kunna yttra sig när som helst, men få ej deltaga i omröstningen, om de ej äro verkliga medlemmar af kamrarna. Styrelsesättet är ej i egentlig mening parlamentariskt, enär ministrarna äro oberoende af partierna och icke med nödvändighet behöfva representera landtdagsmajoritetens åsikter. -- Das herrenhaus består af 1) de kunglige prinsar, hvilka efter uppnådda myndiga år inkallas af konungen (hittills ingen); 2) ärftliga medlemmar: hufvudmannen för furstliga huset Hohenzollern, hufvudmännen för forna tyska riksomedelbara släkter i de preussiska länderna (standesherren), hufvudmännen för vissa andra förnäma släkter samt sådana släkter konungen förlänat ärftlig representationsrätt; 3) medlemmar för lifstid, dels innehafvarna af fyra högre ämbeten, dels af konungen för lifstid utsedda, antingen utan förslag eller efter förslag ("presentation") af vissa stift, af vissa korporationer af adelsmän (med riddargods bofasta grefvar inom en provins, med presentationsrätt särskildt benådade familjer med vidsträckta besittningar, landskapsvis förenade innehafvare af gammal jordegendom), af universiteten och af vissa med presentationsrätt benådade städer. De ärftliga medlemmarna äro (1914) 98, de utan förslag utsedde 46 och de efter förslag utsedde 170. -- Das abgeordnetenhaus består af 443 medlemmar, valda för en tid af 5 år genom medelbara klassval. Rösträtt har hvarje myndig, välfrejdad medborgare, som fyllt 24 år, icke mottager fattigunderstöd och minst 1/2 år bott i kommunen. Inom hvar och en af valkretsarna delas valmännen i 3 klasser efter storleken af deras direkta skatter, så att på hvarje klass kommer 1/3 af de skatter, som samtliga valmän utgöra. De högst beskattade, så många som tillsammans erlägga 1/3 af valkretsens skattebelopp, utgöra en klass, de därefter närmast kommande på skattelängden på samma sätt en annan och alla de öfrige med liten eller ingen skatt den tredje. Hvarje klass utser 1/3 af de elektorer, som skola utse deputerad; för hvarje 250-tal inv. utses en elektor. Valbar är den, som har rösträtt och fyllt 30 år samt minst 1 år varit preussisk medborgare. Valbarheten är ej bunden vid valkretsen. Valet sker genom öppen omröstning. Kamrarna inkallas af konungen hvarje år mellan början af nov. och midten af jan. och dessutom så ofta omständigheterna det fordra. Upplöses abgeordnetenhaus, måste den nyvalda kammaren samlas inom 90 dagar. Sessionerna äro i regel offentliga. Herrenhaus är beslutmässigt, när 60 medlemmar äro närvarande, abgeordnetenhaus, när öfver hälften är närvarande. Medlemmarna af sistnämnda kammare åtnjuta reseersättning och dagtraktamente af 15 mark, medlemmarna af herrehuset endast fria järnvägsresor. -- Genom sitt förhållande till Tyska riket är P:s regeringssystem något inveckladt. P:s konung är på samma gång tysk kejsare, och ministerpresidenten är Tyska rikets rikskansler. Utrikesärendena sammanfalla i själfva verket med Tyska rikets. Däremot icke krigsväsendet, ty P. har eget krigsministerium, som är högsta militära förvaltningsmyndighet för P. och de stater, som enligt ingångna konventioner lämnat sin militärförvaltning åt P. (hvilket gäller om alla utom Bajern, Württemberg och Sachsen). Vidare ha tull-, post- och telegrafväsendet öfverflyttats till Tyska riket. P. har endast 17 röster i Förbundsrådet, eller mindre än 1/3 af hela antalet (61), men dess inflytande betryggas därigenom, att de små norra staterna nästan oföränderligt rösta lika med detsamma. Till tyska riksdagen sänder P. 236 medlemmar, mer än hälften af hela antalet (397). Det dubbla representationssystemet är i flera hänseenden olämpligt, enär tyska riksdagen och preussiska landtdagen ofta ha sessioner samtidigt och många äro medlemmar af båda. Vid kollision emellan Tyska rikets och P:s lagstiftning har den förra företräde. Lokalförvaltning. P. är indeladt i 12 provinser (provinzen): Ostpreussen, Westpreussen, Brandenburg, Pommern, Posen, Schlesien, Sachsen, Schleswig-Holstein, Hannover, Westfalen, Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Berlin och Hohenzollern äro icke inneslutna i någon provins, utan bilda särskilda förvaltningsområden. Hvarje provins är delad i 2--6 regeringsområden (regierungsbezirke), sammanlagdt 35 (utom Berlin och Sigmaringen), dessa i kretsar (kreise, 1 okt. 1913 596 till antalet) och kretsarna slutligen i kommuner (gemeinde). De större städerna bilda vanligen på samma gång kommun och krets (stadtkreis, inalles okt. 1913 109). Den nyare lagstiftningen har gifvit allt större rum åt själfstyrelse. Kommunens styresman är en af kommunalstämma för 6 år vald schulze l. dorfrichter, som är ensam beslutande, men biträdes af minst 2 (högst 6) för samma tid valda schöffen. Kommunalstämmorna (gemeindeversammlungen) äro olika i olika provinser, men rösträtten utöfvas liksom i Sverige efter förmögenhet. I många provinser har kommunalstämmans beslutanderätt öfverlåtits åt en vald representation (gemeindevertretung). Vissa stora gods (gutsbezirke) utgöra egna kommuner. Inom största delen af staten ha flera landskommuner och "gutsbezirke" gemensam representation (amtsvertretung l. amtsausschuss) med beslutanderätt i vissa angelägenheter, som äro gemensamma för de till samma amt hörande kommunerna. Kommunalstyrelsen i stad ombesörjes genom stadsfullmäktige (stadtverordnete), valda för 6 år klassvis efter förmögenhet (hälften af husegare), samt magistraten, bestående af borgmästaren, en biträdande (vice borgmästare) och några ratsherren, stadträte l. ratsmänner, som väljas af stadsfullmäktige. -- Kretsen utgör det andra ledet i förvaltningsorganisationen och omfattar vanligen flera kommuner; men alla städer med (utom aktiva militärpersoner) mer än 25,000 inv. (i Westfalen 30,000), i Rhenprovinsen 40,000 inv.) bilda egna s. k. stadtkreise (äfven mindre städer kunna undantagsvis på grund af k. förordning bilda egna stadskretsar). I spetsen för kretsens förvaltning står ett af regeringen utnämndt landtråd, som är ordförande i kretsutskottet (se Krets). Kretsens representation kallas i de östra provinserna kretsdag (kreistag), i de västra kretsständer (kreisstände), som äro sammansatta efter ståndsprincipen. Regeringsområdet har ingen representation. Styrelsen handhas af en kollegial bezirksregierung, bestående af en regierungspräsident med biträden (oberregierungsräte m. fl.), och ett bezirksausschuss af 6 personer, af hvilka konungen utnämner två för lifstid och fyra utses af provinsutskottet (i Hessen-Nassau af provinslandtdagen) för 6 år. -- I spetsen för provinsens styrelse står