- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
153-154

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikstolshemman. Se Mensalhemman - Predil - Predisponera - Predisposition - Predominera - Preetz - Preexistens - Preexistentianism - Prefekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153 Predikstolshemman-Prefekt 154 Fig. 2. Predikstol (af marmor) i kyrkan Sant' Andrea i Pistoja, skulpterad af Giovanni Pisano omkr. 1300. (Italiensk gotik.) (Till art. Predikstol, sp. 152.) Predikstolshemman. Se Me n sa Ui em m a n. Predil, alppass i Juliska alperna i södra Kärnten nära gränsen mot Görz, förmedlar öfvergången från Drave till Isonzo och har begagnats ända sedan romarnas tid. Passhöjden utgör 1,162 m. Det blockhus, som försvarade passet, intogs 26 dec. 1805 af fransmännen under general Serras efter ett tappert försvar af österrikiske ingenjörkaptenen Hermann. L. W:sonM. Predisponera (af lat. pra, i förväg, och disponera, se d. o.), förut påverka, småningom göra mottaglig, på förhand göra böjd för. Predispositiön, förut grundlagd böjelse eller mottaglighet (t. ex. för ett sinnestillstånd eller en sjukdom); ärftligt eller förvärfvadt sjukdomsanlag (se Anlag_, sp. 1061 ff.). Predominera (af lat. prce, före, och dominäri, härska), ha öfverhand, ega mesta inflytandet. Preetz [préts], stad i preussiska reg.-omr. Schleswig, vid Schwentine och järnvägen Kiel- Ascheberg. 5,218 inv. (1910). (J. F. N.) Preexiste'ns (lat. prceexiste'ntia), -filos., förut-tillvaro, människosjälens tillvaro före jordelifvet, vare sig som individ eller som moment i Gud. I förbindelse med läran om själavandringen antogs preexistensen af buddismen, likaså af P y-thagoras och Empedokles. Enligt P l a- Fig. 3. Uppsala domkyrkas predikstol, utförd 1707 ff. af Burchard Precht efter ritning af N. Tessin d. y. (Barockstil.) Fotogranen är tagen före kyrkans restaurering 1885 -93, då bl. a. väggar och hvalfbågar dekorerades. (Till art. Predikstol, sp. 152.) ton har människosjälen före födelsen lefvat i idévärlden, hvarom han anser vetandets uppkomst vittna, i det han menar sig kunna förklara denna endast genom återerinring från preexistensen. Äfven nyplatonikerna antogo preexistensen. Inom den moderna filosofien har denna lära upptagits afLeibniz, Schelling m. fl., under det att den kritiserats af L o t z e. Jfr F. Laudowicz, "Wesen und ursprung der lehre von der präexi-stenz" (1898). S-e. Preexistentiani'sm, teol,, den åskådning, som antar, att människornas själar före den jordiska tillvaron existerade i en högre, gudomlig värld. Åskådningen har uppstått på grekisk mark (jfr Preexistens) och har sedan inträngt såväl inom judendomen som sporadiskt inom den kristna kyrkan. Jfr Kreatianism och Traducia-n i s m. Gr. A-n. Prefe'kt (lat. pro2fe'ctus, ställd i spetsen för något, föreståndare, uppsyningsman). 1.. I det gamla Kom titel för vissa civila och militära ämbetsmän, som ursprungligen endast voro ställföreträdare. Ke-dan under konungatiden omtalas prcejectus urbi 1. urbis, d. v. s. den ämbetsman, som förordnades att ha befälet i staden (Rom) under konungens frånvaro. Under republikens första tid utnämndes af diktatorn eller konsuln en sådan att tjänst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free