- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
197-198

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preuss, Johann David Erdmann - Preussare - Preussen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1832--34) och Lebensgeschichte des grossen königs Friedrich von Preussen (2 bd, 1834) samt utgaf Fredriks "Oeuvres" (30 bd, 1846--57). Preussare [prö'js-], folkslag. Se Preussen, konungarike, sp. 215, samt Preussiska språket och litteraturen. Preussen [prö'jsen], konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket, upptar nästan hela norra Tyskland mellan 49° 7' (bortsedt från Hohenzollern) och 55° 54' n. br. samt 5° 52' och 22° 53,5' ö. lgd fr. Greenw. Det bildar en tämligen sammanhängande landmassa, som dock omsluter ett antal mindre stater (de båda storhertigdömena Mecklenburg, de fria städerna Lybeck, Hamburg och Bremen, storhertigdömet Oldenburg, hertigdömena Braunschweig och Anhalt, furstendömena Schwarzburg-Sondershausen, Lippe, Schaumburg-Lippe och Waldeck, Oberhessen -- en del af storhertigdömet Hessen -- samt delar af de thüringska staterna). Det gränsar i n. till Nordsjön, Danmark (gräns Kongeaa delvis) och Östersjön, i ö. till Ryssland och Polen, i s. till österrikiska Schlesien, Mähren och Böhmen, vidare till konungariket Sachsen, thüringska staterna, konungariket Bajern, storhertigdömet Hessen, Rhenpfalz (tillhörande Bajern) och rikslandet Elsass-Lothringen samt i v. till storhertigdömet Luxemburg samt konungarikena Belgien och Nederländerna. Skilda från preussiska statsområdet äro, utom flera enklaver inom de af P. omslutna staterna, kretsarna Schleusingen, Schmalkalden och Ziegenrück samt exklaven Wandersleben, alla i Thüringen, och Hohenzollern i Syd-Tyskland. Med undantag af hafvet i n. och bergskedjorna i s. ö. saknar P. geografiska gränser. Den preussiska monarkien, med en areal af 348,780 kvkm. (oberäknadt 4,154 kvkm. kustvatten: haffen vid Östersjön samt Jadeviken och Elbemynningen vid Nordsjön), omfattar nära 2/3 (64,4 proc.) af Tyska riket och intar med afseende på ytinnehållet sjätte platsen bland de europeiska staterna, efter Ryssland, Österrike-Ungern, Frankrike, Spanien och Sverige. För P:s fysiska geografi redogöres närmare i art. Europa (sp. 1071--74) samt Tyskland, hvarför här endast några allmänna drag framhållas. Större delen af P. tillhör det stora nordeuropeiska slättlandet och kan i allmänhet karakteriseras som lågland (omkr. 268,000 kvkm. l. mer än tre fjärdedelar), medan endast 80,300 kv.-km. äro bergland. Slätten är mycket bredare i ö., där endast Schlesien är bergigt, än i v., där Teutoburgerwald kommer Nordsjön mindre än 150 km. nära. En linje dragen från Düsseldorf genom Halle till Breslau skulle ungefär skilja slättlandet från berglandet. I s. ö. är P. skildt från Österrike genom Sudeterna, som börja vid Oderdalen och sträcka sig därifrån mot n. v. Dessa innesluta äfven Riesengebirge, med den högsta bergstoppen i P. (Schneekoppe, 1,603 m.), och öfvergå småningom till Lausitz' kullar. Harzbergen, bortom sachsiska slätten, följa samma allmänna riktning och kunna betraktas som en skild fortsättning af systemet. S. om Harz skär preussiska gränsen norra delen af Thüringerwald, som fortsattes mot n. v. af Wesers bergland och Teutoburgerwald. Sydvästra delen af P. upptages af platån kring nedre Rhen, inneslutande Hunsrück och Eifel på vänstra samt Taunus, Westerwald och Sauerland på högra flodsidan. Mellan neder-renska och thüringska bergssystemen ligga Vogelsberg, Rhön och andra höjder tillhörande öfre Rhens triassystem. De schlesiska bergen äro hufvudsakligen sammansatta af granit, gnejs och skiffrar, medan Harz, Thüringerwald och neder-renska platån hufvudsakligen tillhöra devoniska och siluriska systemen. N. om Sauerland ligga de viktiga stenkolslagren omkring Ruhr; äfven i Schlesien finnas stora stenkolsfält. -- P. är genomskuret af Tysklands alla hufvudfloder: Weichsel, Oder, Elbe, Weser, Rhen och Donau (som flyter genom Hohenzollern). Nästan hela Tysklands kustlinje tillhör P., och det eger alla dess sjöhamnar med undantag af de tre allra förnämsta: Lübeck, Hamburg och Bremen, samt några i Oldenburg och Mecklenburg. P:s klimat är mera likformigt, än det eljest skulle vara, genom den omständigheten, att landet tilltar i höjd mot s.; den värmeökning, som den sydligare bredden skulle medföra, neutraliseras därför genom den större höjden ö. h. Årsisotermerna få sålunda en nordlig--sydlig riktning, och P. har det varmaste klimatet i Rhendalen, det kallaste i Ostpreussen. Så har Kleve vid nedre Rhen i årsmedium 9°, Emden vid Ems' mynning 8,4 och Memel vid Östersjön 6,7°; Berlin har 9,1, Posen på ungefär samma bredd 8,1° o. s. v. Olikheten mellan v. och ö. beror på det modererande inflytandet af Nordsjön i den förra trakten, hvilket framträder i milda vintrar (Kleve har i jan. 1,3°, Memel -2,8°), medan sommarhettan är större i de mer kontinentalt liggande östra delarna (Kleve i juli 17,3°, Berlin 19°, Breslau 18,6° o. s. v.). Nederbörden är öfverallt riklig och har beräknats för nordtyska låglandet till i medeltal 610 mm., för det mellantyska berglandet till 690 mm. Störst är den i Harz (1,430--1,700 mm.) samt i det nordvästra kustlandet (760--810 mm.), minst (500--600 mm.) i inlandet i östra delen. Befolkningsförhållanden. P:s folkmängd har varit stadd i en oafbruten snabb tillväxt. Den första tillförlitliga folkräkningen egde rum 1816 och gaf till resultat 10,349,031 pers., 1864 19,255,139 pers., 1867 (på samma område som föreg.) 19,672,237; med de 1866 vunna landskapen 23,971,337 pers.), 1871 24,639,706 pers., 1900 34,472,509 pers. och 1910 40,165,219 pers., hvilket visar en folkökning sedan 1900 af 16,5 proc., näst Rysslands och Serbiens den största i Europa. (I Frankrike var den 1901--11 endast 1,6 proc., i Sverige 7,5 proc.) Tillväxten beror uteslutande på det större antalet födda än döda, 1912: 13,4 pro mille; dock är födelsefrekvensen äfven i P. stadd i aftagande. Detta motväges delvis genom den alltmer aftagande utvandringen, som 1871--75 uppgick till 239,533 pers., 1881--85 till 542,506, 1901--05 till 85,919, 1906--10 73,411 och 1912 till 9,645 pers. Folktätheten, som 1871 var 70,8 inv. på 1 kvkm., utgjorde 1910 115,2 inv. på 1 kvkm. Den växlar naturligtvis högst betydligt i olika provinser. Bortsedt från Berlin, var den 1910 högst i de industriella västra provinserna (Rhenprovinsen 263,7, Westfalen 204, Hessen-Nassau 141,4 på 1 kvkm.), därnäst följde de likaledes industriella prov. Schlesien (129,6) och Sachsen (122,3 proc.). Minsta relativa befolkning hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free