337 Profår 338 man ger sig ut på en sjöresa e. d. - Adj. P r o-fyla'ktisk. F. B. (C. G. S.) Profår (ty. probejahr) kallas i Sverige och några andra länder den utbildningskurs, hvilken de, som ämna bli lärare vid allmänna läroverk (elementarläroverk), ha att genomgå för att vinna praktisk utbildning för lärarkallet. De, som sålunda äro sysselsatta med profårets genomgående, kallas i Sverige lärarkandidater 1. profårskandida-t e r. I Preussen omfattar numera den praktiska utbildningskursen för blifvande lärare vid de högre skolorna två på hvarandra följande ettåriga kurser, den ena teoretisk-pedagogisk, seminarieåret, den andra praktisk-pedagogisk, profåret. - I Sverige inrättades profåret genom k. kung. 12 maj 1865, då vissa föreskrifter härom infördes i läroverksstadgan. Profåret kunde enligt dessa föreskrifter genomgås vid hvilket högre elementarläroverk som helst, sedan lärarkandidaten efter ansökan erhållit hänvisning af chefen för Ecklesiastikdepartementet. Dessa föreskrifter voro gällande t. o. m. läsåret 1874-75. Under denna tid meddelades hänvisning till 23 läroverk, och profåret genomgicks af omkr. 200 lärarkandidater, bland hvilka dock omkring två tredjedelar genomgingo profåret vid läroverken i Stockholm, Uppsala och Lund. Yid 1874 års riksdag föreslog K. M:t inrättandet af en pedagogisk undervisningsanstalt för elementar-lärare. Kiksdagen fann sig likväl icke kunna godkänna förslaget, utan ansåg det vara lämpligast, att den praktiska delen af lärarbildningen, i huf-vudsaklig öfverensstämmelse med kommitténs för revision af läroverksstadgan 23 juli 1872 afgifna förslag, anordnades vid de befintliga undervisningsanstalterna och således den begynnelse till inrättning för lärarbildnings meddelande, som redan förefunnes i det föreskrifna profåret, ytterligare utvecklades, samt beviljade de medel, som erfordrades under förutsättning, att sådana anordningar skulle vidtagas sannolikt vid fem särskilda läroverk, då högst åtta lärarkandidater skulle utbildas vid hvarje. Fullföljande denna riksdagens anvisning, utfärdade K. M:t 16 juni 1875 särskild kungörelse angående anordningen af det i gällande stadga för rikets allmänna läroverk föreskrifna profåret. Enligt denna författning skulle rätt att genomgå profår tillkomma den, som aflagt de för erhållande af lärartjänst vid statens elementarläroverk föreskrifna kunskapsprofven; ansökan om genomgående af profår skulle inges till chefen för Ecklesiastikdepartementet, på hvilken det ankom att för ändamålet hänvisa den sökande till något af de af K. M:t bestämda profårsläroverken; profåret skulle genomgås i tre ämnen; profåret skulle omfatta två samtidigt fortlöpande kurser, en praktisk och en teoretisk; föreståndarskapet för den praktiska kursen skulle, där hinder ej mötte, utöfvas af vederbörande läroverksrektor; föreståndare för den teoretiska kursen skulle utses af chefen för Ecklesiastikdepartementet; den praktiska kursen skulle innefatta såväl åhörande af undervisningen på läroverkets olika stadier som ock meddelande af undervisning dels till öfning, dels till prof; af föreståndaren för den teoretiska kursen skulle hållas föreläsningar öfver viktigare delar af pedagogikens teori och historia, med särskildt afseende på det svenska undervisningsväsendets utveckling; pröfnin- gen i den teoretiska kursen skulle omfatta bl. a. uppsatser öfver lättare pedagogiska eller metodologiska frågor; betyg öfver den praktiska kursen, afseende lärarkandidatens ådagalagda flit, fallenhet för lärarkallet och undervisningsskicklighet, skulle af ges af föreståndaren i samråd med de lärare, som med honom deltagit i kandidatens handledning; betyg öfver den teoretiska kursen skulle afges af kursens föreståndare. Genom k. kung. 30 dec. 1880 stadgades, att filos, kandidat skulle vara berättigad att genomgå profår, äfven om den af honom undergångna examen endast i förening med ännu icke aflagda ytterligare kunskapsprof medförde behörighet till lärartjänst vid allmänt läroverk. Genom k. kung. 20 april 1892 återgick man till den ursprungliga bestämmelsen, att för behörighet att genomgå profår skulle erfordras att ha aflagt de för erhållande af lärartjänst vid statens elementarläroverk föreskrifna kunskapsprofven Sedan genom statsmakternas beslut 1904 de allmänna läroverken - som elementarläroverken numera kallas - ställts under inseende af en central öfverstyrelse, till hvars handläggning skulle höra jämväl ärenden rörande särskild utbildning af lärare och lärarinnor vid de under öfverstyrelsens inseende stående läroanstalterna, utfärdades genom k. kung. 2 juni 1905 ny förordning angående profåret. Bland viktigare däri införda ändringar i förut gällande bestämmelser må anföras, att den befattning med profåret, som förut tillkommit chefen för Ecklesiastikdepartementet, öfverflyttades på läroverksöfverstyrelsen; att lärarkandidat, där sådant utan olägenhet kan ske, må kunna genomgå profår i fyra ämnen; samt att utöfver den framställning af de särskilda läroämnenas metodik, som skall förekomma i samband med preparation och granskning af lärarkandidats öfningsundervisning, skall, om möjligt, hvarje termin anordnas ett lämpligt antal föreläsningar öfver något eller några af de särskilda ämnenas metodik äfvensom minst hvar-annan termin föreläsningar i skolhygien. Sedan genom beslut af 1907 års riksdag upprättats en professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala och genom beslut af 1912 års riksdag upprättats en professur i psykologi och pedagogik vid universitetet i Lund, föreskref K. M:t, att innehafvarna af dessa befattningar skulle vara föreståndare för den teoretiska profårskursen vid universitetsstadens prof-årsläroverk. l nov. 1907 utfärdade K. M:t särskild stadga angående de filosofiska examina, upptagande bl. a. en för blifvande ämneslärare vid de allmänna läroverken särskildt af sedd examen, benämnd filosofisk ämbetsexamen. I denna examen skall ingå bl. a. en kurs i psykologi samt pedagogikens teori och historia. Enär denna kurs till stor del sammanfaller med den teoretiska kursen i profåret, har fråga uppkommit, i hvad mån inrättandet af filosofisk ämbetsexamen bör föranleda ändring i profårets organisation. Denna fråga har nyligen varit under ompröfning af läroverksöf verstyrelsen, som föreslagit, att den teoretiska kursen, i den mån denna omfattar pedagogikens teori och historia, skall utgå ur profåret. I sammanhang härmed har läroverksöfverstyrelsen föreslagit bl. a., att profåret skall i vissa fall kunna inskränkas till en termin samt att profårskursen skall genomgås i någon af de ämnesgrupper, som