307 Privy seal-Probabilitetskalkyl 308 träder ungefär en gång i månaden på kallelse af Lord president of the Privy council (se Lord president), hvilken alltid är medlem af kabinettet, men vid dylika sammanträden äro endast helt få medlemmar närvarande, oftast några ministrar och höga ämbetsmän. Plenarsammanträden hållas vid monarkens trontillträde och när denne (eller denna) tillkännager sin afsikt att ingå äktenskap (så skedde 1839, och nästa plenum hölls först 1901). Yid sammankomsterna presiderar suveränen själf. Formellt har "Hemliga rådet" ännu kvar sin egenskap af rådgifvande, dömande och förvaltande myndighet, men i förstnämnda afseende har det blott att sanktionera kabinettets beslut och därmed, när så behöfves, förvandla dem till orders in council. Ett utskott inom rådet, Judicial com-mittee of the Privy council, till hvilket höra de rådsmedlemmar, som inneha eller innehaft vissa höga domarämbeten, jämte 4 särskildt tillkallade lords of appeal in ordinary (se d. o.), mottager vad från kyrko-, amiralitets- och kolonialdomstolarna, men rådets domsrätt har för öfrigt gått förlorad. Äfven dess administrerande makt, utöfvad i kommittéer, har alltmer trädt i skuggan. Kj.* Privy seal [pri'vi sī'l], eng., "Hemliga sigillet", konungens sekret, det mindre rikssigillet i England. Om dess tidigare användning se Lord privy seal. Prix Bordin [pri bårdä']. Se Bordin. Prix fixe [pri fi'ks], fr., hand., fast, bestämdt pris. Jfr Fix. Prix Gobert [pri gåbär]. Se Gobert. Prix Monthyon [pri måtiå']. Se Montyon och Institut de France, sp. 741. Prizren (Prisrend, Prisrendi), stad i det förra turkiska vilajetet Kosovo, sedan 1913 tillhörigt Serbien, vid en biflod till Drin och vid foten af Šarplaninas norra sida. 21,244 inv. (1911), mest slaver, albaneser och valaker. P. är en rik industristad, har ett citadell och många moskéer, af hvilka en är en bysantinsk basilika, som före den turkiska eröfringen var en serbisk katedral. Tillverkning af yllestrumpor, lervaror, siden- och halfsidentyger, filigran- och sadelmakeriarbeten samt vapen. I den fruktbara omgifningen kring Drin odlas majs, vin, frukt och tobak. Handeln går mest öfver Saloniki. P. var på 1100-talet Serbiens hufvudstad. J. F. N. Pro, lat., för, i stället för.

Proa, Pro, Prahu (malaj. prau), namn på ett slags kanoter, som nyttjas af invånarna på öarna i Indiska arkipelagen och norra Stilla hafvet. Den mest förekommande proan har för och akter lika, saknar roder och styres med en pagaj, till följd hvaraf den vid kryssning ej behöfver "vända genom vind". Lofvartssidan är afrundad, försedd med utriggare i form af spjälverk. Dettas yttre ända hvilar på en solid kanot, som flyter i vattnet och motverkar krängningen. Läsidan är däremot lodrät för att hindra afdrift. Tvärs öfver kanoten ligger ett slags brygga, på hvilken besättning och last ha sin plats. Tacklingen utgöres af en mast, på hvilken föres ett trekantigt segel af bastmattor. Dessa farkoster göra snabba och långa resor, såsom mellan Karolinerna och Marshall-öarna samt andra ögrupper, hvarunder land ej synes på flera dagar. R. N.* Proanthesis, bot. Se Förblomstring. Pro aris et focis, lat., "för (husgudarnas) altaren och husliga härden", för hus och hem. Proba, lat., prof; arrest, carcer, skol- eller universitetsfängelse i forna tider ("prubban"). Probabel (lat. probābilis), antaglig, sannolik, trolig. -- Probabilism, filos., den skepticismens lära, enligt hvilken kunskap aldrig kan hvila på fullständig visshet, utan blott på sannolikhet. -- Probabilitet, sannolikhet; genom kyrkolärares anförda skäl grundad sannolikhet för en i moraliskt afseende tvifvelaktig handlings rättmätighet. Se Jesuitorden, sp. 1390. Probabilitetskalkyl, Sannolikhetsräkning, mat., läran om den matematiska sannolikheten, sättet att i olika fall beräkna denna och tillämpningen däraf vid bestämmande af storheter, hvilkas värden icke fullt exakt kunna erhållas. Med "sannolikhet" i matematisk mening, med hänsyn till inträffande af en viss händelse, förstås förhållandet mellan alla gynnsamma och alla tänkbara fall, förutsatt att alla fall äro lika möjliga. Så är t. ex. sannolikheten för att med en vanlig tärning slå en sexa lika med 1/6, emedan af de sex tänkbara fallen endast ett är gynnsamt. På samma sätt är sannolikheten för att med två tärningar slå en sexa och en femma lika med 2/36, emedan af de 36 möjliga fallen blott två äro gynnsamma. Af definitionen följer, att sannolikheten är ett egentligt bråk. Skulle den vara 1, betyder detta, att den i fråga varande händelsen är matematiskt viss. På samma sätt anger en sannolikhet lika med 0, att händelsen är matematiskt otänkbar. Emellertid kan det undantagsvis inträffa, att händelsen är matematiskt viss utan att vara reellt viss eller matematiskt omöjlig utan att vara reellt omöjlig. Om t. ex. en person skjuter på måfå mot en målskjutningstafla, så är det icke reellt omöjligt för honom att träffa pricken, men den matematiska sannolikheten härför är noll (om både kulan och pricken betraktas som blotta punkter), emedan blott ett gynnsamt fall, men ett obegränsadt antal möjliga fall finnes. -- Sannolikheterna för inträffande af en händelse och af dess kontradiktoriska motsats äro alltid tillsammans lika