Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prisswitz, Karl von P. - Prisswitz, Moritz von P. und Gaffron - Pritzel, Georg August - Pritzwalk - Privas - Privat - Privatbank. Se Enskild bank - Privatbanor. Se Järnväg, sp. 422 - Privatbikt. Se Bikt - Privatdetektiv - Privatdocent. Se Docent - Privateer, eng. Se Kapare, sp. 834 - Privat internationell rätt. Se Internationell privaträtt - Privatkapitalism. Se Kapitalism - Privaträtt. Se Rättsvetenskap - Privilegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
301
Pritzel-Privilegier
302
öfver trupperna i Berlin vid angreppet på
barrikaderna; från upprorets undertryckande
hindrades han genom Fredrik Vilhelm IV:s order
först om truppernas afmarsch och sedan om Berlins
utrymmande. 1849 kommenderade han efter Wrangel tyska
riksarmén i Slesvig. 1853 tog han såsom general af
infanteriet afsked ur krigstjänsten. - 3. Moritz von
P. und Gaffron, preussisk general, f. 1795, d. 1885,
blef 1828 fästningsbygg-nadsdirektör i Posen och
ledde sedan 1841 byggandet af fästningarna Ulm och
Eastatt, blef 1853 generalmajor, 1858 generallöjtnant
och 1860 andre generalinspektör öfver ingenjörkåren
och fästningarna. Han tog 1863 afsked, men var
under 1870 -71 års krig guvernör i Ulm. P. var
grundläggare af den s. k. nypreussiska riktningen inom
fästningsbyggnadskonsten. Han utgaf bl. a. Lehrbuch
der befestigungskunst und des jestungskrieges.
Pritzel, Georg August, botanisk bibliograf, f. 1815 i
Karolath, Schlesien, d. 1874, blef 1851 tjänsteman vid
k. biblioteket i Berlin och vetenskapsakademiens
arkivarie därstädes. Ett rent botaniskt
arbete af P. är Anemonarum revisio (1842). Af
utomordentlig betydelse för vetenskapen är hans stora
litteraturförteckning Thesaurus literaturce bo-tanicce
omnium gentium inde a rerum botanicarum initiis ad
nostra usque tempora, 15,000 opera recen-sens (1851;
2:a uppl., forts, af K. Jessen, 1872 -77). P. utgaf
äfven Iconum botanicarum index locupletissimus (1855)
C. Lmn.
Pritzwalk, stad i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg). 8,018 inv. (1910).
J. F. N.
Pr i vas [priva7], hufvudstad i franska dep. Ar-déche
(Languedoc), 322 m. ö. h., på Cevennernas östra
sluttning, 20 km. v. om Rhöne. 4,097 inv. (1911;
som kommun 7,290). Kommunalt college, lärar-
och lärarinneseminarium samt hospital för Dröme
och Ardéche. Vin- och silkesodling. I närheten
järngrufvor, som bearbetats sedan 1853, men lämLa
ringa utbyte. P. var på 1500-talet en hufvudort för
protestanterna, men togs från dem 1629 och förstördes
delvis. J- F. N.
Privat (lat. privätus, af privus, särskild), enskild,
som tillhör eller angår enskilda; som ej innehar
något ämbete (privatperson); personlig; huslig;
hemlig, undangömd. Möts. offentlig och a 11-män. -
Privatbank, enskild bankanstalt. - Pr i va ti er
[-tier], kvasifranskt uttryck, förmögen privatperson,
particulier, rentier. .– P r i-vätim, lat., på
enskild väg; i enskildt uppdrag; mellan fyra ögon;
i enrum, utan vittnen. - P r i-vatisera, lefva
tillbakadraget som privatman. - Privat i^simum
(näml. collegium), lat., "ett alldeles enskildt
kollegium", en universitetslärares föreläsning
för en enda eller helt få lärjungar. - Privatast,
studerande, som genom enskild undervisning eller i
privata läroanstalter utan dimissionsrätt beredes
till mogenhetsexamen.
Privatbank. Se Enskild bank.
Privatbanor. Se Järnväg, sp. 422.
Privatbikt. Se B i k t.
Privatdetektiv (jfr Detektiv), detektiv, som utöfvar
sitt yrke utan att vara anställd i polisens tjänst,
på enskilda uppdrag.
Privatdocent. Se Docent.
Privateer [präivetfå’], eng. Se Ka p ar e, sp. 834.
Privat internationell rätt. Se Internationell
privaträtt.
Privatkapitalism. Se Kapitalism.
Privaträtt betyder sammanfattningen af de
rätts-satser, som bestämma enskildas förhållanden
till hvarandra och för hvilkas formulerande alltså
de enskilda intressena fått afgörande vikt. Om
privaträttens ställning i rättssystemet och indelning
se Rättsvetenskap. (C. G. Bj.)
Privilegier (lat. privilegia), lagar, som
kunna dels innebära företrädesrättigheter
(beneficia legis, privilegia gratuita), dels
medföra en sämre rättsställning än den allmänna
medborgerliga (privilegia onerosa, privilegia odiosa),
t. ex. judarnas ställning i åtskilliga länder (dessa
undantagslagar böra skiljas från lagundantag,
dispens); vidare de i sådana lagar grundade
företrädesrättigheterna. Privilegielagstiftningen är
i regel en form af singulärrätt (undantagsrätt),
ehuru detta ej är nödvändigt, och kan afse
antingen för vissa individer gifna lagar eller ock
vissa intressens tillgodoseende. Med afseende på
privilegiernas beskaffenhet kunna de vara privilegia
personalia eller privilegia realia, allteftersom
den särskilda rättigheten tillkommer bestämda personer
som sådana eller som innehafvare af ett bestämdt ting
(res), hvarjämte äfven kunna förekomma privilegia
mixta ("blandade privilegier"), som tillkomma
bestämda personer såsom innehafvare af ett ting,
t. ex. vissa skattefriheter för prästs egande gård
i stad. Äfvenså förekomma privilegia causæ, som
tillkomma visst subjekt såsom fordringsegare eller
i annan viss egenskap, t. ex. kronans förmånsrätt
för utskylder enligt handelsbalken kap. 17 § 12; en
förmånsrätt eller annat beneficium juris är dock icke
privilegium, så vida rätten tillkommer alla subjekt
i visst förhållande. Bland individuella privilegier
må nämnas monopol och privilegium på en viss skrifts
utgifning (t. ex. svenska Vetenskapsakademiens rätt
att utge almanackan). De i privilegier grundade
personliga och individuella företrädesrättigheter
böra skiljas från de af regeringen eller dess organ
utfärdade koncessioner på näringars drifvande,
hvilka ock ha kallats privilegier. Till skillnad
från dylika koncessioner har uttrycket privilegium
exclusivum användts för betecknande af privilegium
i egentlig mening. Men naturligen kan koncession
vara förenad med exklusivt privilegium, t. ex. vid
vissa näringsmonopol; härifrån böra dock väl
skiljas de fall, då en koncession, ehuru betecknad
såsom privilegium, blott skapar ett faktiskt
monopol utan exklusiv rättighet för innehafvaren,
t. ex. apoteksprivilegium. De vissa intressen
tillgodoseende privilegierna ha i allmänhet haft till
syfte att främja det allmännas väl genom uppmuntran
af medborgerlig verksamhet, vare sig det gällt
offentlig verksamhet eller närings-, kultur- eller
vissa nationalitetsintressen. Därutur ha utvecklat sig
dels ortsprivilegier (t. ex. bergslagsprivilegier,
lappmarkernas privilegier), dels ståndsprivilegier
(dessa ha i och för sin politiska betydelse ådragit
sig den största uppmärksamheten).
De lagar, som medfört privilegier, ha ursprungligen
utgått från konungens maktfullkomlighet. Denne
har nämligen ansett sig kunna, där det allmännas
väl sådant fordrat, uppkalla särskild allmännyttig
verksamhet genom särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
