347 Projektilbana-Prokesch von Osten 348 ektilbana, artill., skjutk. Se Kul bana. ektildurk, skpsb. Se Durk 2. ektiön (af lat. projefctio, framkastande, ut- gaf vo för ringa sårverkan, och detta gaf anledning till åtskilliga försök, hvaribland engelsmännens dum-dum-kulor (se d. o.) äro de mest kända. Att sårverkan minskats anses nu vara ett faktum, men kaliberminskningen har medfört så många fördelar i andra afseenden, att de mer än uppväga nyssnämnda olägenhet. G. af Wdt. Pro" Pro PrV kast). 1. Mat. Med projektion af en punkt på en rät linje eller på ett plan förstås den punkt, där perpendikeln från punkten träffar linjen eller planet. Med projektion af en linje på en annan linje eller på ett plan förstås orten för ändpunkterna af de perpendiklar, som från den förra linjens successiva punkter fällas mot den andra linjen eller planet. Samma definition gäller äfven för projektionen af en yta på ett plan. Stundom tar man dock för detta sistnämnda fall ordet projektion i vidsträcktare bemärkelse: liktydigt med afbildning i allmänhet och således äfven omfattande hvarje afbildning af en rumsstorhet på ett plan. Ett särskildt slag häraf är centralprojektion 1. p e r-spektivisk projektion (se Perspektiv), som nyttjas t. ex. inom den projektiviska geometrien. - Med de två projektionspla-H e n förstås horisontalplanet och vertikalplanet. - Projicierande linjer kallas perpen-diklarna mot projektionsplanet, projiciéran-d e y t a den yta, som bildas af perpendiklarna. - Axonométrisk projektion. Se Litt e ar r i t n i n g 2. - H o m a l o g r af isk projektion. Se Homalografisk. - Klinogräfisk 1. Sned projektion, en vid tekniska ritningar, särskildt för stensnittskon-struktioner nyttjad geometrisk af bildningsmetod, hvarvid från de olika punkterna af ett gifvet föremål de afbildande, sinsemellan parallella projektionsstrålarna tänkas dragna i sned vinkel mot ett bildplan. Genom strålarnas snedvinklighet skiljer sig denna metod från den s. k. ortogonala projektionen, vid hvilken föremålet af bildas medelst mot bildplanet vinkelräta strålar. - Konisk projektion är afbildning af en sfär på en kon, som tangerar sfären och- hvars spets ligger på förlängningen af en diameter. - Se vidare Kartprojektion och L i n o a r-ritning. - 2. Psyk. Sinnesförnimmelsernas projektion kallas den egenskapen hos våra yttre sinnesförnimmelser, att deras innehåll ej fattas som inre tillstånd hos den förnimmande, utan uppfattas som egenskaper hos yttre föremål. 1. I. F. P. H-s. 2. S-e. Projektionsapparat, fys., en apparat, som med tillhjälp af en ljuskälla visar vanligen förstorade bilder på en yta (duk, skärm o. d.). Sådana apparater äro bl. a. kinematograf (se d. o.), laterna magica (se d. o.), megaskop (se d. o.) och skiop-tikon (se d. o.). Vid sol- 1. bildmikroskopet användes som ljuskälla det direkta solljuset (se Sol-mikroskop). Projektionslära. Se Linearritning. Projektiv geometri, läran om rumsstorheters projektiva egenskaper, d. v. s. de egenskaper, som bli oförändrade vid perspektivisk projektion. Om man t. ex. antar en konisk sektion och en rät linje i dess plan, hvilken icke skär den koniska sektionen, så kunna genom lämplig projektion härur erhållas en cirkel och en oändligt aflägsen rät linje. Antar man vidare, att från en punkt på den första räta linjen ett system af andra räta linjer är draget i den koniska sektionens plan, så motsvaras dessa linjer af ett system parallella linjer i cirkelns plan. Den projektiva geometrien behandlar då de egenskaper, som äro gemensamma för den koniska sektionen och systemet räta linjer i dess plan å ena sidan samt cirkeln och systemet parallella linjer i dess plan å andra sidan. Om t. ex. ea af linjerna i det första systemet skär den koniska sektionen, gäller detta äfven om motsvarande linje i det andra systemet med afseende på cirkeln, d. v. s. intersektionen utgör här en projektiv egenskap. De projektiva egenskaperna äro hufvudsakligen deskriptiva (d. v. s. blott afseende läget), till en mindre del äfven metriska (d. v. s. afseende äfven storleken, t. ex. det anharmoniska förhållandet). Den projektiva geometrien, hvars framträdande förbereddes af Monge och Carnot, upptäcktes af Poncelet (se d. o.). Sedermera har den utbildats i sammanhang med den nyare geometrien, så att gränsen mellan den och andra grenar af den? moderna geometrien på flera punkter blir rent godtycklig. (I. F.) Projektor (af lat. projifcere, framkasta). Se Elektrisk strålkastare. Projiciera (lat. proji'cere, framkasta, göra ett utkast, framställa medelst ritning; utföra en projektion (se d. o.). Jfr Projektera (under Projekt). - Projicierande linjer och P r c-jicierande yta. Se Projektion 1. Pro JOCO (lat., "för löjet"), namn på ett i viss mån vittert sällskap, som stiftades i Stockholm 1809 af L. Hammarsköld, J. K. Askelöf och K. A. Agardh samt egde bestånd ett par år. Vid sällskapets sammankomster fördes inga protokoll, och det samlade ej några handlingar. Det utgjordes af en liten krets glada vänner, som samtalade om litterära ämnen och af hvilka flera lämnade bidrag till Askelöfs tidning "Polyfem" i dess fejder mot den akademiska riktningen. Bland leda-möterna i Pro joco märkas vidare K. Livijn, skalderna Elgström och Stjernstolpe, målaren K. F. v. Breda, Gr. A. Silverstolpe samt bröderna K. och L. Ekmarck. För hedersledamöter förklarades "personer, som begått någon stor, himmelsskriande dumhet". Ett slags fortsättning af Pro joco var det 1816 stiftade sällskapet Gröna rutan (se d. o.). Pro jure et p07pulo, lat., "för rätt och folk", ett af konung Sigismunds (af Sverige och Polen) valspråk. Proka^bium (af lat. pro, för, och kambium, se d. o.), bot. Se K ä r l s t r ä n g, sp. 579, och Meristem. Prokansler. Se Universitetskansler. Proka'rp, bot., det honliga könsorganet (karpogon» och trikogyn) hos floridéerna. Prokatale'x, metr. Se Asynartetisk och K a t a l e x. Prokesch von Osten [pra'-fann årsten], Anton., grefve, österrikisk statsman, resande och skriftställare, f. 10 dec. 1795 i Graz, d. 26 okt. 1876 i Wien, deltog 1814-15 i kriget mot Frankrike som