- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
329-330

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Produktplakatet - Proedrer - Proedri - Proembryonal, bot. Se Pteridofyter - Proemium, mlat. - Pro et contra, lat., för och mot - Pro exercitio, lat. Se Disputation - Profan - Profanum vulgus, lat., "den oinvigda hopen" - Profas, bot. Se Kärndelning, sp. 582 och fig. 2, 13 - Proferment, kem. Se Zymogen - Professeur, fr. lärare - Professi, lat. Se Jesuitorden, sp. 1388 - Profession - Professional, eng., sportv. - Professio tridentina. Se Tridentinska mötet - Professor, (lat. eg. yrkesidkare)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellanhänder. Efter mönster af den engelska navigationsakten (se d. o.), ehuru utan att i detalj följa den, antogo ständerna därför 1723 produktplakatet. Förordningen skulle emellertid utfärdas, först då den svenska handelsflottan nått erforderlig storlek, och på grund häraf skedde utfärdandet 10 nov. 1724. Genom förordningen föreskrefs, att "de främmande mage icke med egne eller befraktade utländske fartyg .... hitföra andra än deras egne lands-produkter" (däraf det kort efteråt vanliga namnet produktplakat); i "lands-produkter" skulle dock inräknas äfven varor från ifrågavarande stats kolonier. Bestämmelserna voro emellertid otydliga och ansågos dessutom fortfarande alltför milda; de skärptes därför genom en s. k. förklaring 28 febr. 1726, som förbjöd dels äfven svenska befrak-tare att med främmande fartyg införa varor från orter utom produktionslandet, dels utländska fartyg att idka kustfart inom Sverige. All befraktning af andra fartyg än antingen svenska eller produktionslandets var därmed förbjuden. England upptog ej åtgärden vidare väl, men största oviljan mötte den hos holländarna, som nästan uteslutande egnade sig åt mellanhandel; de svarade därför (1725) med ett s. k. retorsions-plakat (utfärdadt 1729 och ej definitivt upphäfdt förrän 1827), som tillämpade produktplakatets bestämmelser på svenska fartyg i Nederländerna. Inom Sverige var verkan af produktplakatet, t. o. m. innan det ännu utfärdats, en stark ökning af handelsflottan (från 228 fartyg aug. 1723 till 348 okt. 1724 och 480 aug. 1726), särskildt af de större fartygen, som afsedt var. Samtidigt stärktes emellertid härigenom de större städernas redan förut stora öfvervikt inom den långväga handeln och sjöfarten. Detta föranledde ett visst motstånd från de mindre städernas sida; men viktigare var bruks-handteringens oro för ett prisfall på järnet på grund af fraktstegring och allmogens klagomål, särskildt i Finland, öfver en af samma anledning framkallad dyrhet på salt och spannmål. Vid ovanligt stor brist på spannmål och andra lifsförnö-denheter suspenderades också förordningen ej sällan (tidigast 1727) till en tid för dylika varor; men i det stora hela gillades den nästan allmänt i princip samt utvecklade sig till det svenska merkantilsystemets hörnsten. Frånsedt ett af bruks-handteringens intresse föranledt angrepp af Lars Salvius, i hans veckoskrift "Tankar öfver den svenska ekonomien" 1738, förblef produktplakatet i hufvudsak oantastadt, ända tills den svenska ekonomiska radikalismen bröt igenom med Anders Chydenius (se Chydenius 2, sp. 283), som med sin skrift "Källan till rikets vanmakt" 1765 gick till storms däremot; angreppet väckte ett ofantligt uppseende och föranledde en mängd följd-skrifter, men ingen omedelbar påföljd. Frånsedt kortare eller längre suspensioner under krigen i början af 1800-talet fortfor produktplakatet att gälla, tills det efter freden utan något formligt beslut småningom försattes ur kraft genom fördrag eller andra uppgörelser med olika främmande makter, hvarigenom deras fartyg i Sverige fingo rätt till samma behandling som de svenska (Kommers-kollegium meddelar fortfarande årligen i Bih. till Sv. förf.-saml, en förteckning på dylika länder). -- Se Heckscher, '"Produktplakatet och dess förutsättningar" (i "Historiska studier, tillägnade Harald Hjärne", 1908). E. Hkr. Proedrer (grek. pro'edroi, "försittare", af pro, framför, och hedra, säte) kallades i det forna Aten på 300-talet (bevisligen åtminstone från 378 f. Kr.) de till antalet nio, genom lottning uttagna medlemmar af rådet, hvilka såväl vid rådets sammanträden som i folkförsamlingarna bildade ett slags ledande utskott, ur hvars krets genom ny lottning den egentlige ordföranden (epistates) uttogs. Äfven i andra grekiska stater förekommo funktionärer med denna titel. A. M. A. Proedri (grek. proedri'a, jfr Proedrer), i det forna Grekland det åt vissa personer (fältherrar, präster, främmande sändebud och särskildt hedrade gäster, äfven barnen af i striden för fäderneslandet fallna medborgare) tillerkända hedersföreträdet att på teatern och vid andra festliga tillfällen intaga de främsta platserna. A. M. A. Proembryonal, bot. Se Pteridofyter. Proemium, mlat, (lat. procémium, grek. prooi'mion, eg. ingång), företal, inledning. Pro et contra, lat., för och mot. Pro exercitio, lat. Se Disputation. Profan (lat. profanus, af pro, framför, utanför, och fänum, helgedom), ej helig, oinvigd; icke kyrklig, världslig (profanlitteratur, profanbyggnad o. s. v.); icke prästerlig, lekmanna-; vanvördig, hädisk. - Profanera, vanhelga, ohelga, oskära; missbruka (någonting dyrbart). Subst. Profanatiön. Profanum vulgus, lat., "den oinvigda hopen". Uttrycket är hämtadt från Horatius. Se Odi profanum o. s. v. Profas, bot. Se Kärndelning, sp. 582 och fig. 2, 13. Proferment, kem. Se Zymogen. Professeur [pråfässör], fr., lärare. Professi (lat., "de, som aflagt trosbekännelsen"). Se Jesuitorden, sp. 1388. Profession (lat. profe'ssio, eg. erkännande, anmälan af yrke o. d.), yrke, fack, näringsfång, handtering; professorsämbete (numera alltid "professur"). -- Professionell, yrkesmässig, yrkes-. -- Professionist, handtverkare. Professional [profe'senl], eng., sportv., yrkes-sportsman, benämning på enhvar, som idkar sport uteslutande för att förtjäna penningar, i motsats till gentlemannen. Den professionelle kapplöpningsryttaren benämnes jockej (se d. o.). B. C--m. Professio tridentina. Se Tridentinska mötet. Professor (lat., eg. yrkesidkare), öfverlärare inom något fack vid en högskola (t. ex. universitet, vissa institut och akademier); hederstitel, som utan åtföljande ämbete kan förlänas personer, hvilka utmärkt sig i vetenskap eller konst; folklig titel på utöfvare af vissa konster (magi o. d.). I flera europeiska länder (England, Frankrike, Belgien m. fl.) samt i Amerika är ordet därjämte liktydigt med lärare i allmänhet och i Tyskland titel på öfverlärare vid gymnasier. Ordet professor användes om lärare redan i silfverålderns latin; åtminstone finner man ordet profiteri, hvaraf professor kommer, redan hos Plinius d. y. (Ep. II, 18; IV, 11) i betydelsen vara professor. I det klassiska språket måste nämnda verb ha ett objekt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free