Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prokopios Veliky - Prokopios, Mal} - Prokopios af Pilsen - Prokopovitj. Se Feofan Prokopovitj - Prokreera - Prokris. Se Kefalos - Prokrustes - Prokulejaner. Se Sabinianer - Prokura - Prokuraendossement, hand. Se Endossement - Erokuration. Se Par procuration - Prokurator, lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Prokopovitj-Prokurator
354
(nära Böhmisch-Brod), där taboriternas makt krossades
af de kejserlige. - 3. Maly ("den lille") P. (Pro k u
p ek), d. 1434, var den förres underbefälhafvare och
stupade i samma slag som denne. - 4. P. af Pils e n,
husitisk teolog, d. omkr. 1460, blef 1408 magister
artium vid Prags universitet, försvarade offentligt i
en skrift "De ideis" Wycliffes läror och protesterade
mot brännandet af hans böcker. När utdelningen af
båda sakramenten i nattvarden förbjöds i Böhmen,
blef P. en af de ifrigaste utrakvisterna (se H u s i
t e r) och fängslades 1427. Sedermera sökte han dock
försoning med kyrkan, deltog i konsiliet i Brunn 1435
och utnämndes till kyrkoherde i Prags Neustadt. För
att motivera sin försonliga kyrkopolitik utgaf han
en skrift, Verejné napomenuti k tfechäm i Mora-vanåm.
A-d J.
Prokopo’vitj. Se F e o f a n Prokopovitj.
Prokreéra (lat. procreäre], framalstra, afla, skaffa
till världen. - Prokreatiön, fortplantning, aflande.
Pro’kris. Se K e f a l o s.
ProkriTstestgrek. UgoxQovorrjs, "utsträckaren",
"uthamraren"), tillnamn på en i den grekiska
forn-sagan omtalad grym röfvare, Damastes eller
Polypemon, som vistades i närheten af Eleu-sis i
Ättika och lade alla främlingar, som föllo i hans
händer, på ett slags sträcksäng för att utsträcka
dem, om de voro för korta, men af hugga dem, om de
voro för långa i förhållande till sängens mått. Han
dödades af Theseus. - Bildligt nyttjas stundom
ordet prokrustesbädd (-säng) för att beteckna
dels en åtgärd, hvarigenom någon saks storlek
på ett våldsamt eller onaturligt sätt förändras,
dels i allmänhet en ytterligt pinsam belägenhet.
A. M. A.
Prokulejäner. Se Sabinianer.
Prokura (mlat. och it. procura, af lat. pro, för,
och cura, vård, bestyr, förvaltning), jur. och hand.,
fullmakt, som en köpman meddelar åt annan person
(p r o k u r i;s t) att i den förres namn och för
hans räkning sluta aftal och i öfrigt vidtaga sådana
åtgärder, som höra till bedrifvande af hans rörelse,
samt att för detta ändamål teckna hans firma (se
d. o.). Oumbärlig inom handelsvärlden, har prokuran
till en början genom handelsbruk utvecklat sig och
blifvit införd jämväl i Sverige. Prokuran utmärkes
(vanligen, men ej nödvändigt) sålunda, att vid
tecknandet af firman tillläggas orden per procura,
vanligen dock endast förkortningsbokstäfverna
p. p. eller ppr. Genom lagen ang. handelsregister,
firma och prokura 13 juli 1887, kap. 3, .har
ifrågavarande rättsinstitut blifvit fullständigt
ordnadt. Och nämnda svenska lag, som tillkommit efter
samarbete mellan de tre nordiska rikena, har följts
af nära öfverensstäm-mande lagar om samma ämne,
för Danmark l mars 1889 och för Norge 17 maj 1890,
hvarjämte äfven Finland genom förordn. 2 maj 1895
antagit enahanda regler om prokura. Enligt nu nämnda
lagstiftning eger prokurist, då han af innehafvaren af
en i handelsregistret (se d. o.) införd firma erhållit
fullmakt, som uttryckligen förklaras vara prokura,
eller blifvit annorledes af innehafvaren utmärkt som
dennes prokurist, att i allt hvad till bedrifvande
af hufvudmannens rörelse hör handla å hans vägnar
och teckna hans firma; dock
Tryckt den 10/3 15
må prokuristen ej afhända hufvudmannen hans
fasta egendom eller medge inteckning däri, med
mindre prokuristen blifvit därtill uttryckligen
bemyndigad. Skriftlig prokura innefattar behörighet
för prokuristen att själf eller genom ombud föra
hufvudmannens talan inför domstol och att jämväl ingå
förlikning å hans vägnar. Prokura kan meddelas åt
flera på sådant sätt, att den endast kan begagnas af
dem gemensamt (kollektiv prokura). Den hufvudsakliga
skillnaden mellan prokura och fullmakt af annat slag
ligger däri, att den befogenhet, som prokura medför,
icke kan inskränkas med laga verkan emot tredje
man, som är i god tro. Prokurist kan icke öfverlåta
prokuran å annan person. Också upphör prokuran med
pro-kuristens död; däremot medför hufvudmannens död
icke prokurans upphörande. Prokura kan, men behöfver
ej införas i handelsregistret. L. A.*
Prokuraendossement, hand. Se Endosse-m e n t.
Prokuratiön (jfr Prokura), fullmakt,
ställ-företrädarskap. Se Par procuration
Prokurätor (lat. procurätor, eg. "förvaltare")
betydde i det gamla Kom särskildt den, som för en
frånvarande parts räkning,förde talan inför rätta (jfr
Advokat). Ordet utmärkte äfven en gårdsförvaltare
eller fogde. I den romerska administrationen
betecknade det en kejserlig intendent, vanligen af
riddarståndet eller en bland de kejserlige libertini,
hvilken i en provins hade att uppbära de inkomster,
som gingo till fiscus (kejsarens särskilda kassa
för offentliga ändamål), samt förvalta de kejserliga
domänerna. I de kejserliga provinserna, där icke, som
i de senatoriska, fanns en kvestor (för cerarium),
fick prokuratorn (procurätor Cttsa-ris) småningom
ett slags rättskipning i finansiella ärenden, som
rörde kejsarens rätt. I mindre, kejserliga provinser
öfverlämnades stundom hela provinsstyrelsen, väl
ock med imperium, åt en proku-rator, såsom i Judéen
åt Pontius Pilatus. Äfven fanns en prokurator för
fiscus (jämväl kallad a ra^ tionibus, räntmästare),
under hvilken ämbetsman lydde dels prokuratorerna i
provinserna, dels flera ämbetsmän för särskilda grenar
af finansväsendet vare sig i fråga om inkomster,
t. ex. procuratores metallorum (för bergverken), eller
utgifter för vissa ändamål, t. ex. vattenledningar,
festspel m. m. Titeln procurätor utbyttes med tiden
(i 3:e och 4:e årh. e. Kr.) mot rationa-lis. - Ordet
prokurator har i medeltiden samt i flera moderna
språk (i eng. i den sammandragna formen proctor)
betydelserna åklagare, ombudsman, syssloman. Jfr
Prokuratorn. Under medeltiden användes titeln
procurätor på olika sätt. Stundom betecknar den
detsamma som seneschall. P. animarum är ombud
vid andliga domstolar. Vi finna bl. a. äfven
procurätor ecclesice 1. univer-sitatis, förvaltare
af kyrko- 1. akademigods; det allmännas ombud
vid inkvisitionsdomstolarna kallades p. fidei. I
klostren kallas förmögenhetsförvaltaren, särskildt
i dominikanklostren, för procurätor. I Venezia
var procurätor di S. Marco en hederstitel för högt
ställda män. De ordinarie, bland hvilka dogen valdes,
voro nio till antalet. Äfven i nyare tider förekommer
titeln: i Frankrike är en procureur representant för
le ministére public vid domstolarna. I Skottland är
procurätor be-
22 b. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
