Profil-Profylax och som på samfundets ordinarie årssammankomst i mars föredraga sina årsberättelser. Skriftutskottet har bl. a. genom utsättandet af pris (senast 1886) sökt framkalla goda inlägg i dagens religiösa frågor samt genom spridande (sedan 1886) af kortare, lättfattliga predikningar ("Söndagsvännen") bland dem, som genom sina yrken äro hindrade att bevista den söndagliga gudstjänsten, såsom drosk- och spårvagnskuskar, sökt tillgodose dessa arbetares andliga behof. Till hjälp vid bibelstudium, särskildt i de kyrkliga ungdomsföreningarna, har samfundet genom sitt skriftutskott börjat utge "Handledning vid studiet af Nya testamentet", utarbetad af ett antal yngre präster. Skolutskottet verkar genom kateketskolorna, hvilka sedan 1883 arbeta gemensamt med folkskolans s. k. söndags- och aftonskola. Sedan denna skola numera upphört, omfatta kateketafdelningarna mera efterblifna barn, som beredas till sin första nattvardsgång. Samfundets tillgångar uppgingo vid 1913 års slut till 323 136,08 kr. J. P. (Sv. N.) Profil (it. proffilo, af lat. pro, för, fram, och filum, tråd, kontur). 1. Konturen, utlinjen af en kropp; sidoutseendet af ett hufvud eller en figur i motsats till samma föremåls utseende framifrån (en face) eller bakifrån. - 2. Befästningsk., en befästnings form, då den tänkes genomskuren med ett lodrätt plan. Alltefter denna genomskärnings riktning uppstå längd- eller tvärprofiler. En eller flera profilers framställande genom utstakning på marken (profilering) eller genom ritning är vanligen behöflig för rätt förstående af en planbild. Profilritningens skala är oftast större än planens. Jfr Fä1tbefästning, fig. 1-3, och Fästning, sp. 313. - 3. Bygnk. Profilen af en kropp är vertikalplanets skärningslinje med kroppens ytor. Vid en vägbyggnad blir detta begrepp en i vägens riktning tänkt genomskärning af jordytan, som i form af en kurva eller en bruten linje åskådliggöres på den s. k. profilritningen öfver vägen (se f. ö. Banprofi1). Jfr Listverk, sp. 768. - 4. Geol. Se Geologisk profil. - 5. Landtm. Se Nivellering. 2. L. W:son M. 3. H. L. Profilera (jfr Profil), ge profil åt; teckna från sidan. - Profilering, angifvande af konturen af ett föremål; en konturlinjes fördelning i framspringande och indragna partier, t. ex. vid genomskärningen af en gesims; en målad eller förgylld rand, som uppdrages längs utlinjerna af ett föremål, t. ex. af en porslinspjäs. Profilfräs, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44. Profilhyfvel, tekn. Se Hyfvel. Profilkarta. Se Karta, sp. 1161. Profilritning. Se Konstruktionsritning. Profilställning, bot., den ställning, som blad intaga under dagsömn (se Paraheliotropism). Profit (fr. profit, af lat. proficere, göra framsteg, vinna), vinst, förtjänst på en affär; gagn, fördel, båtnad. - Profitera, draga fördel, ha gagn (af). Profkula, fys. Se Proberskifva. Profmjölkning, husdjurssk., den mätning eller vägning af hvarje kos mjölk särskildt, som företas på regelbundna tider, t. ex. hvar sjunde, tionde, fjortonde eller tjuguförsta dag, för att lära känna medelmjölkningen för ko och år i de olika besättningarna. Medeltalet för år erhålles genom att multiplicera den summa, som man får genom addition af profmjölkningssummorna per dag, med dagantalet i perioden, alltså i ofvannämnda exempel med 7, 10, 14 eller 21. Profmjölkningen utföres numera vanligen af assistenter, som aflönas af s. k. kontrollföreningar (se d. o.). Dessa assistenter undersöka äfven mjölkens fetthalt, utfodringens mängd och beskaffenhet. Eesultatet af profmjölkningen antecknas i ladugården på en lista, profmjölkningslista, och införes sedan i en särskild bok, profmjölkningsboken. För att underlätta nödvändig räkning ha särskilda tabeller, profmjölkningstabeller, utarbetats. H. F. Profmjölkningsbok, husdjurssk. Se Profmjölkning. Profmjölkningslista, husdjurssk. Se Profmjölkning. Profmjölkningstabell, husdjurssk. Se Profmjölkning. Pro forma (Proforma-), lat., (endast) för formens skull, vidtagen för syns skull, sken-; för att ej bryta mot gammal sedvänja. Profoss (af lat. præpositus), i äldre tider en vid krigsmakten anställd tjänsteman, som hade att vaka öfver ordningen inom läger och kvarter, beifra militära förbrytelser och öfva uppsikt öfver verkställandet af militära straff. Högsta värdigheten bland profosserna innehades af generalprofossen, senare kallad generalgevaldiger (se d. o.). Under honom funnos regements- och kompani-(fane-)profosser. I en senare tid förlorade tjänsten mycket i vikt och betydenhet, och profossen blef ett slags rättsbetjänt, som hade sig ålagdt att verkställa kroppsliga bestraffningar samt ha tillsyn öfver dem, som sutto i arrest. Profossens åligganden i sistnämnda afseende ha numera öfvergått på väbeln, hvars befattning för öfrigt till följd af en därmed förenad polis- och åklagarmyndighet närmar sig profossens i äldre tider. - Äfven stads- och häradsprofosser omtalas i författningar från 1600- och 1700-talen som verkställare af kroppsstraff, som ådömts af allmän domstol. J.H-r. Profryttare. Se Probenreuter. Profskifva. Se Proberskifva. Profskola. Se Högre lärarinneseminarium och Nya elementarskolan i Stockholm. Proftryck, konstt. Se Arbetstryck 2. Proftursfart, sjöv. Se Fart 1. Profylaktisk. Se Profylax. Profylax, Profylaktik (af grek. profylattesthai, akta sig för, förebygga), med., hyg., den viktiga indikation för bruk af medicin, som afser att förekomma sjukdomar genom att undanröja orsakerna till dem. Hit höra alla sundhetsåtgärder, som åsyfta att skydda såväl hela samhällen som den enskilda människans hälsa, allt utrotande af smittämnen eller hindrande af deras utbredning (karantän, sanitär besiktning, bruk af desinfektionsmedel m. m.). Till profylax räknas äfven t. ex. ympning mot smittkoppor, mot mjältbrand och andra kreaturssjukdomar. Äfven kan dit räknas en förebyggande användning af läkemedel, t. ex. intagande af kinin, när man reser till en frosstrakt, af lugnande medel för att förekomma sjösjuka, när