321 Proctotrupidae-Produce race 322 lefde som privatman i London. Han var den förste, som fäste uppmärksamheten vid den märkvärdiga s. k. stjärndrift, som utgöres af 5 af de ljusaste stjärnorna i Stora björnen och som på sista tiden varit föremål för mycket uppseendeväckande undersökningar. P. utgaf ett stort antal populärastronomiska arbeten, af hvilka flera i nya upplagor, dessutom en mängd uppsatser och afhandlingar i facktidskrifterna. B-d. Proctotru7pidae (Oxyu'ra), zool., familj af pa-rasitsteklar, omfattande mycket små, mörkt färgade, ej metallglänsande arter, skilda från öfriga grupper därigenom, att honornas äggläggningsrör framträder ur bakkroppens spets (i st. f. ur en springa på buksidan) samt däri, att bakhörnen af prothorax nå ända till vingarnas fästen. Vingarnas ribbor äro ofullkomligt utbildade, fastän ving-märke ofta finnes. Stundom saknas alla vingribbor, och ej sällan saknas vingar helt och hållet, antingen blott hos honan eller ock hos båda könen. - I formen på sin bakkropp och i sitt allmänna utseende ha många proctotrupider en så betydande likhet med gaddsteklar, helst som åtskilliga af dem liksom de senare ha enkla, odelade lår-ringar, att deras systematiska ställning är mycket omtvistad. Sålunda föres gruppen Bethylince omväxlande till Proctotrupidce eller till gaddsteklar, med hvilka senare åtminstone vissa arter öfverensstämma äfven i lefnadssättet. Bethylus-aiteT ha upprepade gånger iakttagits i gömslen insläpa ett förråd af förlamade fjärillarver för att på dem anbringa sina ägg, ett tillvägagående, som ej är en parasitstekels, utan en rofstekels. Däremot framträder parasitste-kelnaturen däri, att de fästa flera ägg på samma larv. - För öfrigt genomgå alla de proctotrupider, hvilkas lefnadssätt är kändt, sin utveckling i andra leddjurs kroppar eller i deras ägg. Så t. ex. parasitera Dryinus och närstående släkten på stritar, Lygocerus på bladlöss, Proctotrupes på tvåvingar och tusenfotingar, Helorus på stinksländor (Chrys* opa), Teleas (se fig.) och Telenomus i ägg af fjärilar och sköldskinnbaggar, Platygaster och några närstående släkten företrädesvis på gallmyggor. Af särskildt intresse är, att vissa mer eller mindre svårartade skadedjur bland dessa, såsom kornmyggan, hvete-myggan och pärongallmyggan, hemsökas af dessa små steklar, hvilka således äro att räkna bland människans bundsförvanter. - Hos sistnämnda släkte, Platygaster, har påvisats en märkvärdig hypermetamorfos (se Insekter, sp. 715), i hvilken den första larvformen med sin framtill breda, bakåt starkt af smalnande kropp, som i spetsen är försedd med 2 långa, grenade bihang, rätt mycket erinrar om vissa slags loppkräftor (se d. o.). G. A-z. Pro'cul a Jöve, pro'cul a fiTlmine, lat., "fjärran irån Juppiter, (är man) fjärran från blixten", i en obemärkt lefnadsställning är man tryggast. PiVcul este, profäni, lat., "hållen er borta, I oinvigde", ett efter offerformuläret bildadt maningsord, användt af Vergilius i "^Eneis", VI, v. 258. Procura. Se P r o k u r a. (a Canis minöris), astron., en stjärna Tryckt den 10/3 15 Teleas laviusculus, hona. (12 ggr nät. storl.) af l:a storleken i Lilla hundens stjärnbild, i likhet med Sirius bekant för sin märkvärdiga egenrörelse, hvilken föranledde Bessel att (1844) antaga tillvaron af en mörk eller mycket ljussvag, dittills ej sedd drabant till densamma. Denna af Bessel antagna drabant upptäcktes också verkligen, men först 1896, då Schseberle på Lickobservatoriet fann den som en stjärna af 13:e storleken på ett afstånd af 4,5 bågsekunder från hufvudstjärnan. (B-d.) PiVcyon, zool. SeSjubbsläktet. Procyönidae, zool., en familj inom däggdjursordningen rofdjur. De äro träddjur, hälgångare, ha lång svans, hvilken hos några har gripförmåga; 2 flerspetsade, knöliga äkta kindtänder i hvarje käkhalfva; öfre roftand kort och bred. De förekomma samtliga i Amerika, utom ett släkte, som tillhör den orientaliska regionen, och lif nära sig företrädesvis af växtämnen. Hit höra släktena Cercoleptes (se V e c k e l b j ö r n e n), Ailurus, Nasua (se Näsbjörnsläktet) och Procyon (se Sjubbsläktet)._ L-e. Procöl (af nlat. procöelius), zool., eg. som har utstående mage; framtill konvex. Prodigipsln. Se Blödande bröd. Prodrgium (plur. prodifgia), lat., järtecken, af gudarna gifvet synligt förebud. Prodikiäner. Se Gnosticism, sp. 1372. Pro'dikos (grek. IlQÖdixos, lat. Prodtcus), grekisk sofist från ön Keos, i senare delen af 400-talet f. Kr., vistades mest i Aten, där han meddelade en väl betald undervisning. Mest bekant är han genom sin allegoriska fabel om Herakles vid skiljovägen (i sina hufvuddrag återgifven i 2:a boken af Xenofons "Memorabilia"), där han framställer denne sagohjälte i valet mellan två lifsriktningar, dygdens och lastens, företrädda af kvinnliga väsen (fabeln behandlades i Sverige af Stiernhielm). - Keligionen söker P. förklara ur känslan af tacksamhet mot personifierade naturkrafter eller naturföremål. Döden är ej att frukta, ty: "där jag är, är icke döden, och där döden är, är icke jag". De bevarade fragmenten af P:s skrifter ha utgetts af Diels i "Fragmente der vor-sokratiker"; specialarbeten af F. G. Welcker i "Eheinisches museum" (1833) och M. Heinze i "Berichte der königlich sächsischen gesellschaft der wissenschaften" (1884). A. M. A. S-e. Prodröm (grek. profdromos, förelöpare), med., ett sjukdomstecken, som föregår och förebådar en sjukdoms utbrott. Den period i sjukdomen, då prodromer förekomma, kallas p r o d r o m- 1. p r o-dromälstadiet. F. B.* Prordromos, Theodoros. SeNygrekiska litteraturen, sp. 202. Producera (lat. producere, framföra), frambringa; afla, föda; alstra, bära, afkasta; genom arbete skapa, åstadkomma, tillverka. - Producera sig, visa sig, ge en föreställning, uppträda. - P r o d u c e'n t, den, som frambringar en vara, tillverkare, fabrikant, odlare o. s. v. Möts. Konsument. Produce race [prå'djös réYs], sportv., eng., afvelslöpning, en sådan kapplöpning, till hvilken hästarna anmälas redan i moderlifvet. Moderstoet anmäles då för att genom sin produkt deltaga i konkurrensen. Uti anmälningen skall äfven hingstens namn uppges. Om fölet af en eller annan 22 b. 11