179 Presles-Pressburg 180 kisk språk- och naturforskare, f. 1791 i Prag, d. där 1849, blef med. doktor 1816, professor i zoologi i Olmiitz 1819 och i Prag 1820. Hans författarskap var särdeles omfattande, men största delen af hans mycket betydande skrifter i botanik, zoologi och medicin utgafs på tjechiska språket och blef därför aldrig uppmärksammad. - 2. K ar e l Bofiwog (eller Borsiwoj) P., den föregåendes broder, naturforskare, f. 1794 i Prag, d. där 1852, med. doktor 1818, kustos för bömiska museets naturhistoriska samlingar 1822 och föreläsare i allmän naturhistoria och teknologi vid högskolan i Prag 1832. Hans hufvudsakligaste forskning egnades -växtsystematik. Efter en längre resa i Italien 1817 skref han Graminece siculce (1818), Cyperacece et Graminece siculce (1820) och bearbetade därefter Thaddaeus Hsenkes från Syd-Amerika hemsända växtsamlingar i det stora verket Reliquice Hcen-keana (1830-36, 120 taflor). P. utgaf vidare Flora sicula (1826), Symbolce botanicce (1,2, 1832-33), Tentamen Pteridograpliice (1836), ett uppseendeväckande arbete, hvari han beskref flera tusen ormbunkar och konsekvent använde nervaturen till kännemärken, samt HymenophyllacecB (1843). c- Lmn- Presles [prål], Kaoul de, fransk författare, f. 1314, d. 1383, jurist och ämbetsman, skref dikter på latin och tolkade på franska Augustinus' "De civitate Dei" m. fl. latinska verk. Prespa, ett macedoniskt landskap, som före 1913 tillhörde det turkiska vilajetet Monastir, men sistnämnda år delades mellan Grekland och Serbien (gränslinjen går genom Prespa-sjön). Landet är bergigt (Peristeri ö. om Prespa-sjön når 2,530 m.) och mestadels bebodt af kristna slaver. - P r e s-p as j ön, 288 kvkm., med intill 55 m. djup, 906 m. ö. h., afvattnas underjordiskt till Ochrida-sjön. Den sydligare Malo-sjön (52 kvkm.) var ursprungligen en vik af Prespa-sjön, men har genom en uppslammad låg och smal landtunga skilts från .denna, ehuru den vid normalt vattenstånd genom en kanal står i förbindelse med den. J- F. N. Press. 1. Mek., arbetsmaskin, hvari formförändringen hos det bearbetade materialet åstadkommes genom stötfritt tryck, till skillnad från ett hammar- eller fallverk, där af en stämpel arbets-stycket bearbetas medelst slag. Man skiljer mellan mekaniska och hydrauliska pressar. Yid de förra .tillföres presskraften maskinens verktygsdel genom en hafstång, en skrufspindel eller en excenter med svänghjul. Häfstångspressar användas exempelvis inom bleckslageriet och vid prägling af mynt. Skrufpressar användas bl. a. för mindre arbeten i sänksmide. Excenterpressar med svänghjul förekomma för utpressning af hål i plåt (stansning), för urskärning i profiljärn, plåt o. d. En mängd specialmaskiner för massfabrikation af maskin- och metallartiklar är excenterpressar. Erfordras större arbetstryck, användas hydrauliska pressar med eller utan multiplikatorer. Se B l e c k s l a g e r i, sp. 666, fig. i art. Briket tering, Hydraulisk smidespress, Kopiepress, Smidesmaskin, Sänksmide och Tryckpress. - 2. Bot. För pressning och torkning af växter användas pressar af olika konstruktion. De förr brukliga bok-bindarpressarna, i hvilka växterna ofta pressades för hårdt, användas nu mera sällan. Genom hård pressning bli växterna visserligen vackra, men mindre lämpliga till undersökning. Den enklaste växtpressen består af en träskifva med pålagda stora stenar. En annan enkel press, som ofta användes, består af två tjocka träskifvor med ett par läderremmar. Mycket i bruk äro de Auerswaldska gal-lerpressarna (se fig.), som bestå af stålramarmed järntrådsgaller och mässingskedjor, som fästas på i ramarna sittande hakar. Träpressar med rulle och tåg, Växtpress, Auerswalds gallerpress. som spännas med i rullen instuckna järntenar, äro äfven mycket i bruk. För öfrigt finnas särskilda pressar konstruerade för hastig torkning af växter under samtidig uppvärmning, för Potamogeton o. s. v. Som presspapper användes vanligen gråpapper, 4-6 ark mellan hvarje växt, som måste ofta ombytas för att växterna skola torka hastigt och såvidt möjligt bibehålla sin naturliga färg. Saftrika och seglifvade växter och växter, hvilkas blad lätt svartna vid torkning, såsom suckulenter och orkidéer, böra före pressläggningen dödas genom neddoppande i kokhett vatten eller med gift, t. ex. svafvelsyr-lighet. 1. G.H-r. 2. G.L-m. Pressa, sjöv. 1. Under krigstid med våld tvinga sjöfolk att tjänstgöra ombord på örlogsfartyg. - 2. Föra flera segel, än vindens styrka egentligen medger (t. ex. för att undkomma en förföljande fiende). Denna åtgärd kallades förr att "prånga". -. 3. Med maskinkraft uppdrifva ett fartygs fart till högsta möjliga utan hänsyn till fara för maskinhaveri. Jfr F or c er a 2. R. N.* Pressaft, kem. Se Jäsning, sp. 471. Pressant [-sa^t], fr., brådskande, trängande, högst angelägen, som ej tål uppskof. Pressburg (ung. Pozsony). 1. Komitat i Ungern, n. om Donau, vid Nedre Österrikes gräns. 4,295 kvkm., 311,527 inv. (1910), de fleste slovaker, jämte ett mindretal ungrare, tyskar och judar. Det i öfrigt jämna landet delas af de i s. v.--n. ö. gående Små Karpaterna i två hälfter. På södra gränsen flyter Donau, hvilken vid staden P. utsänder mot n. en arm, som förenar sig med Waag, hvarigenom bildas ön Stora Schütt, af hvilken endast västra hälften tillhör komitatet. På dettas västra gräns flyter March. Marken närmast denna består af ofruktbar flygsand, men för öfrigt är landet synnerligen bördigt. -- 2. (Slovak. Prešborok) Kunglig fristad, hufvudstad i nämnda komitat, fordom Ungerns krönings- och residens-