277 Prinkipo--Prinsens droppar 278 und angeblichen unwert der mathematik (1904). P. vardt 1907 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. Prinkipo, ö. Se Demonesoi. Prins (fr. prince), manlig, icke regerande medlem af ett regerande furstehus; hvarje manlig medlem af ett detroniseradt furstehus. De ena som de andra pläga kallas prinsar af blodet (se Blod 5), hvilket uttryck först kom i bruk i Frankrike på 1400-talet om konungahusets medlemmar. Kvinnlig medlem af dylika hus bär titeln prinsessa. Om kronprins, arffurste och arfprins se dessa ord. Äldste sonen till en storhertig kallas arfstorhertig. Svenska prinsar få icke gifta sig ined enskild svensk eller utländsk mans dotter, i intet fall gifta sig utan konungens samtycke, icke mottaga utländsk krona utan konungs och riksdags samtycke, icke affalla från den rena evangeliska läran enligt den oförändrade augsburgiska bekännelsen - allt vid äfventyr att förlora arfsrätten till kronan för sig och sina efterkommande. De få dessutom icke resa utrikes utan konungens samtycke, icke bekläda civilt ämbete och icke inneha lifgeding, ehuru de kunna erhålla titel af hertig öfver något landskap. De ha rätt till epitetet kunglig höghet och erhålla apanage. - Det franska prince, hvaraf prins är en försvenskning, har en vidsträcktare betydelse än detta ord, motsvarande de olika betydelserna af ordet furste (se d. o.). Det kommer af lat. prifnceps (se d. o.). Jfr K e j s a r e. S. B. Prins [pras], A d o l p h e, belgisk rättslärd, f. 1845 i Bruxelles, först advokat, blef 1878 professor i naturrätt och straffrätt vid det fria universitetet där. 1884 utnämnd till generalinspektör för fångvården, bibehöll han likväl denna professur i hvad den afsåg straffrätt. Hans viktigare tryckta arbeten äro La démocratie et le régime parlementaire (1884), Cri-minalité et repression (1886), Science pénale et droit positif (1899) och De l'esprit du gouvernement démocratique (1905). P. stiftade jämte von Liszt och van Hamel 1889 Internationella kriminalist-föreningen (se d. o.). N. S-g. Prins-Albert-hönan, husdjurssk., en gökfärgad varietet af Kochinkinarasen. Prins Edvards ö (eng. Prince Edward island), ö i södra delen af S:t Lawrenceviken, provins i Dominion of Canada, skild från Nova Scotia och New Brunswick genom det 15--20 km. breda Northumberlandsundet. Största längden i ö. och v. är 240 km., bredden omkr. 55 km. och arealen 5,656 kvkm. Ön, som består af sandsten dels från stenkols-, dels från triasperioden, har klippig, af fjordar djupt inskuren kust, inga berg, bördig, för sädesodling lämplig jordmån samt mildt klimat (i Charlottetown -8,3° i jan., 17,8° i juli, 5° i årsmedium). Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel, som lämna betydligt öfverskott för export, och fisket (makrill, torsk, sill, hummer och ostron) är en viktig binäring, som inbringar öfver 1 mill. doll. Farmernas sammanlagda areal var 1911 486,500 har, hvaraf åkerjorden utgjorde 193,600 och skogsmarken 128,000 har. En ny inkomstkälla är uppfödande af silfverräf; 1913 funnos 3,130 räfvar i fångenskap på 277 inhägnade områden, och värdet af dessa och djuren beräknades till 15 mill. doll. Af malmer finnes endast koppar-och myrmalm i mindre kvantiteter. Industrien (1911 442 företag med 3,762 arbetare och ett tillverkningsvärde af 3,13 mill. doll.) omfattar tegelbruk, kvarnar, sågverk och någon textilindustri. Utrikeshandeln, som går öfver Charlottetown och Summerside, hade 1912 ett värde af 1,3 mill. doll., hvaraf 583,200 doll. i export. 1913 hade ön 438 km. järnvägar. -- Befolkningen, som 1911 räknade 93,728 pers. (minskning sedan 1891 med 16,3 proc.), är af blandad härkomst; en stor del utgör emigranter från Storbritannien och återstoden infödingar på ön, ättlingar af franska akadier, skotska, engelska och irländska nybyggare samt af de rojalister, som flyttade till ön efter amerikanska revolutionen. Urinvånarna (omkr. 200) tillhöra den fordom talrika stammen micmac. Nära hälften af befolkningen är katolsk (biskop i Charlottetown). I denna stad finnas 2 colleges (1 katolskt) samt en normalskola. I spetsen för förvaltningen stå en viceguvernör och en ansvarig ministär af 9 medlemmar. Lagstiftande församlingen räknar 30 ledamöter, valda för 4 år, till hälften af fastighetsegare. I Dominion-parlamentet är ön representerad af 4 senatorer och 4 medlemmar i House of commons. Inkomsterna för 1913 upptogos till 511,000 doll. och utgifterna till 490,000. Mot 994,320 doll. skulder hade provinsen 1912 i tillgångar 893,400 doll. Hufvudstad är Charlottetown, 11,203 inv. (1911). -- Giovanni Caboto säges ha upptäckt ön 1497, men för denna uppgift saknas hemul. Säkert är, att Jacques Cartier gaf ön namnet S:t Jean, när han upptäckte den 24 juni 1534 under en af sina resor uppför S:t Lawrence, och detta namn behöll den till 1798, då den erhöll sitt nuvarande namn efter hertigen af Kent, prins Edvard, som då var befälhafvare öfver de brittiska trupperna i Brittiska Nord-Amerika. Champlain tog ön i början af 1600-talet i besittning för fransmännen, hvilka gjorde obetydligt för öns kolonisering. Engelsmännen intogo den 1745 och 1758 samt fingo besittningsrätten sig tillerkänd i freden 1763. Den lades då först till Nova Scotia, men blef efter några år en särskild provins, som 1873 ingick i Dominion of Canada. (J. F. N.) Prinsens af Wales land [-ωei′lṡ-], en stor ö i arktiska Nord-Amerika, midtemot Boothia Felix, från hvilket den är skild genom Franklinsundet. Arealen beräknas till 36,300 kvkm. Prinsens af Wales udde [-ωei′lṡ-; eng. Cape Prince of Wales], västligaste udden af Alaska och på nordamerikanska fastlandet, under 65° 33′ n. br. och 167° 59′ v. lgd, skild från Ostkap i Asien genom Berings sund. S. ö. därom ligger Port Clarence, nödhamn för hvalfångare. (J. F. N.) Prinsens droppar benämndes förr Liquor acetatis ammonici pyroleosi, farm., som bereddes af ättiksyra, hjorthornssalt, rektificerad bärnstensolja och destilleradt vatten. Detta medel hade, nyligen beredt, klar, gulaktig eller gulbrun färg, men blef med tiden mörkare och grumligt genom de vidbrända oljornas syrsättning och utfällning. Preparatet är struket ur Sv. farmakopén. Numera finnes i denna under namn af Prinsens droppar preparatet Liquor succinatis ammonici pyroleosus, tidigare kändt under namnet ”Prinsens gula droppar”. Det beredes numera af renad bärnstenssyra, 100 dlr, renad benolja (Pyroleum animale, se Benolja 2 och Dippels olja)