Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prisma - Prismacirkel. Se Astronomiska instrument, sp. 296, och Bordas cirkel - Prismakamera. Se Objektivprisma - Prismakikare. Se Kikare - Prismakorset - Prismalins, fys. - Prismaokulär, fys. - Prismasystem, fys. Se Prisma1 - Prismatisk, fys., formad som en prisma - Prismatiskt krut. Se Krut, sp. 109 o. fig. 4-6 - Prismayta. Se Kristallografi, sp. 1333 - Prisopus, zool. Se Phasmidae - Pristav. Se under Prestaf - Pristina - Pristis, zool. Se Sågfisksläktet - Prisvända. Se Uggla, sjöv. - Pritchard, Charles - Pritchardia, bot. Se Washingtonia - Prittwitz, Joachim Bernhard von P. und Gaffron - Prisswitz, Karl von P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
299
Prismacirkel-Prittwitz
300
faldiga ändamål. Dels kan man medelst en enda
fyr- eller flersidig prisma ernå spridning utan
brytning. Fig. 2 visar ett par exempel på sådana
prismor. Dels kan en totalreflekterande prisma i
vissa fall med fördel ersätta en planspegel. En sådan
Fig. 3. Reflexionsprisma.
reflexionsprisma visas i fig. 3 och är alltid likbent,
hvilket medför, att spridningen, som eger rum vid
ytan AB, vid ytan A C åter upp-häfves. Prisman verkar
som en med BC parallell planspegel och har framför en
dylik af t. ex. glas fördelen af renare bilder. Vid
en glasspegel reflekteras nämligen ljuset mot såväl
främre som bakre ytan, hvarigenom den uppkommande
bilden blir dubbel. Annorlunda blir förhållandet,
när prisma användes, i det att de ljusstrålar, som
reflekteras mot AB (1. AC), få en helt annan riktning
än de mot BC reflekterade och således ej kunna inverka
störande på den af dessa alstrade bilden. Oftast
riktas det infallande strålknippet vinkelrätt mot
AB, hvarvid det utträdande blir vinkelrätt mot
AC. Mest använd är den rätvinkliga prisman, som
(vid vinkelrät incidens) medför en deviation på
90°. Äfven användas reflexionsprismor af mindre
enkel form, särskildt till rättvändning af bilden
i kikare. Dessa prismor kunna i allmänhet
betraktas som sammansatta af flera tresidiga dylika.
Detta gäller äfven om de rätvinkliga prismor, som
begagnas i Zeisskikaren (se Kikare) och som
hvardera kunna tänkas uppdelade genom snitt vinkelrätt
mot hypotenusan i två dylika, till sitt verkningssätt
med fig. 3 öfverensstämmande.
2. Krist. Se Prismayta.
3. Mat., en polyeder, som begränsas af
två med hvarandra parallella och kongruenta
poly-goner, med ett godtyckligt antal sidor,
samt af parallellogrammer, hvilkas antal är lika
stort som polygonernas sidotal. Polygonerna kallas
prismans baser, parallellogrammerna dess sidor.
Med höjden förstås vinkelräta af ståndet mellan
baserna. Allteftersom polygonerna äro trianglar,
fyrhörningar o. s. v., kallas prisman tresidig,
fyrsidig o. s. v. Äro parallellogrammerna
rätvinkliga, kallas prisman rät 1. rätvinklig,
eljest sned. Prismans volym är lika med produkten
af ena basen och höjden. 1. A. Bi-n.
(L. B. B.) 3. (I. F.)
Prismacirkel. Se Astronomiska instrument, sp 296,
och Bördas cirkel.
Prismakamera. Se Objektivprisma.
Prismakikare. Se Kikare.
Prismakorset, ett af K. M. v. Bauernfeind 1851
uppfunnet fältmätningsinstrument, afsedt för
afsättande af räta vinklar och utstakande af linjer.
Prismalins, fys., i ett stycke slipad kombination af
totalreflekterande prisma och lins, den senare ofta
i cylinderform. Användes bl. a. vid asimutkompasser
(se d. o.) för att af kompassrosens streck
erhålla en förstorad bild, som kan
förmedelst diopter inriktas mot den
himlakropp, hvars asimut skall bestämmas.
L. B. B.
Prismaokular, fys., benämnes af Dove okularet till
den astronomiska tuben, när detta förses med en
af honom uppfunnen dubbelprisma, som han kallar
"reversionsprisma". En sådan tub kan alltefter
prismornas ställning till hvarandra göra tjänst som
astronomisk eller terrestrisk kikare. Man kan äfven
begagna den för att mäta lutningen af en i tubens
synfält synlig linje eller plan, t. ex. dosseringen
hos en bergvägg, en mur e. d.
R. R.*
Prismasystem, fys. Se Prisma 1.
Prismatisk, fys., formad som en prisma.
Prismatiskt krut. Se Krut, sp. 109 o. fig. 4–6.
Prismayta l. Prisma, krist., yta, som går parallellt
med en kristallaxel, men skär de öfriga. Se
Kristallografi, sp. 1333.
A. Hng.
Prisopus, zool. Se Phasmidæ.
Pristav. Se under Prestaf.
Priština [pri’ʃ-], stad i det förra turkiska
vilajetet Kosovo, sedan 1913 tillhörigt Serbien,
nära järnvägen till Saloniki, på 630 m. höjd vid östra
randen af det ryktbara slagfältet Kosovo polje.
10–20,000 inv. Säte för en grekisk biskop, många moskéer
och kyrkor, mellanskola, bad, basar. Sydöst om staden
ligger, delvis i ruiner, det af konung Miljutin i
Serbien (1275–1321) anlagda klostret Gratjanitsa.
(J. F. N.)
Pri’stis, zool. Se Sågfisksläktet.
Prisvända. Se Uggla, sjöv.
Pritchard [pri’tjed], Charles, engelsk astronom,
f. 29 febr. 1808 i Alterbury, d. 29 maj 1893 i Oxford,
var under många år lärare och rektor för en skola,
egnade sig först vid framskriden ålde1* helt åt
astronomien och blef 1870 professor i astronomi vid
universitetet i Oxford, där han ledde uppförandet
af det nya universitets-observatoriet. P. var en
af de förste astronomer, som i större utsträckning
använde fotografien för astronomiska ändamål (se
Astrofotografi). Han undersökte på fotografisk väg
månens fysiska libration och gjorde bestämningar
af måndiametern. Senare använde han fotografien i
stor utsträckning vid undersökning af fixstjärnornas
parallaxer och vid uppmätning af stjärngrupper. Han
deltog äfven i förarbetena för den stora
internationella fotografiska himmelskartan. Med
tillhjälp af kilfoto-meter gjorde h n bestämningar
af fixstjärnornas ljusstyrkor; resultaten af dessa
senare arbeten äro nedlagda i hans verk Uranometria
nova Oxoniensis, a photometric determination
of the magnitudes of all stars visible to the
naked eye from the pole to 10° SD. (1885). Han
utgaf f. ö. en mängd afhandlingar, hufvudsakligen
inom den praktiska astronomien och astrofysiken.
B-d.
PritchaYdia, bot. Se Washingtonia.
Prrttwitz, tysk militärsläkt från Schlesien, af
hvilken flera medlemmar burit namnet von P. und
Gaffron. 1. Joachim Bernhard von P. und Gaffron,
f. 1726, d. 1793, var preussisk kavallerigeneral och
tog ärofull andel i Fredrik I:s krig. - 2. Karl von
P., preussisk militär, f. 1790, d. 1871, var med
i fälttågen 1812 -15, blef 1836 generalmajor och
1843 chef för gardesinfanteriet. 18 mars 1848 förde
han befälet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
