213-214 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

en oberpräsident, som leder förvaltningens alla grenar å konungens vägnar och afgör ärenden, som äro gemensamma för flera regeringsområden. Han biträdes af ett provinzialrat (6 ledamöter, hvaraf 5 för 6 år valda) m. fl. styrelser för olika förvaltningsgrenar. Provinsens representation kallas provinziallandtag, men dess sammansättning och befogenhet äro olika i olika provinser. I Posen är landtdagens sammansättning grundad på stånd eller klasser (ridderskap, städer och landskommuner). I de öfriga provinserna sänder hvarje stads- eller landtkrets till provinslandtdagen två ombud eller flera efter kretsens folkmängd. I stadskretsarna väljas ombuden af magistrat och stadsfullmäktige, i landskretsarna af kretsdagen. Valen gälla för 6 år. Landtdagen sammanträder på konungens kallelse minst en gång hvartannat år och väljer själf sin ordförande. Den väljer äfven en s. k. landeshauptmann (i Brandenburg och Hannover kallad landesdirektor) för 6--12 år, dock att valet skall stadfästas af konungen. Landeshauptmann har att öfvervaka skötseln af de löpande ärendena af kommunal natur, och han biträdes af flera ämbetsmän. Om provinslandtdagen så vill, kan den i st. f. landeshauptmann tillsätta ett kollegialt landesdirektorium (ett sådant finnes blott i Hannover). Däremot utser hvarje landtdag för 6 år ett provinsutskott (provinzialausschuss), bestående af en ordförande och 7--13 ledamöter, hvarjämte landeshauptmann å ämbetets vägnar är medlem däraf. Det har att förbereda och verkställa landtdagens beslut, förvalta vissa till detsamma hänvisade ärenden (vården af sjuka, vansinniga och lytta, uppsynen öfver fattighusen på landet, öfver korrektionshusen m. m.) samt att utnämna högre provinsämbetsmän. -- Den lokala förvaltningen var i äldre tider mycket olika i olika provinser, och ända in på 1880-talet bestod en bestämd skillnad i kommunal själfstyrelse mellan de 7 östra provinserna (utom Posen) och de öfriga. I de förra gällde sedan 1872 en modern kretsordning, som reviderades 1881 och sedermera 1884--88 utsträcktes att gälla äfven i de andra provinserna (utom Posen). Äfven förut bestående olikheter i omfattningen af och formerna för själfstyrelsen i provinserna afskaffades samtidigt med det nämnda undantaget (Posen). -- De preussiska provinserna kunna ej jämföras med våra län; några af dem ha flera millioner inv. (Schlesien öfver 5 mill., Rhenprovinsen öfver 7 mill.), och ingen har under 1,6 mill. Rättskipningen är numera gemensam för hela Tyskland (se härom Tyskland). Af detta rikes 30 appellationsdomstolar (oberlandesgerichte, motsvarande våra hofrätter) finnas 14 i P. Oberlandesgericht i Berlin har behållit sitt gamla namn kammergericht. Men högsta instans för P. liksom för det öfriga Tyska riket är riksrätten (reichsgericht) i Leipzig. J. F. N. Försvarsväsendet. Genom 1814 års värnpliktslag och 1815 års landtvärnsordning blef allmän värnplikt utan rätt till byte eller friköpning lagd till grund för rekryteringen af preussiska armén och bestämdes tjänstetiden. Armén indelades i 1 gardes- och 8 provinsialarmékårer, hvar och en med 5 linje- och 4 landtvärnsinfanteri-, 4--5 kavalleri- och 1 artilleriregemente. 1860 ökades armén därigenom, att alla landtvärnsregementen utbyttes mot linjeregementen, öfriga truppslag ökades och landtvärnet ombildades, så att det kom bakom linjen i stället för bredvid den, såsom förut varit fallet. Efter 1866 års händelser ökades armén med 3 armékårer, i hvilka ingingo trupper från nyförvärfvade landsdelar och från de stater, som ingingo i Nordtyska förbundet och ställde sina trupper under preussisk förvaltning. Efter fredsslutet 1871 bildades en ny armékår (i Elsass-Lothringen) genom uttagning af trupper från de gamla kårerna och någon nybildning äfvensom ett nytt kårförband (i Baden). Vid de olika ökningarna af Tyska rikets armé har största andelen drabbat P. 1890 tillkommo för P. två armékårsförband; 1899 ytterligare ett och 1912 två. F. n. (1914) uppställer P. 166 infanteriregementen med maskingevärskompanier, 14 jägarbataljoner med maskingevärsafdelningar, 86 kavalleriregementen, 76 fältartilleriregementen, 19 fotartilleriregementen med 38 bataljoner, 23 pioniärbataljoner, 21 verkehrsbataljoner af olika slag, 19 trängbataljoner m. m., hvarmed det ingår som huvudbeståndsdelen i Tyska rikets armé (se vidare Tyskland). C. O. N. Finanser. Budgeten för finansåret 1 april 1913--31 mars 1914 visar i inkomster och utgifter en totalsumma af 4,595,7 mill. mk. Bland inkomsterna märkas: direkta skatter 449,6 mill., indirekta skatter 129,4 mill., inkomster från domäner och skogar 170 mill., från grufvor, hyttor och saltverk 335,5 mill. och af järnvägarna 2,508,i mill. Anmärkas må, att tullar och postmedel tillfalla Tyska riket, ej de enskilda staterna. Bland utgifter: ränta och amortering af statsskulden 431 mill., matrikularbidragen till Tyska riket 160,4 mill., utgifter för konst och offentlig undervisning 275 mill. (samt 20,9 mill. på extra stat) samt utgifter för uppbörden och för drifvande af statens affärsverk 2,787,7 mill. (hvaraf för järnvägarnas drift 2,149,9 mill.). -- Statsskulden steg 1914 till 9,901,77 mill. mk och hade sedan 1905 vuxit med 2,692,82 mill., men statens tillgång i kapital, domäner, skogar, bergverk, järnvägar etc. är dock så stor, att dess finansiella ställning kan betraktas som ytterligt fördelaktig. Statsvapnet är trefaldigt. Det lilla innehåller i silfver en svart krönt örn med röd tunga, gyllene s. k. klöfverstänglar på vingarna, spiran i högra, riksäpplet i vänstra foten samt konungens namnteckning på bröstet. Det mellersta vapnet har en midtsköld, innehållande P:s vapen, och 11 fält med provinsernas emblem; det är betäckt med konungakrona, hålles af två vildmän med klubbor och omges med Svarta örns ordenskedja och kors. Det stora vapnet innehåller tre midtsköldar (Preussen, Brandenburg, Nürnberg-Hohenzollern) och 48 fält med provinsers och landsdelars vapen; det betäckes med en krönt hjälm, omges af Svarta och Röda örns samt Kungl. husordens kedjor äfvensom af Kronordens band, stödjes af två vildmän med standar samt står på en blå, guldinfattad sköldfot med valspråket "Gott mit uns"; det hela omges af ett purpurfärgadt, med örnar och konungakronor stickadt vapentält, täckt af konungakronan och riksbaneret. Landsfärgerna äro svart och hvitt. Om riddarordnarna se Ordnar, sp. 835--836. -- P:s hufvudstad är Berlin,

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 213-214 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|