(engelska och franska), men där dock äfven latin läses (4--8 timmar i veckan); dessa gymnasier ha rätt att dimittera till universiteten. För inträde i gymnasierna förbereda progymnasierna och realprogymnasierna. Dessutom finnas högre realskolor (oberrealschulen), likaledes 9-åriga, men utan latin, hvilka icke äro berättigade att dimittera till universiteten, ehuru deras lärjungar kunna genom efterpröfning i latin vinna inträde vid dem. Antalet gymnasier var (1913) 345 med 103,223 lärjungar, realgymnasierna voro 180 med 53,746 lärj., oberrealschulen 105 med 42,769 lärj., progymnasierna 28 med 3,483 lärj., realprogymnasierna 43 med 4,172 lärj. -- Slutligen finnas (1913) 180 realskolor (med 32,078 lärj.), hvilka ha endast 6-årig kurs och där icke latin läses. Underhållskostnaderna för alla dessa högre skolor stego 1913 till 90,9 mill. mk, hvaraf 19,76 mill. mk i statsbidrag. -- För undervisning för flickor funnos 1913 469 anstalter (lyceer, frauenschulen, wissenschaftliche klassen, seminarklassen o. s. v.), hvaraf 5 statsanstalter, 248 kommunala, 80 hufvudsakligen underhållna med stiftelsers medel och 136 helt eller hufvudsakligen underhållna af enskilda, med tillsammans 157,540 lärj. (till alla dessa bidrog staten med 1,083,500 mk). -- Antalet universitet var 1912 10 (med 1,980 lärare vinterhalfåret 1912--13 och 27,294 studenter, oberäknadt de kvinnliga, som vinterhalfåret 1911--12 voro 1,686), nämligen i Berlin, Bonn, Breslau, Göttingen, Greifswald, Halle, Kiel, Königsberg, Marburg och Minister (1914 öppnades ett kommunalt universitet i Frankfurt a. M.). Såsom universitet har äfven räknats Lyceum hosianum i Braunsberg, som dock har endast en fakultet (katolsk-teologisk). I regel ha universiteten 4 fakulteter; universiteten i Bonn och Breslau ha dock utom en evangelisk äfven en katolsk teologisk fakultet och universitetet i Münster blott tre (ingen medicinsk). Universitetens ordinarie utgifts- och inkomststater stego 1913 till 22,6 mill. mk, hvaraf 16,76 mill. statsmedel, de extraordinarie till 4,85 mill. mk. Därtill komma Kejsar-Wilhelms-akademien i Posen, 5 tekniska högskolor (Charlottenburg, Hannover, Aachen, Danzig, Breslau), 2 forstakademier (Eberswalde, Münden), 2 bergsakademier (Berlin, Klausthal), 2 landtbrukshögskolor (Berlin, Bonn-Poppelsdorf) jämte 6 landtbruksinstitut förenade med universitet, 2 veterinärhögskolor (Berlin, Hannover) samt ett flertal skolor för speciella grenar af jordbruket, klerikalseminarierna i Fulda, Paderborn, Pelplin, Posen och Trier, 5 handelshögskolor (Berlin, Köln, Frankfurt a. M., som nu uppgått i det nybildade universitetet, Königsberg, Dusseldorf), stadshögskolan för kommunal och social förvaltning i Köln, navigationsskolor i Stettin, Flensburg och Geestemünde, 4 konstakademier (Berlin, Königsberg, Dusseldorf, Kassel), kunstgewerbemuseums i Berlin undervisningsanstalt, konstskolan i Berlin samt akademien för konst och konstslöjd i Breslau, högskolan för musik i Berlin, dessutom många andra specialskolor, krigsskolor af alla slag etc. -- De ordinarie utgifter för undervisningsväsendet, som äro uppförda under kultus- och undervisningsministerns budget, stego för finansåret 1913--14 till omkr. 225 mill. mk och de extraordinarie till 20,9 mill. mk. För undervisningsändamål voro under andra ministeriers budget anslagna omkr. 20 mill. mk. Läggas därtill kommunernas utlägg för folkbildningen, uppgår hela summan till omkr. 600 mill. mk. Bland öfriga anstalter för vetenskap och konst må först framhållas de många stora biblioteken, dels statsbiblioteket i Berlin, dels universitetens, landsbiblioteken i Fulda, Kassel, Wiesbaden och Düsseldorf samt fackbibliotek vid olika institutioner och speciella undervisningsanstalter; astronomiska Observatorier i Berlin, Danzig, Düsseldorf, Potsdam, Wilhelmshafen samt vid universiteten i Königsberg, Breslau, Kiel, Göttingen, Marburg och Bonn; geodetiska institutet, meteorologiska institutet; Vetenskapsakademien i Berlin (stiftad 1700), jämte en mångfald vetenskapliga föreningar af olika slag. En mängd stora museer finns särskildt i Berlin, såsom Museum für völkerkunde, Nationalgalleriet, Kaiser-Friedrich-museum, Kunstgewerbemuseum, Museum für naturkunde, Reichspostmuseum etc. Äfven i många andra städer finnas konstmuseer, såsom i Breslau, Kassel, Düsseldorf, Danzig, Frankfurt a. M., Köln m. fl. Botaniska trädgårdar finnas vid universiteten och dessutom i många större städer; zoologiska trädgårdar i Berlin, Köln, Breslau, Frankfurt a. M. och Hannover. För hälsovården sörjde 1912 20,424 legitimerade läkare. S. å. funnos 3,787 koncessionerade apotek och (1911) 2,352 allmänna sjukhus (med 166,304 sängar), i hvilka vårdades 1,416,167 sjuka, hvarjämte 1911 funnos 362 offentliga dårvårds- och nervsjukanstalter med 148,705 vårdade sjuka. Materiell kultur. Nedanstående tabell, som i procent visar för åren 1882 och 1907 det preussiska folkets fördelning på olika slag af yrken och sysselsättning, ådagalägger, hvilket märkligt omslag i detta afseende inträffat under de mellanliggande 25 åren. <table> <td> <td c>1882 <td c>1907 <td>Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske <td r>43,63 <td>proc. <td r>23,59 <td>proc. <td>Industri jämte bergsbruk o. byggnadsverksamhet <td r>34,42 <td c>» <td r>42,76 <td c>» <td>Handel, sjöfart och landtransport <td r>9,99 <td c>» <td r>13,17 <td c>» <td>Aflönadt arbete af växlande art <td r>2,53 <td c>» <td r>1,48 <td c>» <td>Personer anställda i militärtjänst, i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjänst och i s. k. fria yrken <td r>4,78 <td c>» <td r>5,38 <td c>» <td>Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter <td r>4,65 <td c>» <td r>8,02 <td c>» </table> Dessa procenttal visa, i huru hög grad P. alltmer öfvergår från jordbruksstat till industristat. Emellertid är fortfarande jordbruket en grundval för nationalvälmågan. 1907 funnos sammanlagdt 3,400,144 brukningsdelar med en sammanlagd areal af 28,512,874 har. Af brukningsdelarna hade 17 proc. (27 proc. af arealen) en storlek af 5--20 har, 5 proc. (31 proc. af arealen) 20--100 har och 0,6 proc. (29 proc. af arealen) öfver 100 har, men 62 proc. (5 proc. af arealen) 2 har eller mindre. De största godsen finnas i de östra provinserna