- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
299-300

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prisma - Prismacirkel. Se Astronomiska instrument, sp. 296, och Bordas cirkel - Prismakamera. Se Objektivprisma - Prismakikare. Se Kikare - Prismakorset - Prismalins, fys. - Prismaokulär, fys. - Prismasystem, fys. Se Prisma1 - Prismatisk, fys., formad som en prisma - Prismatiskt krut. Se Krut, sp. 109 o. fig. 4-6 - Prismayta. Se Kristallografi, sp. 1333 - Prisopus, zool. Se Phasmidae - Pristav. Se under Prestaf - Pristina - Pristis, zool. Se Sågfisksläktet - Prisvända. Se Uggla, sjöv. - Pritchard, Charles - Pritchardia, bot. Se Washingtonia - Prittwitz, Joachim Bernhard von P. und Gaffron - Prisswitz, Karl von P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

299 Prismacirkel-Prittwitz 300 faldiga ändamål. Dels kan man medelst en enda fyr- eller flersidig prisma ernå spridning utan brytning. Fig. 2 visar ett par exempel på sådana prismor. Dels kan en totalreflekterande prisma i vissa fall med fördel ersätta en planspegel. En sådan Fig. 3. Reflexionsprisma. reflexionsprisma visas i fig. 3 och är alltid likbent, hvilket medför, att spridningen, som eger rum vid ytan AB, vid ytan A C åter upp-häfves. Prisman verkar som en med BC parallell planspegel och har framför en dylik af t. ex. glas fördelen af renare bilder. Vid en glasspegel reflekteras nämligen ljuset mot såväl främre som bakre ytan, hvarigenom den uppkommande bilden blir dubbel. Annorlunda blir förhållandet, när prisma användes, i det att de ljusstrålar, som reflekteras mot AB (1. AC), få en helt annan riktning än de mot BC reflekterade och således ej kunna inverka störande på den af dessa alstrade bilden. Oftast riktas det infallande strålknippet vinkelrätt mot AB, hvarvid det utträdande blir vinkelrätt mot AC. Mest använd är den rätvinkliga prisman, som (vid vinkelrät incidens) medför en deviation på 90°. Äfven användas reflexionsprismor af mindre enkel form, särskildt till rättvändning af bilden i kikare. Dessa prismor kunna i allmänhet betraktas som sammansatta af flera tresidiga dylika. Detta gäller äfven om de rätvinkliga prismor, som begagnas i Zeisskikaren (se Kikare) och som hvardera kunna tänkas uppdelade genom snitt vinkelrätt mot hypotenusan i två dylika, till sitt verkningssätt med fig. 3 öfverensstämmande. 2. Krist. Se Prismayta. 3. Mat., en polyeder, som begränsas af två med hvarandra parallella och kongruenta poly-goner, med ett godtyckligt antal sidor, samt af parallellogrammer, hvilkas antal är lika stort som polygonernas sidotal. Polygonerna kallas prismans baser, parallellogrammerna dess sidor. Med höjden förstås vinkelräta af ståndet mellan baserna. Allteftersom polygonerna äro trianglar, fyrhörningar o. s. v., kallas prisman tresidig, fyrsidig o. s. v. Äro parallellogrammerna rätvinkliga, kallas prisman rät 1. rätvinklig, eljest sned. Prismans volym är lika med produkten af ena basen och höjden. 1. A. Bi-n. (L. B. B.) 3. (I. F.) Prismacirkel. Se Astronomiska instrument, sp 296, och Bördas cirkel. Prismakamera. Se Objektivprisma. Prismakikare. Se Kikare. Prismakorset, ett af K. M. v. Bauernfeind 1851 uppfunnet fältmätningsinstrument, afsedt för afsättande af räta vinklar och utstakande af linjer. Prismalins, fys., i ett stycke slipad kombination af totalreflekterande prisma och lins, den senare ofta i cylinderform. Användes bl. a. vid asimutkompasser (se d. o.) för att af kompassrosens streck erhålla en förstorad bild, som kan förmedelst diopter inriktas mot den himlakropp, hvars asimut skall bestämmas. L. B. B. Prismaokular, fys., benämnes af Dove okularet till den astronomiska tuben, när detta förses med en af honom uppfunnen dubbelprisma, som han kallar "reversionsprisma". En sådan tub kan alltefter prismornas ställning till hvarandra göra tjänst som astronomisk eller terrestrisk kikare. Man kan äfven begagna den för att mäta lutningen af en i tubens synfält synlig linje eller plan, t. ex. dosseringen hos en bergvägg, en mur e. d. R. R.* Prismasystem, fys. Se Prisma 1. Prismatisk, fys., formad som en prisma. Prismatiskt krut. Se Krut, sp. 109 o. fig. 4--6. Prismayta l. Prisma, krist., yta, som går parallellt med en kristallaxel, men skär de öfriga. Se Kristallografi, sp. 1333. A. Hng. Prisopus, zool. Se Phasmidæ. Pristav. Se under Prestaf. Priština [pri'ʃ-], stad i det förra turkiska vilajetet Kosovo, sedan 1913 tillhörigt Serbien, nära järnvägen till Saloniki, på 630 m. höjd vid östra randen af det ryktbara slagfältet Kosovo polje. 10--20,000 inv. Säte för en grekisk biskop, många moskéer och kyrkor, mellanskola, bad, basar. Sydöst om staden ligger, delvis i ruiner, det af konung Miljutin i Serbien (1275--1321) anlagda klostret Gratjanitsa. (J. F. N.) Pri'stis, zool. Se Sågfisksläktet. Prisvända. Se Uggla, sjöv. Pritchard [pri'tjed], Charles, engelsk astronom, f. 29 febr. 1808 i Alterbury, d. 29 maj 1893 i Oxford, var under många år lärare och rektor för en skola, egnade sig först vid framskriden ålde1* helt åt astronomien och blef 1870 professor i astronomi vid universitetet i Oxford, där han ledde uppförandet af det nya universitets-observatoriet. P. var en af de förste astronomer, som i större utsträckning använde fotografien för astronomiska ändamål (se Astrofotografi). Han undersökte på fotografisk väg månens fysiska libration och gjorde bestämningar af måndiametern. Senare använde han fotografien i stor utsträckning vid undersökning af fixstjärnornas parallaxer och vid uppmätning af stjärngrupper. Han deltog äfven i förarbetena för den stora internationella fotografiska himmelskartan. Med tillhjälp af kilfoto-meter gjorde h n bestämningar af fixstjärnornas ljusstyrkor; resultaten af dessa senare arbeten äro nedlagda i hans verk Uranometria nova Oxoniensis, a photometric determination of the magnitudes of all stars visible to the naked eye from the pole to 10° SD. (1885). Han utgaf f. ö. en mängd afhandlingar, hufvudsakligen inom den praktiska astronomien och astrofysiken. B-d. PritchaYdia, bot. Se Washingtonia. Prrttwitz, tysk militärsläkt från Schlesien, af hvilken flera medlemmar burit namnet von P. und Gaffron. 1. Joachim Bernhard von P. und Gaffron, f. 1726, d. 1793, var preussisk kavallerigeneral och tog ärofull andel i Fredrik I:s krig. - 2. Karl von P., preussisk militär, f. 1790, d. 1871, var med i fälttågen 1812 -15, blef 1836 generalmajor och 1843 chef för gardesinfanteriet. 18 mars 1848 förde han befälet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free