- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
321-322

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Proctor, Richard Antony - Proctotrupidae, zool. - Procul a Jove, procul a fulmine, lat. - Procul este, profani, lat. - Procura. Se Prokura - Procyon - Procyon, zool. Se Sjubbsläktet - Procyonidae, zool. - Procöl, zool. - Prodigiosin. Se Blödande bröd - Prodigium - Prodikianer. Se Gnosticism, sp. 1372 - Prodikos - Prodrom - Prodromos, Theodoros. Se Nygrekiska litteraturen, sp. 202 - Producera - Produce race, sportv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

Proctotrupidae-Produce race

322

lefde som privatman i London. Han var den
förste, som fäste uppmärksamheten vid den
märkvärdiga s. k. stjärndrift, som utgöres af 5
af de ljusaste stjärnorna i Stora björnen och
som på sista tiden varit föremål för mycket
uppseendeväckande undersökningar. P. utgaf ett
stort antal populärastronomiska arbeten, af
hvilka flera i nya upplagor, dessutom en mängd
uppsatser och afhandlingar i facktidskrifterna.
B-d. Proctotru7pidae (Oxyu’ra), zool., familj
af pa-rasitsteklar, omfattande mycket små, mörkt
färgade, ej metallglänsande arter, skilda från öfriga
grupper därigenom, att honornas äggläggningsrör
framträder ur bakkroppens spets (i st. f. ur en
springa på buksidan) samt däri, att bakhörnen af
prothorax nå ända till vingarnas fästen. Vingarnas
ribbor äro ofullkomligt utbildade, fastän ving-märke
ofta finnes. Stundom saknas alla vingribbor, och ej
sällan saknas vingar helt och hållet, antingen blott
hos honan eller ock hos båda könen. - I formen på
sin bakkropp och i sitt allmänna utseende ha många
proctotrupider en så betydande likhet med gaddsteklar,
helst som åtskilliga af dem liksom de senare ha
enkla, odelade lår-ringar, att deras systematiska
ställning är mycket omtvistad. Sålunda föres gruppen
Bethylince omväxlande till Proctotrupidce eller till
gaddsteklar, med hvilka senare åtminstone vissa arter
öfverensstämma äfven i lefnadssättet. Bethylus-aiteT
ha upprepade gånger iakttagits i gömslen insläpa
ett förråd af förlamade fjärillarver för att på
dem anbringa sina ägg, ett tillvägagående, som ej
är en parasitstekels, utan en rofstekels. Däremot
framträder parasitste-kelnaturen däri, att de fästa
flera ägg på samma larv. - För öfrigt genomgå
alla de proctotrupider, hvilkas lefnadssätt är
kändt, sin utveckling i andra leddjurs kroppar
eller i deras ägg. Så t. ex. parasitera Dryinus och
närstående släkten på stritar, Lygocerus på bladlöss,
Proctotrupes på tvåvingar och tusenfotingar, Helorus
på stinksländor (Chrys* opa), Teleas (se fig.) och
Telenomus i ägg af fjärilar och sköldskinnbaggar,
Platygaster och några närstående släkten företrädesvis
på gallmyggor. Af särskildt intresse är, att vissa mer
eller mindre svårartade skadedjur bland dessa, såsom
kornmyggan, hvete-myggan och pärongallmyggan, hemsökas
af dessa små steklar, hvilka således äro att räkna
bland människans bundsförvanter. - Hos sistnämnda
släkte, Platygaster, har påvisats en märkvärdig
hypermetamorfos (se Insekter, sp. 715), i hvilken den
första larvformen med sin framtill breda, bakåt starkt
af smalnande kropp, som i spetsen är försedd med 2
långa, grenade bihang, rätt mycket erinrar om vissa
slags loppkräftor (se d. o.). G. A-z. Pro’cul a Jöve,
pro’cul a fiTlmine, lat., "fjärran irån Juppiter,
(är man) fjärran från blixten", i en obemärkt
lefnadsställning är man tryggast.

PiVcul este, profäni, lat., "hållen er borta,
I oinvigde", ett efter offerformuläret bildadt
maningsord, användt af Vergilius i "^Eneis", VI,
v. 258. Procura. Se P r o k u r a.

(a Canis minöris), astron., en stjärna

Tryckt den 10/3 15

Teleas laviusculus, hona. (12 ggr nät. storl.)

af l:a storleken i Lilla hundens stjärnbild,
i likhet med Sirius bekant för sin märkvärdiga
egenrörelse, hvilken föranledde Bessel att (1844)
antaga tillvaron af en mörk eller mycket ljussvag,
dittills ej sedd drabant till densamma. Denna af
Bessel antagna drabant upptäcktes också verkligen,
men först 1896, då Schseberle på Lickobservatoriet
fann den som en stjärna af 13:e storleken på ett
afstånd af 4,5 bågsekunder från hufvudstjärnan. (B-d.)

PiVcyon, zool. SeSjubbsläktet.

Procyönidae, zool., en familj inom däggdjursordningen
rofdjur. De äro träddjur, hälgångare, ha lång
svans, hvilken hos några har gripförmåga; 2
flerspetsade, knöliga äkta kindtänder i hvarje
käkhalfva; öfre roftand kort och bred. De förekomma
samtliga i Amerika, utom ett släkte, som tillhör den
orientaliska regionen, och lif nära sig företrädesvis
af växtämnen. Hit höra släktena Cercoleptes (se
V e c k e l b j ö r n e n), Ailurus, Nasua (se
Näsbjörnsläktet) och Procyon (se Sjubbsläktet)._
L-e.

Procöl (af nlat. procöelius), zool., eg. som har
utstående mage; framtill konvex.

Prodigipsln. Se Blödande bröd.

Prodrgium (plur. prodifgia), lat., järtecken, af
gudarna gifvet synligt förebud.

Prodikiäner. Se Gnosticism, sp. 1372.

Pro’dikos (grek. IlQÖdixos, lat. Prodtcus),
grekisk sofist från ön Keos, i senare delen af
400-talet f. Kr., vistades mest i Aten, där han
meddelade en väl betald undervisning. Mest bekant
är han genom sin allegoriska fabel om Herakles
vid skiljovägen (i sina hufvuddrag återgifven
i 2:a boken af Xenofons "Memorabilia"), där han
framställer denne sagohjälte i valet mellan två
lifsriktningar, dygdens och lastens, företrädda
af kvinnliga väsen (fabeln behandlades i Sverige
af Stiernhielm). - Keligionen söker P. förklara ur
känslan af tacksamhet mot personifierade naturkrafter
eller naturföremål. Döden är ej att frukta, ty:
"där jag är, är icke döden, och där döden är, är
icke jag". De bevarade fragmenten af P:s skrifter ha
utgetts af Diels i "Fragmente der vor-sokratiker";
specialarbeten af F. G. Welcker i "Eheinisches museum"
(1833) och M. Heinze i "Berichte der königlich
sächsischen gesellschaft der wissenschaften" (1884).
A. M. A. S-e.

Prodröm (grek. profdromos, förelöpare), med.,
ett sjukdomstecken, som föregår och förebådar
en sjukdoms utbrott. Den period i sjukdomen, då
prodromer förekomma, kallas p r o d r o m- 1. p
r o-dromälstadiet. F. B.*

Prordromos, Theodoros. SeNygrekiska litteraturen,
sp. 202.

Producera (lat. producere, framföra), frambringa;
afla, föda; alstra, bära, afkasta; genom arbete skapa,
åstadkomma, tillverka. - Producera sig, visa sig,
ge en föreställning, uppträda. - P r o d u c e’n t,
den, som frambringar en vara, tillverkare, fabrikant,
odlare o. s. v. Möts. Konsument.

Produce race [prå’djös réYs], sportv., eng.,
afvelslöpning, en sådan kapplöpning, till hvilken
hästarna anmälas redan i moderlifvet. Moderstoet
anmäles då för att genom sin produkt deltaga i
konkurrensen. Uti anmälningen skall äfven hingstens
namn uppges. Om fölet af en eller annan

22 b. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free