119 Pragmatism-Prajapati 120 Josef och ärkehertig Karl, hvilket innehöll, att Karl skulle efterträda Josef, om denne dog utan söner, men sedermera Josefs döttrar gå före Karls i tronföljden. Kejsar Leopolds testamente 26 april 1705 annullerade icke detta fördrag, utan stod i full öfverensstämmelse därmed. Då Karl blifvit kejsare, sammankallade han 19 april 1713 en rads-församling och lät där utfärda en hemlig familjelag, hvarigenom "pactum" ändrades, så att Karls döttrar fingo företräde i arfsrätten framför Josefs. I jan. 1720 lades detta rådsprotokoll som proposition inför österrikiska monarkiens ständer, hvilkas samtycke skulle förvandla familjelagen till statslag. Lagen angafs vara en orygglig förordning till tronens befästande, arfföljdens ordnande och ett oupplösligt band mellan monarkiens olika delar. Efter hand gåfvo arfländerna och provinserna sitt samtycke, och 6 dec. 1724 kunde pragmatiska sanktionen promulgeras som rikslag. Kejsaren ville ha äfven Europas garanti för sin dotters tronföljd (det var denna, som lagen närmast afsåg). I en lång följd af år var pragmatiska sanktionen de europeiska kabinettens brännande fråga, och efter oupphörliga underhandlingar och strider, följda af stora uppoffringar, lyckades kejsaren vinna sin afsikt. Pragmatiska sanktionen garanterades 1725 af Spanien, 1731 af England, Holland och Fredrik I af Sverige i egenskap af Hessens landtgrefve, 1732 af Tyska riket (hvarvid Sverige deltog med Pommerns röst) och af Danmark, 1734 af August af Sachsen och 1738 af Frankrike. Huru litet emellertid alla dessa fördrag betydde, visade sig af det efter Karl VLs död utbrytande österrikiska tronföljdskriget. Jfr Fournier, "Zur entstehungsge-schichte der pragmatischen sanktion kaiser Karls VI" (1876). - Pragmatiska sanktionen är vidare namn på den af Neapels konung Karl VII (Karl III) 6 okt. 1759 gifna förordning, då han tillträdde Spaniens tron (Båda Sicilierna skulle tillfalla Karls yngre son Ferdinand, Spanien efter konung Karls död den äldre sonen, Karl), och på spanske konungen Ferdinand VILs förordning af 29 mars 1830 (upplifvande af den gamla kastiljanska lagen, att konungs döttrar och sondöttrar gå i tronföljden före konungs bröder och brorsöner). K j.* Pragmatism (se Pragmatisk), f los., den kunskapsteoretiska åsikt, som anser kunskapens sanning vara identisk med dess nytta för lifvet, dess "power to work" (förmåga att leda handlingarna). Sanning har enligt denna åsikt ej sitt värde i sig själf, utan endast genom sina praktiska konsekvenser. Därmed afses icke de omedelbara konsekvenserna i individens handlingar, utan det inflytande, som åsikterna utöfva på mänsklighetens utveckling i det hela. Ehuru ansatser till liknande uppfattning framträdt redan hos de grekiske sofisterna och stoikerna, har åsikten egentligen utvecklats först i vår tid och särskildt i Amerika, där termen först infördes af C. S. Peirce genom en uppsats i "Populär science monthly" 1878. Huf-vudrepresentanten är W. James, som utvecklat denna åsikt i "Will to believe" (1897), "Philoso-phical conceptions and practical results" (1898) och "Pragmatism" (1907). Andra representanter för pragmatismen i Amerika äro J. D e w e y ("Studies in logical theory", 1903), H. H. Bawden ("The principles of pragmatism", 1910) och A. W. Moore ("Pragmatism and its critics", 1910). I England företrädes väsentligen samma åsikt af F C. S. Schiller, som emellertid kallar den humanism ("Humanism", 1903; 2:a uppl. 1912, och "Studies in humanism", 1907). Inom den tyska filosofien har den vunnit en anhängare i W. Jerusalem. Vid filosof kongressen i Heidelberg 1908 var pragmatismen föremål för lifliga meningsbyten, liksom den äfven förut kritiserats af J. B. P r a 11 ("What is pragmatism?", 1909), S c h i n z ("Anti-pragmatism", fr. uppl. 1909, eng. uppl. 1910), W. Windelband ("Der wille zur wahr-heit", 1909) m. fi. S-e. Praguerie [pragrl], La, ett 1440 utbrutet uppror i Frankrike. Namnet hänsyftar på husitupp-roret i Prag 1419. Se Ludvig, sp. 1241. Praha, tjech. Se Prag. Prahu. Se P r o a. Praia [pra'J9]. Se Porto Praia. Prain [préYn], sir David, brittisk botanist, f, II juli 1857 i Skottland, öfverstelöjtnant, blef kurator vid herbariet i Calcutta 1887, professor i botanik vid Medical college där 1895, chef för Botanical survey of India och föreståndare för botaniska trädgården i Calcutta 1898, föreståndare för Royal botanic gardens i Kew 1905 och adlades 1912. Han har publicerat botaniska arbeten, företrädesvis af deskriptivt innehåll, hvaribland delar af Harvey och Sonders stora "Flora capensis". P. blef filos, hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala 1907 och led. af Vet. akad. 1912. C. Lmn. Prairial [präria'1], fr. (af prairie, äng), "hö-månad", den nionde månaden och sista vårmånaden i den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar och räknades fr. o. m. 20 maj t. o. m. 18 juni af åren 1798-99 samt fr. o. m. 21 maj t. o. m. 19 juni af åren 1800-05. Prairie du Chien [préYeri du j in], stad i nordamerikanska staten Wisconsin, vid Mississippi, nära mynningen af Wisconsin. 3,149 inv. (1910). Säte för de katolska S:t Mary's academy (1872) för kvinnor och College of the sacred heart (1880) för män. J. F. N. Prajapati. 1. (Sanskr. mask., eg. "skapelsens herre"), ind. relig., en personifikation af skaparkraften. P. är sålunda en af det äldsta indiska tänkandet, resp. filosofien, såsom den framträder i de vediska skrifterna (fr. o. m. Rigveda), utformad gudomlighet som en art monoteistisk abstrakt ersättning för de äldre natur- och kultgudarna. Tankegrundvalen för denna unifiering var skapelsens enhet som ursprunglig kraft. Emellertid kom denna spekulativt utformade personifikation helt naturligt att identifieras med olika vediska gudomligheter som Agni, Indra, Savitar, Soma. Då den indiska filosofien äfven med en annan utgångspunkt ledde sig fram till en abstrakt enhetsgud, Brahma, inställde sig för samma filosofiska synkretism identifikationen af P. och Brahma som en naturlig konsekvens. I hinduismen fortsattes sedan identificeringen med Visnu och Civa. - Den senare genealogiska systematiseringen låter Brahma vara skapare af de stora Rsierna, som i sin tur skapade andra väsen och sålunda blefvo stamfäder till alla lefvande släkter och få namn af Prajapatier. - 2. (Pali, fem. Prajapati; förmodligen folketymologisk ombildning af Prajavati, "den med af-