- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
155-156

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prefekt - Prefektur - Preferens - Preferensaktier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155 Prefektur-Preferensaktier 156 göra under dennes frånvaro, men sedan öfver-gick verksamheten till stadspretorn, och endast då konsulerna voro borta i och för ferice latince, fanns en prsefectus, dock utan verklig betydelse. Under kejsar Augustus upplifvades det gamla ämbetet, hvars befogenhet var en helt annan än under republiken. Stadsprefekten erhöll högsta ledningen af polisväsendet, dels en ganska betydande rättskipning, mest i brottmål, t. o. m. i fråga om anklagelser mot senatorer. Med tiden fick prefekten jämväl mycket ätt säga i afseende på Roms hela ekonomiska och civila förvaltning. Han fungerade äfven i kejsarens närvaro och utsågs af kejsaren på obestämd tid, i regel bland f. d. konsuler. Ehuru civil ämbetsman, förde prcefectus urbi befälet öfver gendar-merikåren (cohortes urbanes). Efter Diocletianus blef stadsprefekten en i Rom nästan enväldig ämbetsman med hela den civila och militära makten i sin hand. - Prcefectus prcetorio (befälhafvaren öfver det pretorianska lägret) blef under kejsartiden en särdeles inflytelserik person. Under Tiberius innehades platsen en längre tid af den bekante Seja-nus, hvars förhållande till kejsaren som dennes gunstling och, så att säga, allrådande minister torde ha bidragit att grundlägga pretorianprefek-tens ställning för framtiden. Ämbetet bekläddes dels af en, dels och vanligen af två, någon gång tre, länge valda ur riddarståndet. Småningom drogos allt flera civila ärenden (t. ex. cursus publicus, postväsendet) inom pretorianprefekternas ämbets-krets, och efter Septimius Severus (193-211), hvilken inskränkte pretoriangardets betydelse, bekläddes ämbetet alltid af senatorer och hade jämte sin militära betydelse - deras befäl sträckte sig till alla trupper i Italien (med undantag- af cohortes urbanes] - karaktären af ett öfverdomar-skap, utöfvadt i kejsarens namn, hvarför platsen från Alexander Severus bekläddes af utmärkta jurister, såsom Papinianus, Ulpianus och Paullus. Prsefectus prsetorio, som hade rang före prsefectus urbi, egde från början endast kriminell, men sedan äfven civil domsrätt. I hvad mån verksamheten härutinnan liksom den ganska omfattande rättskipning, som den ifrågavarande prefekturen med tiden fick att handha, utöfvades af en eller flera gemensamt, är icke utredt. Efter Diocletianus och Konstantin (300-talet) funnos fyra prcefecti prcetorio, som stodo i spetsen för den civila förvaltningen i de 4 stora hufvuddelarna (prcefecturce) af Romerska riket: österlandet (prcefectura Orientis-, med Konstanti-nopel till ämbetssäte), Illyricum (pr. Illyrici] hufvudstad Sirmium), Italien jämte Afrika (pr. Ita-lice; hufvudstad vanligen Mediolanum) och Gallien (pr. Galliarum; hufvudstad Trier), hvarförutom funnos två prsefecti urbi: för Rom och Konstantinopel. Krigsbefälet var anförtrodt åt 8 magistri militum (generalbefälhafvare). - Vidare märkas prcefectus annonce, som efter Julius Caesars eller Augustus' tid hade att sörja för tillförseln af lifsmedel till Rom, samt prcefectus vigilum, chefen för nattvakts- och brandkåren i' Rom (båda dessa ställda under prse-fectus urbi, och proefectus classis från kejsartiden, amiral för en flottafdelning, nämligen en för den i Tyrrhenska hafvet (vid Misenum) och en för den i Adriatiska hafvet (vid Ravenna). Under dessa (undantagsvis en gemensam) stodo särskilda prcefecti navium, fartygschefer. Dessutom funnos prce- fecti legionum, hvilka från början af 200-talet e. Kr. synas ha fört befälet öfver de särskilda legionerna, förut under en längre tid kommenderade af legati, samt prcefectus castrorum, ett slags läger-ingenjör och intendent, hvilken undantagsvis fick befäl jämväl öfver någon legion, och prcefectus fabrum, sappörchefen direkt under kommenderande generalen, vidare prcefecti sociorum, högre officerare i bundsförvantshären, motsvarande tribuni militum i den romerska hären, och prcefecti equitum, hvilka synas ha stått i spetsen för flera förenade rytteriafdelningar. Proefecti iuri dicundo voro romerska ämbetsmän i municipierna (jfr Prefektur). För öfrigt brukades ordet prcefectus äfven om ståthållare i Egypten, prcefectus jEgypti, en romersk riddare, som stod direkt under kejsaren, samt i fråga om uppdrag af olika slag. Litt. bl. a.: G. Haenel, "Corpus legum" (1857), P. E. Vig-neaux, "Praefectura urbis" (1896), och Mommsen, "Römisches staatsrecht" (d. 2 och 3). - 2. (Fr. préfet, it. prejetto) I Frankrike och Italien titel på ett departements eller en provins' styresman (landshöfding). I departementens underafdelning, arrondissemangen, ombesörjes förvaltningen af underprefekter (fr. sous-préfets). Se vidare Frankrike, sp. 1133 ff., och Italien, sp. 1046. - Polisprefekt (fr. préfet de police) är titeln på chefen för Paris' polis. Paris' civile styresman kallas préfet de Seine, Seineprefekten. - 3. Titel på föreståndare för vissa vetenskapliga institutioner vid universiteten i Lund och Uppsala. 1. R.Tdh. (j.c.) Prefektur (lat. prcefectura; se P r e f e k t). I det gamla romerska riket förstods till 89 f. Kr., då alla italiska städer fingo medborgarrätt, med prcefectura särskildt ett italiskt samhälle, som från Rom fick sig tillsänd en prcefectus, hvilken hade att utöfva rättskipningen. Invånarna i en prcefectura hade utan tvifvel blott inskränkt romersk medborgarrätt, så att de visserligen hade medborgarnas skyldigheter, men saknade både rösträtt och valbarhet till ämbeten. I fråga om de lagar, efter hvilka rätt skipades, antar man, att de i sak voro samhällenas gamla lagar, men till formen bestämda genom förordnanden från Rom. Från Konstantin den store betecknade ordet prcefectura en af de fyra stora riksdelarna, som styrdes af en prcefectus prcetorio (jfr Prefekt). - I Frankrike menas med préfec-ture prefektens ämbetslokal eller verksamhetsområde. R. Tdh. (J.C.) Prefere'ns (af fr. préférence}. 1. Företräde; förmånsrätt. Jfr Par préférence. - 2. [pre-fera^s] Kortspel, bedrifvet i Tyskland och Sverige, men med högst olika regler i de båda länderna. I Sverige äro spelarna i regel fyra och bilda två stridande bolag på så sätt, att förhand och tredje hand äro i kompani mot de två andra. Äro spelarna endast tre (trekarl 1. träkarl), sköter en af dem både sina egna kort och "trekarlens". Yanlig lek nyttjas, och hvarje spelare erhåller 13 kort. Spelet går ut på att vinna trick (utom i nolle, som är ett misärspel) och spelas med bud (preferens, nolle, färgnamnen och pass). Det har sitt namn, som ofta förändras till priffe, däraf, att den ena färgen har företräde framför den andra. Se "Små spelböcker", n:o 3 (1889). 2. R-n B. Preferensaktier [-ra^s-] 1. Prioritétsak-t i e r äro aktier utrustade med en viss förmånsrätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free