(nära Böhmisch-Brod), där taboriternas makt krossades af de kejserlige. -- 3. Malý ("den lille") P. (Proküpek), d. 1434, var den förres underbefälhafvare och stupade i samma slag som denne. -- 4. P. af Pilsen, husitisk teolog, d. omkr. 1460, blef 1408 magister artium vid Prags universitet, försvarade offentligt i en skrift "De ideis" Wycliffes läror och protesterade mot brännandet af hans böcker. När utdelningen af båda sakramenten i nattvarden förbjöds i Böhmen, blef P. en af de ifrigaste utrakvisterna (se Husiter) och fängslades 1427. Sedermera sökte han dock försoning med kyrkan, deltog i konsiliet i Brünn 1435 och utnämndes till kyrkoherde i Prags Neustadt. För att motivera sin försonliga kyrkopolitik utgaf han en skrift, Veřejné napomenutí k Čechům i Moravanům. A-d J. Prokopovitj. Se Feofan Prokopovitj. Prokreera (lat. procreare), framalstra, afla, skaffa till världen. -- Prokreation, fortplantning, aflande. Pro'kris. Se K e f a l o s. ProkriTstestgrek. UgoxQovorrjs, "utsträckaren", "uthamraren"), tillnamn på en i den grekiska forn-sagan omtalad grym röfvare, Damastes eller Polypemon, som vistades i närheten af Eleu-sis i Ättika och lade alla främlingar, som föllo i hans händer, på ett slags sträcksäng för att utsträcka dem, om de voro för korta, men af hugga dem, om de voro för långa i förhållande till sängens mått. Han dödades af Theseus. - Bildligt nyttjas stundom ordet prokrustesbädd (-säng) för att beteckna dels en åtgärd, hvarigenom någon saks storlek på ett våldsamt eller onaturligt sätt förändras, dels i allmänhet en ytterligt pinsam belägenhet. A. M. A. Prokulejäner. Se Sabinianer. Prokura (mlat. och it. procura, af lat. pro, för, och cura, vård, bestyr, förvaltning), jur. och hand., fullmakt, som en köpman meddelar åt annan person (p r o k u r i;s t) att i den förres namn och för hans räkning sluta aftal och i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, som höra till bedrifvande af hans rörelse, samt att för detta ändamål teckna hans firma (se d. o.). Oumbärlig inom handelsvärlden, har prokuran till en början genom handelsbruk utvecklat sig och blifvit införd jämväl i Sverige. Prokuran utmärkes (vanligen, men ej nödvändigt) sålunda, att vid tecknandet af firman tillläggas orden per procura, vanligen dock endast förkortningsbokstäfverna p. p. eller ppr. Genom lagen ang. handelsregister, firma och prokura 13 juli 1887, kap. 3, .har ifrågavarande rättsinstitut blifvit fullständigt ordnadt. Och nämnda svenska lag, som tillkommit efter samarbete mellan de tre nordiska rikena, har följts af nära öfverensstäm-mande lagar om samma ämne, för Danmark l mars 1889 och för Norge 17 maj 1890, hvarjämte äfven Finland genom förordn. 2 maj 1895 antagit enahanda regler om prokura. Enligt nu nämnda lagstiftning eger prokurist, då han af innehafvaren af en i handelsregistret (se d. o.) införd firma erhållit fullmakt, som uttryckligen förklaras vara prokura, eller blifvit annorledes af innehafvaren utmärkt som dennes prokurist, att i allt hvad till bedrifvande af hufvudmannens rörelse hör handla å hans vägnar och teckna hans firma; dock Tryckt den 10/3 15 må prokuristen ej afhända hufvudmannen hans fasta egendom eller medge inteckning däri, med mindre prokuristen blifvit därtill uttryckligen bemyndigad. Skriftlig prokura innefattar behörighet för prokuristen att själf eller genom ombud föra hufvudmannens talan inför domstol och att jämväl ingå förlikning å hans vägnar. Prokura kan meddelas åt flera på sådant sätt, att den endast kan begagnas af dem gemensamt (kollektiv prokura). Den hufvudsakliga skillnaden mellan prokura och fullmakt af annat slag ligger däri, att den befogenhet, som prokura medför, icke kan inskränkas med laga verkan emot tredje man, som är i god tro. Prokurist kan icke öfverlåta prokuran å annan person. Också upphör prokuran med pro-kuristens död; däremot medför hufvudmannens död icke prokurans upphörande. Prokura kan, men behöfver ej införas i handelsregistret. L. A.* Prokuraendossement, hand. Se Endosse-m e n t. Prokuratiön (jfr Prokura), fullmakt, ställ-företrädarskap. Se Par procuration Prokurätor (lat. procurätor, eg. "förvaltare") betydde i det gamla Kom särskildt den, som för en frånvarande parts räkning,förde talan inför rätta (jfr Advokat). Ordet utmärkte äfven en gårdsförvaltare eller fogde. I den romerska administrationen betecknade det en kejserlig intendent, vanligen af riddarståndet eller en bland de kejserlige libertini, hvilken i en provins hade att uppbära de inkomster, som gingo till fiscus (kejsarens särskilda kassa för offentliga ändamål), samt förvalta de kejserliga domänerna. I de kejserliga provinserna, där icke, som i de senatoriska, fanns en kvestor (för cerarium), fick prokuratorn (procurätor Cttsa-ris) småningom ett slags rättskipning i finansiella ärenden, som rörde kejsarens rätt. I mindre, kejserliga provinser öfverlämnades stundom hela provinsstyrelsen, väl ock med imperium, åt en proku-rator, såsom i Judéen åt Pontius Pilatus. Äfven fanns en prokurator för fiscus (jämväl kallad a ra^ tionibus, räntmästare), under hvilken ämbetsman lydde dels prokuratorerna i provinserna, dels flera ämbetsmän för särskilda grenar af finansväsendet vare sig i fråga om inkomster, t. ex. procuratores metallorum (för bergverken), eller utgifter för vissa ändamål, t. ex. vattenledningar, festspel m. m. Titeln procurätor utbyttes med tiden (i 3:e och 4:e årh. e. Kr.) mot rationa-lis. - Ordet prokurator har i medeltiden samt i flera moderna språk (i eng. i den sammandragna formen proctor) betydelserna åklagare, ombudsman, syssloman. Jfr Prokuratorn. Under medeltiden användes titeln procurätor på olika sätt. Stundom betecknar den detsamma som seneschall. P. animarum är ombud vid andliga domstolar. Vi finna bl. a. äfven procurätor ecclesice 1. univer-sitatis, förvaltare af kyrko- 1. akademigods; det allmännas ombud vid inkvisitionsdomstolarna kallades p. fidei. I klostren kallas förmögenhetsförvaltaren, särskildt i dominikanklostren, för procurätor. I Venezia var procurätor di S. Marco en hederstitel för högt ställda män. De ordinarie, bland hvilka dogen valdes, voro nio till antalet. Äfven i nyare tider förekommer titeln: i Frankrike är en procureur representant för le ministére public vid domstolarna. I Skottland är procurätor be- 22 b. 12