Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pro fide et christianismo - Profil - Profilera - Profilfräs, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44 - Profilhyfvel, tekn. Se Hyfvel - Profilkarta. Se Karta, sp. 1161 - Profilritning. Se Konstruktionsritning - Profilställning, bot. - Profit - Profkula, fys. Se Proberskifva - Profmjölkning, husdjurssk - Profmjölkningsbok, husdjurssk. Se Profmjölkning - Profmjölkningslista, husdjurssk. Se Profmjölkning - Profmjölkningstabell, husdjurssk. Se Profmjölkning - Pro forma (Proforma), lat. - Profoss - Profryttare. Se Probenreuter - Orofskifva. Se Proberskifva - Profskola. Se Högre lärarinneseminarium och Nya elementarskolan i Stockholm - Proftryck, konstt. Se Arbetstryck 2 - Proftursfart, sjöv. Se Fart 1 - Profylaktisk. Se Profylax - Profylax, Profylaktik, med., hyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Profil-Profylax
och som på samfundets ordinarie årssammankomst i mars
föredraga sina årsberättelser. Skriftutskottet har
bl. a. genom utsättandet af pris (senast 1886) sökt
framkalla goda inlägg i dagens religiösa frågor samt
genom spridande (sedan 1886) af kortare, lättfattliga
predikningar ("Söndagsvännen") bland dem, som genom
sina yrken äro hindrade att bevista den söndagliga
gudstjänsten, såsom drosk- och spårvagnskuskar,
sökt tillgodose dessa arbetares andliga behof. Till
hjälp vid bibelstudium, särskildt i de kyrkliga
ungdomsföreningarna, har samfundet genom sitt
skriftutskott börjat utge "Handledning vid studiet
af Nya testamentet", utarbetad af ett antal yngre
präster. Skolutskottet verkar genom kateketskolorna,
hvilka sedan 1883 arbeta gemensamt med folkskolans
s. k. söndags- och aftonskola. Sedan denna skola
numera upphört, omfatta kateketafdelningarna
mera efterblifna barn, som beredas till sin
första nattvardsgång. Samfundets tillgångar
uppgingo vid 1913 års slut till 323 136,08 kr.
J. P. (Sv. N.)
Profil (it. proffilo, af lat. pro, för, fram, och
filum, tråd, kontur). 1. Konturen, utlinjen af en
kropp; sidoutseendet af ett hufvud eller en figur
i motsats till samma föremåls utseende framifrån
(en face) eller bakifrån. - 2. Befästningsk., en
befästnings form, då den tänkes genomskuren med
ett lodrätt plan. Alltefter denna genomskärnings
riktning uppstå längd- eller tvärprofiler. En eller
flera profilers framställande genom utstakning
på marken (profilering) eller genom ritning
är vanligen behöflig för rätt förstående af en
planbild. Profilritningens skala är oftast större än
planens. Jfr Fä1tbefästning, fig. 1-3, och
Fästning, sp. 313. - 3. Bygnk. Profilen af en
kropp är vertikalplanets skärningslinje med kroppens
ytor. Vid en vägbyggnad blir detta begrepp en i vägens
riktning tänkt genomskärning af jordytan, som i form
af en kurva eller en bruten linje åskådliggöres på
den s. k. profilritningen öfver vägen (se f. ö. Banprofi1). Jfr Listverk, sp. 768. -
4. Geol. Se Geologisk profil. - 5. Landtm. Se Nivellering.
2. L. W:son M. 3. H. L.
Profilera (jfr Profil), ge profil åt; teckna från
sidan. - Profilering, angifvande af konturen af ett
föremål; en konturlinjes fördelning i framspringande
och indragna partier, t. ex. vid genomskärningen
af en gesims; en målad eller förgylld rand, som
uppdrages längs utlinjerna af ett föremål, t. ex. af
en porslinspjäs.
Profilfräs, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44.
Profilhyfvel, tekn. Se Hyfvel.
Profilkarta. Se Karta, sp. 1161.
Profilritning. Se Konstruktionsritning.
Profilställning, bot., den ställning, som blad intaga
under dagsömn (se Paraheliotropism).
Profit (fr. profit, af lat. proficere, göra framsteg,
vinna), vinst, förtjänst på en affär; gagn, fördel,
båtnad. - Profitera, draga fördel, ha gagn (af).
Profkula, fys. Se Proberskifva.
Profmjölkning, husdjurssk., den mätning eller
vägning af hvarje kos mjölk särskildt, som företas
på regelbundna tider, t. ex. hvar sjunde, tionde,
fjortonde eller tjuguförsta dag, för att lära
känna medelmjölkningen för ko och år i de olika
besättningarna. Medeltalet för år erhålles genom att
multiplicera den summa, som man får genom addition
af profmjölkningssummorna per dag, med dagantalet
i perioden, alltså i ofvannämnda exempel med
7, 10, 14 eller 21. Profmjölkningen utföres
numera vanligen af assistenter, som aflönas
af s. k. kontrollföreningar (se d. o.). Dessa
assistenter undersöka äfven mjölkens fetthalt,
utfodringens mängd och beskaffenhet. Eesultatet
af profmjölkningen antecknas i ladugården på
en lista, profmjölkningslista, och införes
sedan i en särskild bok, profmjölkningsboken. För
att underlätta nödvändig räkning ha särskilda
tabeller, profmjölkningstabeller, utarbetats.
H. F.
Profmjölkningsbok, husdjurssk. Se Profmjölkning.
Profmjölkningslista, husdjurssk. Se Profmjölkning.
Profmjölkningstabell, husdjurssk. Se Profmjölkning.
Pro forma (Proforma-), lat., (endast) för
formens skull, vidtagen för syns skull, sken-; för
att ej bryta mot gammal sedvänja.
Profoss (af lat. præpositus), i äldre tider
en vid krigsmakten anställd tjänsteman, som hade
att vaka öfver ordningen inom läger och kvarter,
beifra militära förbrytelser och öfva uppsikt öfver
verkställandet af militära straff. Högsta värdigheten
bland profosserna innehades af generalprofossen,
senare kallad generalgevaldiger (se d. o.). Under
honom funnos regements- och kompani-(fane-)profosser. I en senare tid förlorade
tjänsten mycket i vikt och betydenhet, och profossen
blef ett slags rättsbetjänt, som hade sig ålagdt
att verkställa kroppsliga bestraffningar samt ha
tillsyn öfver dem, som sutto i arrest. Profossens
åligganden i sistnämnda afseende ha numera öfvergått
på väbeln, hvars befattning för öfrigt till följd
af en därmed förenad polis- och åklagarmyndighet
närmar sig profossens i äldre tider. - Äfven
stads- och häradsprofosser omtalas i författningar
från 1600- och 1700-talen som verkställare af
kroppsstraff, som ådömts af allmän domstol.
J.H-r.
Profryttare. Se Probenreuter.
Profskifva. Se Proberskifva.
Profskola. Se Högre lärarinneseminarium och Nya
elementarskolan i Stockholm.
Proftryck, konstt. Se Arbetstryck 2.
Proftursfart, sjöv. Se Fart 1.
Profylaktisk. Se Profylax.
Profylax, Profylaktik (af grek. profylattesthai,
akta sig för, förebygga), med., hyg., den viktiga
indikation för bruk af medicin, som afser att
förekomma sjukdomar genom att undanröja orsakerna
till dem. Hit höra alla sundhetsåtgärder, som åsyfta
att skydda såväl hela samhällen som den enskilda
människans hälsa, allt utrotande af smittämnen eller
hindrande af deras utbredning (karantän, sanitär
besiktning, bruk af desinfektionsmedel m. m.). Till
profylax räknas äfven t. ex. ympning mot smittkoppor,
mot mjältbrand och andra kreaturssjukdomar. Äfven kan
dit räknas en förebyggande användning af läkemedel,
t. ex. intagande af kinin, när man reser till en
frosstrakt, af lugnande medel för att förekomma
sjösjuka, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
