pp. (ppr.), förkortning för lat. per procura, genom
ombud; mus., förkortning för pianissimo eller piu
piano.

p. p. (p. pr.), förkortning för lat. per
procura-tionem, genom ombud.

P. P., förkortning för lat. pastor primarius;
paler pairatus; pater patricz-, prcefectus prcetorio
(1. prcetorii); publice proponet, skall offentligen
framställa (på latinska disputationer).

p. p. C., förkortning för fr. pour prendre congé, för
att taga afsked; användes på samma sätt som a. t. a.

pr., förkortning för procent.

Pr., kem., kemiska tecknet för en atom praseo-dym
(se d. o.).

P. R., förkortning för lat. populus romanus, det
romerska folket.

Prabodhacandrodaya, indiskt drama. Se Indiens språk
och litteratur, sp. 540.

Praborgne [-bå’nij], fr. Se Z er m att.

Pra’chatiz (tjech. Prachatice), stad i södra
Böh-men, vid foten af Böhmerwald, vid järnvägen
Wod-nan-Wallern. 4,333 inv. (1900).

Prackan, zool. Se A n d f å g l a r, sp. 959.

Pra’da, Manuel Gonzålez, peruansk författare,
f. 1844, började som romantiker med Espronceda och
Bécquer som förebilder, men blef småningom desperat
pessimist. Hans passionerade och sarkastiska
lynne framträder starkt i Paginas libres (1894),
där han riktar hänsynslösa utfall mot Valera och
Castelar. F. ö. må nämnas Horas de lucha (1908)
och den något sentimentala verssamlingen Minusculas.
Ad. H-n.

Pradier [-die], James, fransk skulptör, f. 1792 i
Geneve af franska föräldrar, d. 1852, kom 1810 till
Paris, vann Rompriset vid akademien och reste 1813
till Rom. Efter sin återkomst verkade han i Paris,
där han blef medlem af Institutet

1827. Han var en skicklig eklektiker, närmast i
Canovas riktning, står högst i sina kvinnobilder,
eleganta och behagfulla med utmärkt behandling
af marmorn. Bland hans arbeten äro Niobid (1822)
och Psyche med fjäriln (1824, båda i Louvre),
Kloris, Leda, Fryne (i franska provinsmuseer),
Atalanta (1850), Sapjo (1852, båda i Louvre)
samt Odödligheten (ädel staty, Protestantiska
kyrkogården i Nimes). Bland hans monumentalverk
äro sänggudinnorna på Moliérefontä-nen och de
12 segergudinnor, som vakta Napoleons graf i
Invaliddomen. I de sistnämnda nådde han en stor
och hög stil och öfverträffade sig själf. Andra
verk af P. äro apostlastatyerna i Madeleinekyrkan,
Rous-seaus staty i Geneve och allegoriska figurer
på en fontän i Nimes. Jfr monografi af Etex (1859).
G-gN.

Pradilla [-di’lja], Francisco, spansk målare, f. 1847
i provinsen Zaragoza, studerade i Madrid och Rom, där
han länge vistades. Han väckte storartadt uppseende
med den gripande framställningen af Johanna den
vansinniga vid sin gemåls likkista: sceneriet en
öde slätt, där kistan blifvit nedställd, omgifven
af brinnande vaxljus, stämningen en . grå, blåsig
höstdag, målningen med de svartklädda gestalterna
l mot himmelens drif vande skyar bredt och stort
genomförd. Täflan, som vann hedersmedalj i Paris 1878,
finns i Madrids moderna museum. En praktmålning var
Granadas öfverläm-nande åt Ferdinand och Isabella
(1882, i senatens sessionssal i Madrid). Med
dessa monumentalverk hade P. dokumenterat
sig som en lysande målare, och han står allt
fortfarande som en af spetsarna i det samtida
Spaniens konstnärsvärld. I flera spanska palats
har han utfört omfattande dekorativa målningar
af outtömlig fantasi och gestaltningsrikedom,
saga och verklighet, historiska figurer, genier,
gudinnor och amoriner, allt fylldt af berusande
lif och strålande färglust. Han har också målat i
litet format gatbilder, romerska karnevalsscener med
myller af figurer och motiv från stranden vid spanska
hafsbad - måleriskt praktfulla små konststycken,
fulla af rörlighet och ögonblickslif. 1894-1902
var P. direktör för Pradomuseet i Madrid.
G-g N.

Prado [praMå 1. pra’å; sp., eg. äng], planterad
promenadplats i eller invid en stad, särskildt en
park i Madrid, efter hvilken det närbelägna museet
kallas Pradomuseet. Det är en af världens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>