Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preferensaktier - Preferera - Prefigera - Prefix. Se Affix - Prefloral. Se Postfloral - Prefloration - Prefoliation - Preformation - Pregel - Preglacial - Pregnant - Prehauser, Gottfried. Se Hanswurst - Prehistorisk - Prehnit, Werner - Prehnitoid - Preis, Joakim Fredrik - Preisler, Johann Martin - Preisler, Joachim Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
157
Preferera-Preisler
158
dels så, att af aktiebolagets vinst en viss procent
utgår till preferensaktierna, innan någon vinst
tillgodoräknas de öfriga, icke prioriterade aktierna
eller stamaktierna (denna senare benämning förekommer
blott, om preferensaktier finnas), och dels så,
att vid bolagets upplösning den på preferensaktierna
belöpande delen af aktiekapitalet utgår före den del,
som belöper på stamaktierna. Om något år bestämd
utdelning till preferensaktierna icke kan ske, ega
dessa vanligen att ett följande år utbekomma äfven
denna uteblifna utdelning, innan stamaktierna få
någonting. Ha preferensaktierna fått sin bestämda
procent af vinsten och äfven stamaktierna sin,
vanligen till lika många procent fixerade utdelning,
kan den eventuellt återstående vinsten antingen lika
fördelas mellan preferens- och stamaktier, eller
också kan den helt tillfalla de senare. I sådant
fall kunna, om vinsten är stor, stamaktierna bli
betydligt värdefullare än preferensaktierna, hvilka
då göra mindre skäl för namnet. Preferensaktier utges
oftast vid rekonstruktion af ett företag eller då det
ej finns utsikt att tillföra bolaget behöfligt nytt
kapital genom emission af nya aktier af vanligt slag
(på grund af dessas låga kurs) eller i allmänhet för
att förmå kapitalister att placera pengar i dessa
papper, som ge god utsikt till en minimivinst,
som är större än den ränta obligationer lämna
(så ej sällan under senare tid hos oss vid större
affärssammanslagningar). Utgifvande af preferensaktier
med begränsad utdelning förekommer gifvetvis, då
man söker tillföra företaget nytt kapital utan att
minska de äldre aktieegarnas förutvarande utsikt
till vinst. Preferensaktier af detta slag ha en viss
likhet med obligationer, hvilka senare dock alltid
utgöra bevis om en det utgifvande företagets skuld och
sålunda göra sina innehafvare till fordringsegare, då
däremot aktien utgör bevis om delegarskap i företaget.
Å. Wrson M.
Preferera (lat. prcefe’rre), föredraga, värdera mer,
hellre vilja ha.
Prefigéra (lat. prefi’gere, fästa framför), språkv.,
sätta framför, som prefix.
Prefi’x (lat. prcefixus, fäst framför), språkv. Se
Af fix.
Prefloräl (af lat. prce, före, och flora’lis,
blomstrande), bot. Se P ostflor al.
Prefloratiön (af lat. prce, före, och flos,
gen. flo’ris, blomma), bot., detsamma som aestivation
(se d. o.).
Prefoliatiön (af lat. prce, före, och jo’lium, blad),
bot., detsamma som bladläge (se d. o.).
Preformatiön, biol. Rörande de materiella
beståndsdelar, som framkalla de ärftliga
egenskaperna hos organismerna, ha, då
dessa delar ej kunna omedelbart iakttagas,
uppställts två hypoteser, nämligen epigenesis-
och preformationshypo-tesen. Anhängarna af
epigenesis-hypotesen antaga, att under påverkan
af yttre inflytanden och växelverkan af inre
förhållanden embryots skilda delar uppstå genom
differentiering af en ursprungligen enhetlig, om också
mycket kompliceradt byggd substans. Preformisterna
däremot anse, att mångfalden af embryots väfnader och
organ beror därpå, att groddplasmat är sammansatt
af bestämda substansdelar, ärftlighetens faktorer,
af hvilka hvar
och en utöfvar en specifik
verkan under fosterutvecklingen.
1^e-
Pregel, Ostpreussens hufvudflod, uppsamlar genom sina
bifloder vattnet från en mängd sjöar i östra delen af
provinsen. Namnet P. erhåller floden 8 km. ofvanför
Insterburg efter Angerapps förening med Pissa,
hvilken jämte sin biflod Rominte har sina källor på
polska gränsen. P. är redan där farbar med mindre
fartyg, upptar vid Insterburg Inster fr. h. och vid
Wehlau Alle fr. v., utsänder vid Tapiau en segelbar,
41 km. lång kanaliserad sidoarm, Deime, förbi Labiau
till Kurisches haff och faller ut i Frisches haff,
8 km. nedanför Königsberg. Flodens längd är 125
km. (med Pissa omkr. 180 km.), flodområdet 19,230
kvkm. (J. F. N.)
Preglaciäl (af lat. pro?, före, och glafcies, is),
geol., bildad före glacialperioden 1. istiden.
Pregna’nt (af lat. prcegnans, hafvande med lifs-frukt,
dräktig), innehållsdiger, betydelserik. - P r e g n
a’n s, tanke- eller begreppsrikedom i kort affattning,
kärnfullt uttryckssätt.
Prehauser, Gottfried. Se Hanswurst.
Prehistorisk (af lat. prce, före), förhistorisk.
Prehnlt Werner, miner., ett vattenhaltigt sili-kat af
lerjord och kalk (H2 Ca2 A12 Si3 012), kristalliserar
i rombiska systemet och har lökgrön till sjögrön
färg. Hårdhet 6-7. Eg. vikt 2,8-3. Preh-niten
är genomlysande till genomskinlig och förekommer
vid Goda-Hoppsudden (där den först anträffades af
Prehn), Tyrolen, Skottland, Nord-Amerika, Chile
samt i Sverige vid Ädelfors och Uppsala i sprickor
i hornbländegranit. Ant. Sj.*
Prehnitoid, miner. Se S k a p o l i t.
Preis, Joakim Fredrik, friherre, diplomat,
son till superintendenten i Livland doktor Georg
Preisius, f. 1667 i Dorpat, d. 22 dec. 1759 i Haag,
inskrefs 1689 i kansliet samt blef efter studier vid
holländska och engelska universitet juris doktor i
Oxford, hvarefter han arbetade i Paris under svenske
ministerresidenten Palmquist, som han 1703 följde till
hans nya plats som envoyé i Haag. Efter Palmquists
befordran till hofkansler (1714) kvarstannade
P. som chargé d’affaires i Haag, där han blef 1719
ministerresident och 1725 envoyé (den honom redan 1721
förlänade karaktären af envoyé hade han då afsagt
sig), och på denna post kvarstannade han ända till
sin död, då han säkerligen var den äldste diplomat i
aktiv tjänst, som någonsin funnits. 1719 blef P. adlad
och 1756 friherre. Hans statsskrifter finnas till stor
del i Lambertis "Mémoires pour servir å Thistoire du
XVIIIre siécle". Hans diplomatiska korrespondens,
den fullständigaste och största, som någon svensk
beskickningschef efterlämnat, förvaras i svenska
Riksarkivet. J- Th. W.
Preisler. 1. Johann Martin P., dansk kop-parstickare,
f. 1715 i Niirnberg, d. 1794 i Lyngby vid Köpenhamn,
studerade i Paris och kallades 1744 till Köpenhamn,
där han blef professor vid konstakademien. Han utförde
omkr. 40 blad, af hvilka flera äro förträffliga för
sin tid. - 2. Jo a-chim Daniel P., den föregåendes
son, skådespelare, f. 1755 i Köpenhamn, d. där 1809,
var urspr, bestämd för den diplomatiska banan,
men knöt 1778 ett kärleksförhållande med den unga,
vackra skådespelerskan Marie Kathrine De-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
