Fig. 3. Röda vrålapan (Mycetes seniculus).

Fig. 4. Kapucinapor (Cebus capucinus).

hjärnskål och lillhjärnan fullständigt öfverlagrad af storhjärnan. Man brukar skilja på 6 arter, tillhörande detta släkte, hvilka förekomma mellan Costa Rica och Uruguay. De lefva i hjordar och röra sig i motsats till flertalet släktingar långsamt. Deras näring torde utgöras företrädesvis af blad. Deras svåraste fiender äro de stora klättrande kattorna puman och ozeloten, hirare, ett stort järfartadt rofdjur, de stora ormarna och människan, hvilken använder både deras päls och deras kött. I Europas zoologiska trädgårdar äro de sällsynta gäster, enär de mycket snart duka under för vårt klimat. Cebus, rullaporna, ha visserligen liksom Mycetes en gripsvans, men denna är fullständigt hårbeklädd på spetsen, så att den visserligen kan tjäna till att haka sig fast med vid trädgrenarna, men ej tjänstgöra som känselredskap eller att taga födan med. Cebus skiljer sig från föregående släkte också genom rundadt hufvud och kortare ansiktsdel samt smärtare kroppsform; ansiktet är naket, ofta rynkigt, hvilket ger dem ett bekymradt, åldrigt utseende. Hithörande apor äro också mycket lifligare i sina rörelser, listiga och nyckfulla. Rösten är klagande, i ångest och vrede nästan tjutande och eger ett helt register för olika stämningar. Deras föda består af växtämnen, insekter och små fåglar. Af indianerna jagas de flitigt för pälsens och köttets skull. I de zoologiska trädgårdarna höra de till de vanligaste gästerna. Man har åtskilt omkr. 20 olika arter, hvilkas berättigande dock är mycket tvifvelaktigt. Deras utbredningsområde sträcker sig från Costa Rica till nordligaste Argentina. Till de bäst kända hör Cebus capucinus, kapucinapan (fig. 4), som har ansiktet köttfärgadt, kroppsfärgen mer eller mindre mörkbrun, tinningarna, kindskägget, bröstet, buken och öfverarmarna ljusbruna; kroppslängden är 45 cm., svansens längd 35 cm. Den lefver i Guyana, Colombia och Brasilien. -- Cebus fatuellus, faunapa l. miko, är svart eller brun med långt skägg; den har ungefärligen samma utbredning som föregående art. -- Andra