- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
253-254

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primas - Primates

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den till rangen främste bland en kyrkoprovins' biskopar. Inom den engelska episkopalkyrkan intar ärkebiskopen af Canterbury främsta rummet och är hela Englands primas (primate of all England): Den danska kyrkans till rangen främste är Själlands biskop. I Norge betecknas Kristianias biskop som primas. Efter den svenska kyrkoprovinsens upprättande 1164 behöll Lunds ärkebiskop primatet öfver denna; hela medeltiden igenom sträfvade ärkebiskopsstolen i Uppsala att lösgöra sig från det lundensiska primatet, som från 1800-talet blef föga mer än titeln. Sedan 1531 är Uppsala ärkebiskop den svenska evangeliska kyrkans primas. - Primat, en primas' värdighet; öfverhöghet; främsta rangen. Påfven i Rom gör anspråk på primatet öfver hela kristenheten. Primates (lat., de förnämste), zool., är numera vanligtvis benämning på högsta ordningen inom djurriket, hvilken omfattar halfapor, egentliga apor och människan. Rörande de för människan utmärkande somatiska egenskaperna se Människan. För öfriga Primates gäller följande diagnos; de äro plantigrada; försedda med fem fingrar och tår (med få undantag); vanligen med naglar, sällan å flera fingrar med klor; 2 fram-, 1 hörn- och 5-6 kindtänder; tumme och stortå vanligen motsättliga; nyckelben alltid för handen; ögonhålorna mer eller mindre framåtriktade och mer eller mindre skilda från tinninghålorna; blindtarm finnes; oftast all- eller växtätare; föda vanligen ej flera än en unge åt gången. Kännetecknande för aporna som helhet betraktade är, att deras organisation blifvit särskildt afpassad för klättring och blifvit detta i högre grad än hos flertalet andra klättrande däggdjur, i det att hand och fot öfvats att omfatta grenar. Medan flertalet andra klättrare håller sig fast genom att slå klorna i trädet, är det hos aporna fingrarna och tårna själfva, som tryckas mot grenarna, i det att tumme och stortå skilja sig från de andra fingrarna och tårna samt böjas mot dessa. Enär finger- och tåleder sålunda hårdt pressas mot underlaget, bli de i högre eller lägre grad utbredda, och klorna ombildas i sammanhang härmed mer eller mindre fullständigt till naglar. På grund af sin större rörlighet äro lemmarna icke så nära förbundna med bålen, utan träda friare fram ur bålens hud än hos flertalet andra däggdjur. - En art (människan) är kosmopolit; öfriga Primates lefva i Afrika, de varma delarna af Asien och Syd-Amerika; en art förekommer i södra Europa. Ordningen kan delas i följande underordningar och familjer: Underordning I: Prosimiæ. Se Halfapor. <tab>II: Anthropoidea 1. Pitheci. A: Gruppen Platyrrhini (Nya världens apor). <tab>Familj 1:Hapalidæ. <tab>2: Cebidæ. B: Gruppen Catarrhini (Gamla världens apor). <tab>Familj 1: Cercopithecidcæ. <tab>2: Hylobatidæ. <tab>3:. Anthropomorpha. <tab>4: Rominidæ. Anthropoidea skilja sig från Prosimiæ förnämligast genom följande egenskaper: två mejselformiga, i sluten rad stående framtänder på hvardera sidan i mellan- och underkäken; flertalet med motsättlig tumme och stortå samt med naglar på fram- och baklemmar; slutna ögonhålor; på ett par undantag när öfverlagras lillhjärnan fullständigt af storhjärnan; ett par på bröstet belägna bröstvårtor; skifformig moderkaka. Anthropoidea har man sedan gammalt uppdelat i två stora grupper, hvilka, då de geografiskt varit och äro fullständigt skilda från hvarandra, utvecklats på skilda vägar. I allmänhet kan sägas, att Nya världens apor (Platyrrhini, de brednäsiga aporna) som helhet stannat på ett lägre organisationsplan än Gamla världens (Catarrhini). Medan hos de förra förekomma tre oäkta kindtänder i hvardera käkhalfvan, en moderkaka, och näsans skiljevägg är bred, finnas hos de senare blott två oäkta kindtänder, två moderkakor, och näsans skiljevägg är smal (med afseende på de två sistnämnda egenskaperna finnas dock undantag). Dessutom sakna Platyrrhini en yttre förbenad hörselgång, medan en sådan finnes hos Catarrhini; hos de förra kan svansen ha varit utbildad till ett griporgan, hvilket aldrig är förhållandet hos de senare. Som de svenska benämningarna ange, lefva Platyrrhini i Central- och Syd-Amerika, Catarrhini i Gamla världens varmare delar. Familjen Hapalidæ 1. Arctopitheci, Arktopiteker, Kloapor, skiljer sig från alla andra apor därigenom, att tummen ej är motsättlig, att alla fingrar och tår, utom stortån, som har en flat nagel, bära klor, samt att de äkta kindtänderna äro 2, i stället för 3 som hos alla öfriga Primates. Hufvudet är afrundadt och ansiktsdelen föga utstående; öronen stora, hårbeklädda. Kroppen är smärt, svansen lång och yfvig, pälsen ofta silkesmjuk. I öfverensstämmelse med lemmarnas byggnad står, att kloaporna, som uppvisa en ringare kroppsstorlek än öfriga apor (på ett par undantag när), aldrig gå på två ben, utan deras rörelsesätt, särskildt deras sätt att klättra, har stor likhet med t. ex. ekorrarnas. I olikhet med andra Primates föda de i allmänhet 2-3 ungar åt gången. Deras utbredningsområde sträcker sig ungefärligen från 15° n. br. till Stenbockens vändkrets. Kort efter soluppgången börja de genomströfva skogarna i näringssyfte, för att fånga insekter och spindlar, hvilka de gifvetvis föredraga framför växtföda. Deras läte är ett kvittrande pip. Några arter bli ofta förda till Europa. Endast långsamt lära de i fångenskapen känna sina vårdare och kunna bli obehagliga genom sin bristande renlighet. Familjen har blifvit indelad i två släkten, Hapale (se d. o. med fig.) och Midas (midasapsläktet). Familjen Cebidæ skiljes från Hapalidæ genom naglar (ej klor) på alla fingrar och tår, genom motsättlig tumme (denna kan äfven saknas), genom förekomsten af tre äkta kindtänder i hvardera käkhalfvan samt därigenom, att i regel blott födes en unge åt gången. Med undantag af släktet Brachyurus (se d. o.) är svansen åtminstone af kroppens längd; ofta är det en gripsvans, hvars spets på undre sidan är naken och försedd med känselverktyg, så att den kan tjänstgöra nästan som en femte hand eller fot; så är förhållandet hos släktena Ateles, Mycetes och Lagothrix och Cebus, hos hvilket senare dock svansen är fullständigt hårklädd. Anmärkningsvärd är hjärnvikten hos de smärre af Nya världens apor. Som bekant, är människan med afseende på relativ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free