123 Praktika-Prandium 124 på of ning grundad sakkännedom, vana; tillopp af patienter eller klienter, en läkares eller advokats kundkrets; utöfning af lakar- eller advokatyrket. - Praktikäbel, användbar, brukbar; görlig, verkställbar; farbar, gångbar. - P r a'k t i k e r 1. P r ark t i k u s (lat. plur. praktici), person, som med sakkunskap utöfvar ett yrke eller en konst; person, hvars kunskaper grunda sig hufvudsakligen på praktisk of ning. - Praktisera, sätta i verket, tillämpa; utöfva lakar- eller advokatyrket; behändigt förflytta från ett ställe till ett annat. Jfr Praktisk. Pra;ktika (lat. pra'ctica astrolögica). Se P r o-gnostikon. Pra'ktika 1. P r art i k a (sp. praclica, it. pra-tica), legaliseradt tillstånd för fartyg att obe-hindradt få kommunicera med land. Jfr Karantän, sp. 903. Praktisera. Se Praktik. Pra'ktisk (jfr Praktik), som afser vilja och handling; hörande till det verksamma lifvet; ändamålsenlig med hänsyn till sina följder i lifvet; med anlag att utöfva verksam handling, handlingsdug-Lig. Motsatsen är teoretisk. - Praktiskt förnuft kallar Kant den förnuftiga viljan. Praktiska vetenskaper äro sådana vetenskaper, som framför allt ha betydelse för viljelifvet och handlingarna. Praktisk filosofi är den del af filosofien, som uppställer målen för viljelifvet. Herbart betraktar etiken som praktisk filosofi ; Boström hänför till denna äfven religionsfilosofien och rättsfilosofien (jfr Filosofi, sp. 252). Praktiska grundsatser kallar Kant maximerna för det sedliga handlandet. Praktiska idéer kallar Herbart de viljeförhållanden, som ovillkorligt väcka vårt gillande. Han upptar fem ursprungliga och fem härledda sådana (se Herbart, sp. 483). S-e. Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom. Se Palmgren, K. E. Praktiska harmoniläran, mus. Se Harmoni-lära. Praktiska musiken. Se Musik, sp. 1438. Praktiska skolor kalla sig i Sverige privata skolor, som mera direkt än de offentliga skolorna och på kortare tid än dessa söka meddela för praktiska lifvet nödiga kunskaper eller förbereda för inträde i andra läroanstalter. Praktisk geometri. Se Geodesi, sp. 957. Praktisk teologi, den gren af den teologiska vetenskapen, som behandlar kyrkans s j älf uppbyggande verksamhet (dess historia och teori). Schleier-macher är den förste, som vetenskapligt behandlat det hithörande stoffet. Förut gick det mest som ämbetsteknik för präster. På olika sätt ha de hithörande disciplinerna systematiserats af den praktiska teologiens främsta målsmän, såsom af Schleiermacher, K. I. Nitzsch, Th. Harnack, v. Zezschwitz, Achelis, i Sverige af E. G. Bring, P. G. Eklund, O. Quensel, utan att något system vunnit allmänt erkännande. Detta beror dels därpå, att kyrkans verksamhet i mångt och mycket företer en omläggning mot förr, dels därpå, att den praktiska teologiens stoff enligt sin natur är ganska mångskiftande. Hit hör allt, som rör gudstjänstlifvet och hvad därmed sammanhänger (liturgik), predikan (homiietik), kyrklig uppfostran (kateketik), själa- vården (läran härom kallades förr pastoralteologi, ett namn, som ofta utsträcktes till den praktiska teologien i dess helhet), yttre och inre mission, kyrkorätt. E. M. Ii. Praktmynt. Se Medalj, sp. 1374. Praliner (fr. pralines, brända mandlar), half-kulor eller cylindrar o. s. v. af choklad, fyllda med vanilj, socker e. d. Pralldrill, mus. Se Mor d en t. Pråm, sjöv., en liten, lättrodd norsk båt med uppspringande för, tvär för och akter samt flat- bottnad och oftast försedd med en liten köl längst akterut.. I Sverige kallas en sådan båt ofta eka. R. N.* Pråm, Kristen Henriksen, dansk författare, f. 1756 i Gudbrandsdalen i Norge, d. 1821, blef student 1772 och fullmäktig i Kommer3kolle-gium 1781 samt steg sedan till deputerad (1812 -16). 1819 flyttade han som tullförvaltare till S:t Thomas, där han dog. P. var på samma gång en nitisk ämbetsman och en mångsidigt produktiv författare. Bland hans många afhandlingar må nämnas en om folkets klädedräkt (1791) och en om en högskola i Norge (1795). Tillsammans med Rahbek utgaf han 1785-93 den frisinnade månadsskriften "Minerva" och var 1796 en af stiftarna af Det skandinaviske literaturselskab. Vidare skref han både heroiska och komiska teaterstycken, såsom Frode og Fingal (1790) och JEgteskalsskolen (1795), ett stort epos, Stcerkodder (1785), några berättelser och idyllen Emilies kilde (1782) m. m. Hans Udvalgte digteriske arbejder utkommo i 6 bd 1824-29. E. Ebg. Pranckh, Siegmund von, friherre, tysk militär, f. 1821, d. 1888, deltog som bajrare 1866 i kriget mot Preussen, vardt s. å. krigsminister i Bajern, genomförde arméns reorganisation och ledde under kriget mot Frankrike den bajerska härens förplägnad och förseende med reservmanskap samt afgick 1875 från krigsministerposten. Prarndium, lat., hos romarna ett slags frukost-måltid, intagen flera timmar senare än jentäcu-