135 Preciösa-Precis 136 kritik, var med ett slag besegrad och fick lämna rum för den franska klassicitetens poesi. Jfr So-maize, "Dictionnaire des précieuses" (1661; ny uppl. 1856), Livet, "Précieux et précieuses" (3:e uppl. 1896), och Vincent, "Hotel Rambouillet and the précieuses" (1900). K j.* Preciösa, astron., en af småplaneterna. Precipitando [pretjipita'ndå], it., mus., bråd-störtande, påskyndande. Precipität (af lat. prcecipitäre, kemiskt utfälla). 1. Husdjurssk., användes på grund af sin halt af kalk och fosforsyra som tillskottsfoder åt husdjuren, då fodret lider brist på dessa näringsämnen. .- 2. Kem., eg. fällning, användes i landtbrukstermino-logi för att beteckna fälld fosforsyrad kalk (dtfosjat). En sådan vara är den vid limberedning ur ben erhållna limkalken. Ur benen utlöses kalksalten från den limgifvande väfnåden, och ur lösningen utfaller difosfatet vid lösningens neutralisation med kalk. Ett annat sådant preparat är palmcerfosjat (se d. o.). På grund af sin lättlöslighet i svaga syror användes precipitat dels som fosfatgödsel och är i gödselvärde ungefär jämgodt med superfosfat (se d. o.), dels som foderfosfat, som ges åt nötkreatur och svin, för att förekomma eller bota sjukdomar, som härröra af brist på kalk och fosforsyra (se Benmjukhet 2). - Hvitt precipitat. Se d. o. 1. H. F. 2. H. J. Dft. Precipitin (af lat. prcecipitäre, kemiskt utfälla) är en antikropp (se d. o.), som finnes i blodvätskan någon tid efter införandet däri af ett främmande ägghvitämne, det s. k. antigenet, och kännetecknas däraf, att det bildar fällning med nya doser af antigenet. Det längst kända precipitinet är laktoserum, som erhålles genom insprutning af mjölk i blodådrorna af ett djur och som utfäller kaseinet ur mjölk - det verkar således på samma sätt som löpe (enligt Bordet 1899). Äfven efter insprutning af hönsägghvita i blod innehåller detta ett precipitin, som fäller hönsägghvita. Vid upphettning af detta precipitin någon tid öfver 70° C. ej blott förlorar det sin precipiterande egenskap, utan hindrar fällnings bindande. Ett s. k. anti-precipitin har uppkommit. Detta förhållande synes vara ganska allmänt hos precipitinerna. De viktigaste precipitinerna äro likväl de, som bildas, när blodserum från ett djur (t. ex. en häst) införes i blodbanan på ett djur af annan art (t. ex. en kalf). H. J. Hamburger i Groningen studerade det bildade precipitinets verkan kvantitativt genom att uppmäta storleken af den fällning, som bildades vid sammanblandningen af en viss mängd hästserum med en gifven mängd serum från en kalf, som blifvit gång på gång behandlad med hästserum, så att kalfvens blod innehöll en jämförelsevis stor mängd precipitin. Hans experimentella data beräknades sedan af S. Arrhenius, som visade, att en molekyl af antigenet i hästserum fäller en molekyl precipitin, men att vid ytterligare tillsats af en eller två molekyler antigen fällningen upplöses. Ett liknande förhållande är icke ovanligt hos dessa kroppar; så bildas fällning vid en första tillsats af kasein (ur mjölk) till laktoserum för att sedermera upplösas vid ytterligare tillsats af kasein. Men detta förhållande är ej allmänt; så t. ex. förekommer ej bildning af en lättlöslig kropp, om serum från ett får tillsättes det precipitat, som uppstår, då detta serum blandas med motsvarande precipitin ur kaninblod. Detta precipitin förmår fälla ej blott fårserum, genom hvars införande i kaninens blodådror det blifvit bildadt, utan också blodserum från närbesläktade djur, såsom från getter och från nötkreatur. Men fällningen blir då ej så ymnig, l kbcm. kaninserum förmådde vid Hamburgers försök ge 0,12 kbcm. precipitat med fårserum, O,oss kbcm. med getserum och endast O,oss kbcm. med oxserum. Man kan säga, att släktskapen mellan det antigen - i detta fall fårserum -, som föranledt precipitinbildningen, och det serum, som prof vas i afseende på sin egenskap att fällas af precipitinet i fråga, anges af dessa siffror. Sera från djur, som äro mycket litet besläktade med får, t. ex. hundar eller apor, fällas alls icke af sagda precipitin. Detta förhållande är af stor såväl teoretisk som praktisk betydelse. Man har dels med hjälp däraf bestämt blodsför-vantskapen mellan olika djur och bland annat påvisat människans nära skyldskap med de högst stående aporna. Enligt försök af Nuttall gaf 0,i kbcm. precipitin mot serum från människa, då det blandades med 5 kbcm. af följande sera, nedannämnda mängder precipitat: människoserum 0,31, gorille-serum 0,21, orang-utanserum 0,13, hundapsserum 0,09 kbcm. På liknande sätt ha Friedenthal och Magnus påvisat släktskap mellan jästsvamp och tryffel. Dels har man begagnat sig däraf för att bestämma, om en blodfläck härrör från män-nisko- eller djurblod, hvilket är af största betydelse för rättsmedicinen. Man löser upp en del af den materia, som förorsakat blodfläcken, hvilken vanligen förefinnes på ett klädesplagg eller en knif, i vatten och tillsätter lösningen med precipitin, bildadt genom införande af människoblod i blodådrorna af ett djur, t. ex. ett får eller en kanin. Erhålles då en fällning, sluter man till, att fläcken härrör från människoblod (apblod har man vanligen icke anledning att misstänka, och skulle så vara fallet, kan man göra jämförande försök med precipitin mot apserum för att utreda frågan). Denna metod har utbildats särskildt af Uhlenhuth, men äfven af Wassermann, Schiitze och Hamburger. Denna blodanalys har på senaste tiden i hög grad skärpts genom användande af den så kallade komplement]orskjutning en. Det i sammansatta hemolysin ingående s. k. komplementet 1. alexinet upptages nämligen af precipitatet, äfven när detta finnes i så ringa mängd, att det icke kan upptäckas af ögat. Komplementet (alexinet) säges då förskjutas, hvaraf följden blir, att vid tillsats af immun-kropp - äfven kallad am-boreptor - bildning af sammansatt hemolysin uteblir, så att också vid tillsats af de blodkroppar, som påverkas af sagda hemolysin, ingen hemolys (se d. o.) uppstår. Neisser och Sachs ha utbildat denna metod för rättsmedicinska ändamål. Agglutininerna, som bildas efter införande af celler som bakterier eller blodkroppar i ett främmande djurs ådror, visa i många afseenden liknande egenskaper med precipitinerna, så bildas vid upphettning af dem ofta "antiagglutininer", hvarför de kunna anses som ett särskildt slag af preci-pitiner. Se S e r u m. S. A-s. Precis (fr. precis, af lat. prcecisus, eg. tvärt af-skuren), just, alldeles; fri från allting öfverflödigt