- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
327-328

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Produktionsinriktning - Produktionsskatt, nationalek. Se Konsumtionsskatt, sp. 891 - Produktionsutgift, nationalek. Se Produktion - Produktiv (Se Produktion) - Produktivitet (jfr Produktion) - Produktivkraft, nationalek. Se Produktion - Produktplakatet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

327 Produktionsriktning-Produktplakatet 328 Produktionsriktning, husdjurssk., den riktning, i hvilken produktionen ledes inom husdjursafveln. Nötkreaturet användes för mjölk-, kött- och kraftproduktion, fåret för kött-, mjölk- och ullproduktion, geten för kött- och mjölkproduktion, svinet för fläsk- och späckproduktion, hönset för ägg- och köttproduktion o. s. v. Endera af dessa produktionsgrenar kan vara den viktigaste. Beträffande nötkreaturen är mjölkproduktionen viktigast hos oss, och därför har nötkreatursafveln inriktats på frambringandet af mjölkdjur. H. F. Produktionsskatt, nationalek. Se Konsum-tionsskatt, sp. 891. Produktionsutgift, nationalek. Se Produktion. Produktiv (se Produktion), som med lätthet frambringar; som skapar värden; bördig, fruktbar; skapande; lönande, som ger skälig afkastning. Jfr Improduktiv. - Språkv. Produktiva (lefvande) kallar man i språkläran sådana mönster, efter hvilka nybildningar - s. k. analogi-bildningar (se Analogi 3) - fortfarande ega rum. Stundom kan en nybildning ske efter ett enda mönster, oftare är det likväl ej ett enda, bestämdt fall, som vi efterbilda, utan en hel grupp likartade språkliga företeelser. För en dylik grupp, vare sig produktiv eller improduktiv, har man haft växlande benämningar: (grammatisk eller betydelse-)kategori, mönstergrupp, språkligt schema m. fl. Till de produktiva mönstergrupperna höra gifvetvis i främsta rummet sådana kategorier som de s. k. ordklasserna, substantiv, verb, adjektiv o. s. v. Det råder emellertid äfven bland dessa en icke ringa skillnad i produktiv förmåga. Medan de tre nämnda ordklasserna äro synnerligen fruktbara och ständigt utgöra mönster för nybildning, är ordklassen prepositioner jämförelsevis mycket litet produktiv. Detta beror därpå, att ett flertal ord tillhörande t. ex. substantivkategorien bildas med affix (se d. o.), under det att däremot prepositionerna i regel icke innehålla några sådana. Produktiva äro vidare många af språkets böjningsformer. Efter genitivformerna på -s nybildas hur många analogiska nya genitiver som helst, likaså efter t. ex. pluralformerna på -ar och -er, preteritumformerna på -de o. s. v. Det finnes likväl ett icke ringa antal döda mönstergrupper bland böjningsformerna. Sådana äro bL a. pluralböjningen af ord som moder (mödrar) med både inre och yttre böjning (jfr Böjning 3) och komparativböjningen -re, -st med omljud (ung, yngre, yngst). Det är icke alltid, som ett i skrift uppdykande ord, som tycks vara nybildning till en som död ansedd mönstergrupp, verkligen bevisar, att gruppen åter visat sig produktiv: den kan vara upptag från ett bygdemål, en provinsialism, eller en arkaism, som medvetet eller omedvetet för dess brukare ånyo nyttjas. Produktiva grupper äro vidare de flesta syntaktiska mönster: sats, bisats m. fl. Produktiva är också ett stort antal afledningsändelser och sammansättningar ; -era är ju i högsta grad produktivt vid verbalbildning; -ande, -else och -(n)ing vid bildning af verbalabstraktioner, -ig, -lig och -(i)sk vid bildningen af adjektiv o. s. v. De grupper, som äro produktivast, äro naturligtvis vanligen de, som äro starkast till antalet. Just genom sin talrikhet erbjuda de sig lättare som förebilder vid den språk- liga verksamheten än en fåtalig grupp, öfvergång från en mönstergrupp till en annan sker likväl icke alltid från en fåtaligare till en talrikare, enär undantagsvis associationen med ett eller några enstaka ord kan verka starkare än en stor grupps attraktionskraft; så har t. ex. pipa fått pret. pep (i st. f. pipade), ehuru de starka verben äro långt färre än första konjugationens verb. Improduktiva grupper måste innehålla några eller bestå af idel vanliga ord för att icke ryckas med af de produktiva; sådana oregelbundna ord som de personliga pronomina eller verbet vara höra ju också till språkets allra oitast nyttjade. I språkläran redogöres för de mönstergrupper, som utgöra hufvuddelen af språket. Särskild vikt ligger på att klargöra de produktiva grupperna, efter hvilka nybildning alltjämt sker eller kan ske, och i ett språk, som lefver, är det icke minst betydelsefullt att lära känna de produktiva grupperna inom ordbildningsläran för att kunna rikta språket med lämpligt och behöfligt nytt material. K-n B. Produktivitet (jfr Produktion), fruktbarhet, alstringskraft, skapande förmåga. Inom nationalekonomien användes produktivitet som term dels 1) för att beteckna en produktionsfaktors förmåga att frambringa (producera) värdeföremål, dels 2) en produktionsfaktors förmåga att frambringa sådana föremål i öfverensstämmelse med den ekonomiska principen, "minsta medlets lag" (se Nationalekonomi). Produktiviteten kan antingen vara en fysisk sådan eller också en värdeproduktivitet, bestämd af produktresultatets bytesvärde. - Gränsproduktivitet uttrycker en inom den psykologisk-matematiska skolan, i anslutning till von Thiinen, framförd teori, nära besläktad med gränsnytteteorien (se Värdelära). Teoriens hufvudinnehåll är, att lagen om den relativt afta-gande afkastningen behärskar alla produktionsfaktorerna, hvarom närmare meddelas i art. Produktion -; sålunda nås en gräns, utöfver hvilken användningen af ytterligare enheter utaf den ena eller andra eller också samtliga produktionsfaktorer ej ger ett sådant produkttillskott, att det lönar sig för vederbörande företagare. Läran om gränsproduktiviteten (på svenska någon gång äfven kallad marginalproduktivitet) tillskrifves af vissa nationalekonomer en grundläggande roll för hela fördelningsläran. -Litt.: J. B. Clark, "The distribution of wealth" (1899), "Essentials of econo-mics" (1907), och K. Wicksell, "Föreläsningar i nationalekonomi" (2:a uppl. 1912). E. H. T. Produktivkraft, nationalek. Se Produktion. Produktplakatet kallas det svenska merkantilsystemets mest berömda sjöfartsförfattning (jfr Merkantilsystemet). Medan man under 1600-talet nöjt sig med att gynna den svenska sjöfarten genom tullförmåner ("hel- och halftrihet", se Tull), skred man i början af frihetstiden till åtgärden att alldeles utestänga främmande fartyg från vissa slag af fraktfart. Särskildt åsyftades att bringa den långväga farten i svenska händer, för att därmed uppnå den fraktvinst, som då ansågs som den viktigaste inkomstkällan för landet, och härvid gick tanken närmast till importen af salt; men samtidigt önskade man framkalla en svensk handel direkt på produktionsorterna, för att undgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free