Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Problem - Problematisk - Problemlitteratur - Problet, kloster. Se Esplugade de Francoli - Probolinggo - Proboscidea - Probstinghof - Probubalus depressicornis, zool. Se Anoan - Probus, Marcus Aurelius - Probus, Marcus Valerius P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Problematisk-Probus
312
som framkalla problemen på grundvalen af rår
erfarenhet och den bearbetning, som den förut
underkastats inom vår världsuppfattning och
lifsåskåd-ning. Ju mera omfattande den vunna
erfarenheten är och ju längre dess bearbetning
redan hunnit, desto djupare kunna problemen
bli. Problemställningen bestämmer riktningen
af det vetenskapliga forskningsarbetet och
är därför för dettas värde af en afgörande
betydelse. Formuleringen af ett nytt problem
har därför ofta lika stor betydelse som
upptäckter af enskilda sanningar. Filosofiens
sedan länge bearbetade, allmännaste problem äro
följande. I. Teoretiska: 1. det kunskapsteoretiska
om kunskapens sanning och möjlighet; 2. det
metafysiska om verklighetens yttersta grund; 3. det
kosmologiska eller världsförklaringen. II. Pra
k-tiska: 1. det etiska om sedlighetens begrepp
och ursprung; 2. det rättsfilosofiska’, 3. det
religionsfilosofiska. III. Estetiska om skönheten
och konsten.
2. Mat. Inom matematiken förekomma problem i
både geometrien och analysen. Emellertid är
härvid att märka, att lösningen af ett analytiskt
problem (om den är rätt utförd) omedelbart innebär
ett bevis för dess riktighet, under det i fråga om
geometriska problem den för detta ändamål
verkställda konstruktionen i allmänhet behöfver ett
särskildt bevis. Orsaken härtill är, att i förra
fallet en analytisk, i senare fallet en syntetisk
metod användes. Problemen kunna naturligtvis
stundom uppställas så, att de i och för sig äro
omöjliga, t. ex. "att upprita en liksidig och
rätvinklig triangel", eller åtminstone blott med
en viss inskränkning äro möjliga, t. ex. "att
inskrifva i en cirkel en figur, som är likformig
med en gifven fyrsiding" - här fordras nämligen,
att den gifna fyrsidingen skall ha två motstående
vinklar tillsammans lika med två räta. Därför hör
också till den fullständiga lösningen af ett
problem den s. k. begränsningen, d. v. s.
angifvandet af de villkor, under hvilka problemet
är möjligt. Någon gång blir lösningen för
olika specialfall väsentligen olika eller i något
specialfall omöjlig, och för denna händelse måste
de olika specialfallen noggrant bestämmas. - Inom
matematikens historia finnas vissa problem,
som erhållit en särskild ryktbarhet, t. ex.
problemen om kubens fördubbling, vinkelns
tredelning och cirkelns kvadratur. Om Keplers
problem och trekropparsproblemet se dessa ord.
3. Schackt. Problem eller uppgift, en på förhand
bestämd, fritt författad spelställning, från
hvilken skall göras matt i bestämdt antal drag,
med viss pjäs o. s. v. Ett schackproblems
förnämsta förtjänst är naturligtvis, att segern
vinnes genom eleganta och svårutfunna drag.
Problemförfattaren söker därför skapa ett
spelförlopp, där till synes betydelselösa drag
äro afgörande. Vanligast äro problem med matt
i 3-5 drag. Problemet bör innehålla endast en
lösning och mattställningen i åtminstone en
variant vara fullkomligt ren. Jfr Schack.
1. S-e. 2. (l. F.) 3. R-n B.
Problematisk, tvifvelaktig, obevisad, oviss,
oaf-gjord; tvetydig; kännetecknad af tvifvel och
ovisshet, gåtfull. - Problematiskt omdöme är ett
omdöme, som utsäger något som möjligt (S kan vara P).
Problémlitteratur, litt. Ust., ofta nyttjad be-
nämning på den naturalistiska litteraturen, särskildt
i de nordiska länderna. Namnet torde härröra från
Georg Brändes’ uttryck i "Hovedström-ninger", att
beviset i våra dagar för, att en litteratur lefver,
är det, att den sätter problem under debatt.
Problet, kloster. SeEsplugadeFrancoli.
Probolinggo, stad i nederländska residentskapet
Pasoeroean, vid Madoerasundet. 14,564 inv. (1905),
hvaraf 588 européer. J. F. N.
Probosc^dea. 1. Bot. Se Martyniacese. - 2. Zool. Se
Elefantdjuren.
Pro’bstinghof [-haf], ort i Livland, vid Duna, ej
långt från Riga. 17 juli 1700 uppförde sachsar-na
under Steinau retranchemanger och batterier vid P.,
där de 18-20 s. m. slogo bro öfver floden, som därpå
öfvergicks. L. W:son M.
Probu’balus depressicoYnis, zool. Se A n o a n.
Probus, Marcus Aurelius, romersk kejsare (276-282),
föddes 232 i Sirmium i Illyrien och utmärkte sig för
krigisk duglighet under Vale-rianus, Claudius och
Aurelianus. Efter Tacitus’ död utropade österlandets
legioner P. till kejsare. Han utöfvade sin makt med
aktning för senatens myndighet, men egnade sin egen
verksamhet framför allt åt gränsernas försvar och
barbarernas tuktan. Han lyckades också nedslå tre
tronkräfvare och återställa fred och säkerhet. Han
besegrade franker, vandaler och burgunder, hvarigenom
Gallien tryggades, äfvensom sarmater och perser
m. fl. Germanska rekryter instuckos i de romerska
legionerna, och barbarer fingo flerstädes bosätta sig
i de romerska gränsländerna. Efter vunnen fred sökte
P. främja fredliga företag (han införde vinodling i
Gallien och Pannonien m. fl. ställen). Hans stränga
krigstukt och hans ifver att använda soldaterna till
fredens värf uppväckte emellertid dessas missnöje,
och då han under en het dag på efter-sommaren år 282
i egen person, såsom han var van, ledde soldaternas
arbeten med uttorkningen af ett träsk vid Sirmium,
blef han mördad af de förbittrade krigarna,
som dock snart ångrade sig och uppreste en vård
åt den mördade. Senat och folk sörjde honom lika
mycket. Jfr bl. a. E. Lé-paulle, "Étude historique
sur M. A. P. d’aprés la numismatique" (1883).
E. Tdh.*
Probus. 1. Marcus Valerius P., latinsk språkforskare,
f. i Berytos i Fenicien, gjorde sig under Nero
ett namn som en lärd tolkare af klassiska
skalder (Lucretius, Vergilius, Horatius och
Per-sius). P. sysselsatte sig dels med kritik
af texten, dels med utläggning och förklaring af
författarnas uttryck, och särskildt egnade han sin
uppmärksamhet åt det äldre språkbruket, hvilket
han belyste i smärre skrifter. Af ett hans arbete,
De notis (om förkortningstecken för snabbskrift
och chiffer), finnes i behåll en liten del, som
behandlar juristernas snabbskrift. Under P:s namn
går bl. a. en gram-
Kejsar Probus’ bild på ett antikt mynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
