157 Preferera-Preisler 158 dels så, att af aktiebolagets vinst en viss procent utgår till preferensaktierna, innan någon vinst tillgodoräknas de öfriga, icke prioriterade aktierna eller stamaktierna (denna senare benämning förekommer blott, om preferensaktier finnas), och dels så, att vid bolagets upplösning den på preferensaktierna belöpande delen af aktiekapitalet utgår före den del, som belöper på stamaktierna. Om något år bestämd utdelning till preferensaktierna icke kan ske, ega dessa vanligen att ett följande år utbekomma äfven denna uteblifna utdelning, innan stamaktierna få någonting. Ha preferensaktierna fått sin bestämda procent af vinsten och äfven stamaktierna sin, vanligen till lika många procent fixerade utdelning, kan den eventuellt återstående vinsten antingen lika fördelas mellan preferens- och stamaktier, eller också kan den helt tillfalla de senare. I sådant fall kunna, om vinsten är stor, stamaktierna bli betydligt värdefullare än preferensaktierna, hvilka då göra mindre skäl för namnet. Preferensaktier utges oftast vid rekonstruktion af ett företag eller då det ej finns utsikt att tillföra bolaget behöfligt nytt kapital genom emission af nya aktier af vanligt slag (på grund af dessas låga kurs) eller i allmänhet för att förmå kapitalister att placera pengar i dessa papper, som ge god utsikt till en minimivinst, som är större än den ränta obligationer lämna (så ej sällan under senare tid hos oss vid större affärssammanslagningar). Utgifvande af preferensaktier med begränsad utdelning förekommer gifvetvis, då man söker tillföra företaget nytt kapital utan att minska de äldre aktieegarnas förutvarande utsikt till vinst. Preferensaktier af detta slag ha en viss likhet med obligationer, hvilka senare dock alltid utgöra bevis om en det utgifvande företagets skuld och sålunda göra sina innehafvare till fordringsegare, då däremot aktien utgör bevis om delegarskap i företaget. Å. Wrson M. Preferera (lat. prcefe'rre), föredraga, värdera mer, hellre vilja ha. Prefigéra (lat. prefi'gere, fästa framför), språkv., sätta framför, som prefix. Prefi'x (lat. prcefixus, fäst framför), språkv. Se Af fix. Prefloräl (af lat. prce, före, och flora'lis, blomstrande), bot. Se P ostflor al. Prefloratiön (af lat. prce, före, och flos, gen. flo'ris, blomma), bot., detsamma som aestivation (se d. o.). Prefoliatiön (af lat. prce, före, och jo'lium, blad), bot., detsamma som bladläge (se d. o.). Preformatiön, biol. Rörande de materiella beståndsdelar, som framkalla de ärftliga egenskaperna hos organismerna, ha, då dessa delar ej kunna omedelbart iakttagas, uppställts två hypoteser, nämligen epigenesis- och preformationshypo-tesen. Anhängarna af epigenesis-hypotesen antaga, att under påverkan af yttre inflytanden och växelverkan af inre förhållanden embryots skilda delar uppstå genom differentiering af en ursprungligen enhetlig, om också mycket kompliceradt byggd substans. Preformisterna däremot anse, att mångfalden af embryots väfnader och organ beror därpå, att groddplasmat är sammansatt af bestämda substansdelar, ärftlighetens faktorer, af hvilka hvar och en utöfvar en specifik verkan under fosterutvecklingen. 1^e- Pregel, Ostpreussens hufvudflod, uppsamlar genom sina bifloder vattnet från en mängd sjöar i östra delen af provinsen. Namnet P. erhåller floden 8 km. ofvanför Insterburg efter Angerapps förening med Pissa, hvilken jämte sin biflod Rominte har sina källor på polska gränsen. P. är redan där farbar med mindre fartyg, upptar vid Insterburg Inster fr. h. och vid Wehlau Alle fr. v., utsänder vid Tapiau en segelbar, 41 km. lång kanaliserad sidoarm, Deime, förbi Labiau till Kurisches haff och faller ut i Frisches haff, 8 km. nedanför Königsberg. Flodens längd är 125 km. (med Pissa omkr. 180 km.), flodområdet 19,230 kvkm. (J. F. N.) Preglaciäl (af lat. pro?, före, och glafcies, is), geol., bildad före glacialperioden 1. istiden. Pregna'nt (af lat. prcegnans, hafvande med lifs-frukt, dräktig), innehållsdiger, betydelserik. - P r e g n a'n s, tanke- eller begreppsrikedom i kort affattning, kärnfullt uttryckssätt. Prehauser, Gottfried. Se Hanswurst. Prehistorisk (af lat. prce, före), förhistorisk. Prehnlt Werner, miner., ett vattenhaltigt sili-kat af lerjord och kalk (H2 Ca2 A12 Si3 012), kristalliserar i rombiska systemet och har lökgrön till sjögrön färg. Hårdhet 6-7. Eg. vikt 2,8-3. Preh-niten är genomlysande till genomskinlig och förekommer vid Goda-Hoppsudden (där den först anträffades af Prehn), Tyrolen, Skottland, Nord-Amerika, Chile samt i Sverige vid Ädelfors och Uppsala i sprickor i hornbländegranit. Ant. Sj.* Prehnitoid, miner. Se S k a p o l i t. Preis, Joakim Fredrik, friherre, diplomat, son till superintendenten i Livland doktor Georg Preisius, f. 1667 i Dorpat, d. 22 dec. 1759 i Haag, inskrefs 1689 i kansliet samt blef efter studier vid holländska och engelska universitet juris doktor i Oxford, hvarefter han arbetade i Paris under svenske ministerresidenten Palmquist, som han 1703 följde till hans nya plats som envoyé i Haag. Efter Palmquists befordran till hofkansler (1714) kvarstannade P. som chargé d'affaires i Haag, där han blef 1719 ministerresident och 1725 envoyé (den honom redan 1721 förlänade karaktären af envoyé hade han då afsagt sig), och på denna post kvarstannade han ända till sin död, då han säkerligen var den äldste diplomat i aktiv tjänst, som någonsin funnits. 1719 blef P. adlad och 1756 friherre. Hans statsskrifter finnas till stor del i Lambertis "Mémoires pour servir å Thistoire du XVIIIre siécle". Hans diplomatiska korrespondens, den fullständigaste och största, som någon svensk beskickningschef efterlämnat, förvaras i svenska Riksarkivet. J- Th. W. Preisler. 1. Johann Martin P., dansk kop-parstickare, f. 1715 i Niirnberg, d. 1794 i Lyngby vid Köpenhamn, studerade i Paris och kallades 1744 till Köpenhamn, där han blef professor vid konstakademien. Han utförde omkr. 40 blad, af hvilka flera äro förträffliga för sin tid. - 2. Jo a-chim Daniel P., den föregåendes son, skådespelare, f. 1755 i Köpenhamn, d. där 1809, var urspr, bestämd för den diplomatiska banan, men knöt 1778 ett kärleksförhållande med den unga, vackra skådespelerskan Marie Kathrine De-