Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pressensé, Edmond Marcellin Déhault de P. - Pressensé, Francis Déhault de P. - Pressfoder - Pressfrihet. Se Tryckfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Pressfoder-Pressfrihet
184
1870 som en uppriktig, men sansad republikan. P. var
1871-75 Seine-departementets representant
i deputeradekammaren och valdes 1883 till
lifstidssenator. 1890 blef han led. af
Institutet. Till sin dogmatiska ståndpunkt
hade han mycket gemensamt med de tyske
förmedlingsteologerna. Hans skrifter, äfven de
historiska, ha i allmänhet en praktisk-religiös
tendens. Här må nämnas Du catholicisme en France
(1851), Le rédempteur (1854; "Äterlösaren", 1861), La
famille chré-tienne (1856; "Den kristliga familjen",
1863), Hisloire des trois premiers siécles de Véglise
chré-tienne (6 bd, 1856-77; P:s förnämsta arbete),
L’église et la revolution jran^aise (1864; 3:e
uppl. 1889), Le pays de VÉvangile (1864; "Evangelii
land", 1865), Jésus-Christ, son temps, sa vic, son
(Kuvre (1866, 7:e uppl. 1884; "Jesu lefnad", 1868),
riktad emot E. Renan, Le concile du Vati-can (1872),
La liberté religieuse en Europé depuis i870 (1874)
och Les origines (1883; 2:a uppl. 1887). P. uppsatte
1854 tidskriften "Revue chrétienne". Några år
var P. brefskrifvare från Paris till "Stockholms
dagblad". Biogr, af Rousset (1894). - P:s hustru
EliseFrancoiseLouise deP., född d e P l e s s i s-G o
u r e t, f. 1826 i Yverdun (kantonen Vaud), d. 1903,
författade åtskilliga religiösa skrifter för ungdom,
bl. a. Rosa (1858; sv. öfv. 1860), La Maison-Blanche
(1861; 12:e uppl. 1880), Un petit nionde d’enjants
(1873, 5:e uppl. 1880 ; "En liten barnaverld", 1874,
flera uppl.) och Geneviéve (1885, flera uppl.;
sv. öfv. 1886). Se hennes Souvenirs et lettres
inédites (1905).
2. Francis.Déhault de P., den föregåendes son,
politiker och författare, f. 1853 i Paris, d. där
1914, var först ambassadsekreterare, men öfvergick
1880 till tidningsvärlden som utrikesredaktör i
"Le temps". Han var konservativ republikan, men
skilde sig under Dreyfusprocessen från sitt parti,
lämnade "Le temps" och öfvergick till "L’aurore", till
hvars förnämsta pennor han hörde. Där förde han en
lidelsefull fejd till förmån för Dreyfus och Picquart
samt anslöt sig till det socialistiska partiet. 1902
valdes han till deputerad för Lyon. I kammaren stödde
P. ministären Combes och medverkade ifrigt till
kongrega-tionernas bekämpande och till skilsmässan
mellan kyrkan och staten. Han var president i "Ligue
des droits de rhomme et du citoyen".
Pressfoder, I n l a g d t foder (fr. ensilage],
landtbr., beredes af färska, otorkade växter,
packade i gropar, i därför särskildt afsedda byggnader
eller (i Sverige det vanliga) i hårdt sammanpressade
stackar; genom inträdande jäsning hindras fodret att
förskämmas och får en stark, för djuren tilltalande
lukt och smak. Under första tiden efter hopläggningen
fortsattes de ännu lefvande växtcel-lernas andning,
hvarigenom i fodermassan inneslutet luftsyre
förbrukas. Därefter vidtaga jäsningar af olika
art efter fodrets olika beskaffenhet och den i
fodermassan rådande värmegraden. Vid lägre värmegrad
bli ättik- och smörsyre jäsningar mest framträdande,
och man får ett foder, som luktar starkt surt,
under det att däremot vid en värmegrad af omkr. 50°
mjölksyrejäsningen blir härskande. Då mjölksyran
icke är flyktig, uppstår vid denna jäsning ett
mindre surt luktande (orätt kalladt "sött")
pressfoder. Värmeutvecklingcn och jäs-
ningens gång beror främst af tillgången på luftsyre
och kan regleras genom olika stark pressning. Ungt,
mjukt och fuktigt foder hoppressas lättare och bör
sålunda ej utsättas för så starkt tryck som mer
utvuxet och torrare foder. Om värmen stiger för
högt, öfver 60°, hvarigenom fodret blir mörkare och
mindre lättsmält, kan den åter nedbringas genom ökadt
tryck. Man bör därför med en termometer instucken i
fodermassans inre följa temperaturens gång. I norra
Amerika, där ensilage-beredning allmänt användes, får
det i höga silos inlagda, sönderskurna fodret sjunka
ihop af sin egen tyngd utan särskild pressning, och då
luftomsättningen i det slutna rummet är mycket ringa,
går fodrets sönderdelning ej längre än önskvärdt;
då åter fodret, som i Sverige brukas, lägges i öppen
stack, måste luften utestängas genom stark trampning,
särskildt i utkanten, och därefter följande pressning
medelst häfstänger eller pålagd jord, stenar eller
andra tyngder. Då friskt foder kan hopläggas i
fuktigt tillstånd, utgör pressfoder-beredningen
ett medel att bärga stråfoder äfven under regntid,
men däremot kan icke foder, som. börjat torka eller
blifvit skadadt af regn, genom denna bärgningsmetod
räddas från förstörelse. Pressfoder beredes mest af
efterslåtter eller grönfoder på hösten, då torkningen
möter svårighet; rotfruktsblast och stundom äfven
frusna eller sjuka rotfrukter pläga nedstampas i
gropar och täckas med jord, och det sålunda vid låg
värmegrad jästa fodret blir starkt surt och plägar
benämnas sur-joder. Liksom all jäsning sker äfven den,
som press- och surfodret undergår, under sönderdelning
af organiska ämnen och medför sålunda förlust af
näringsämnen, men denna motväges af fördelen att
kunna bärga fodret under ogynnsamt väder och af dess
saftiga och smakliga beskaffenhet, hvilket gör, att
det kan ersätta rotfrukterna i utfodringen. Liksom
alla luktande fodermedel meddelar press-och surfoder
mjölken och däraf beredda produkter osmak, hvilket
dock undgås, om det jästa fodret icke förvaras i
ladugården och denna väl luftas. - För lättnad vid
transport sammanpressas hö och halm till balar i
härför afsedda höpressar, af
Hällefors höpress (för handkraft).
hvilka olika konstruktioner för hand-,
häst- eller maskinkraft finnas (se fig.).
H. J. Dft.
Pressfrihet. Se Tryckfrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
