355 Prokuratorn-Prolifikation 355 nämning på en lagkarl, som praktiserar vid en underdomstol, och äfven på en lokal tjänsteman, som tillsättes af sheriffen och är allmän åklagare i vissa fall samt besiktningsman i fråga om dödsfall. J. C. Prokuratorn i kejserliga senaten för Finland. I kejsar Alexander I:s reglemente af 18 aug. (n. st.) 1809 för regeringskonseljen, numera senaten, i Finland bestämdes, att i konseljen skulle finnas en prokurator med skyldighet att vaka öfver, att ordning och skick iakttoges vid rättegången och vid målens handterande samt att konseljens tjänstemän noga fullgjorde sina skyldigheter och att deras ämbetsfel, efter lagarnas stränghet, beifrades. Prokuratorns åligganden bestämdes närmare genom instr. af 12 febr. (n. st.) 1812. Enligt denna ännu gällande instruktion bör proku-ratorn biträda generalguvernören vid inseendet däröfrer, att såväl landets allmänna lag som andra förordningar efterlefves; hvarjämte honom åligger att, så vidt hans öfriga ämbetsgöromål det medge, närvara vid regeringskonseljens sammanträden och ha akt därpå, att alla ärenden i laga ordning och rätteligen handteras; vidare att genomgå och granska hofrätternas vid hvarje sessions slut afgifna förteckningar och berättelser, öfvervaka kronans ämbetsmäns och fiskalers tjänsteverksamhet samt öfver hufvud vara högste offentlige åklagare i landet. Genom förordn, af 8 maj 1876 har det dessutom ålagts prokuratorn att vid hvarje landtdag till Finlands ständer af ge berättelse om lagskipningen i landet och lagarnas handhafvande under den tid, som förflutit sedan senaste ständermöte. Prokuratorn, som bör företaga ämbetsresor för att öfver-yaka lagskipningen i landet, bar till sitt biträde en prokuratorsadjoint, som vid behof träder i hans ställe. Prokuratorn är chef för ett ämbetsverk, benämndt prokuratorsexpedi-tionen. M. G. S. Prokurätorsexpeditionen. Se Prokuratorn. ProkurFst. Se P r o k u r a. Pro!a'ps (lat. prola'psus). Se Kvinnosjukdomar, sp. 420. Prolapsus, lat., med., framfall, prolaps. - Prolapsus än i, ändtarmsframfall (se A n u s och Ändtarm). - Prolapsus u't e r i, lif-modersframfall. Prolatiön (lat. prolätio, uppskof, förlängning af tid), mus. Se Mensuralmusik. Pro lege, rége et gre'ge (lat., "för lagen, konungen och folket"), titel på en skrift af riksrådet Erik Larsson Sparre (se denne). Prolego^ena (af grek. pro, före, och le'géin, tala), förklarande inledning till en skrift. Prole7psis, bot., utveckling af bladknoppar eller blommor tidigare, än det enligt regeln skulle ske (förblomstring); adj. p r o l e'p t i s k. De på hösten eller under en mild vinter utslående blommorna eller bladknopparna skulle egentligen först nästa vår kommit till utveckling. G L-m. Prolerptisk, bot. Se Prolepsis. Pröles, Andreas. Se Augustiner, sp. 410. Proletariat, samling proletärer (se P r o l e t ä r); proletärers allmänna lefnadsvillkor. Proletär (fr. prolétaire, af lat. pröles, barn). I motsats mot assidui, d. v. s. de besuttne, som skattade för fastighet, kallade romarna de medborgare, hvilkas förmögenhet understeg det för 5:e klassen i centurieförfattningen bestämda minimum (enligt den vanliga uppgiften 12,500 eller 10,000 as, motsvarande vid de puniska krigens tid ungefär 875 ä 1,000 eller 700 ä 800 kr.), för proletärii, emedan dessa ansågos ha sin egentliga betydelse för staten därutinnan, att de aflade barn (pröles}. De kallades äfven capite censi, d. v. s. blott för sin person räknade i census. De bildade tillsammans l centuria och voro i början uteslutna från krigstjänst, men utskrefvos dock undantagsvis eller i nödfall och fingo då vapen af staten. Småningom började dock flottan och äfven hären att rekryteras jämväl från de nedanför de fem klasserna ställde, och hos de gamle författarna förekomma uppgifter, som tyda därpå, att census 1. den uppskattade förmögenheten skulle ha varit för proletarii högst 1,500 as och att 375 as varit det minsta kapital, som beskattats. "Capite censi" skulle då ha egt mindre än eller möjligen t. o. m. 375 as. Måhända brukades det senare namnet om dem, som på inga villkor fingo göra krigstjänst. Efter Marius' tid, då till hären utskrefvos medborgare utan afseende på deras förmögenhet, förlorade emellertid hela skillnaden sin? betydelse. - Ordet "proletäier" (1. proletariat) har på senare tid kommit i bruk för att beteckna den egendomslösa samhällsklass, som visserligen genom eget aflönadt arbete förtjänar sitt lifsuppehälle och sålunda ej faller fattigvården till last, men icke kan förvärf va sig något öfver en knapp nödtorft eller aflägga den ringaste besparing för framtiden. Begreppet proletariat sammanfaller alltså i det närmasts med kroppsarbetarnas klass. Ännu nyare uttryck äro "litterärt proletariat", "konstnärsproletariat", "studentproletariat" m._fl. R. Tdh.* Prolif eréra, löt. Se Prolifikation. Prolifikation, Genomväxning, bot., missbildning beroende därpå, att en axel efter att ha bildat en blomma växer vidare vegetativt eller pro- G-enomvuxen ros med flera af kronbladen tillbaka!) oj da; ståndare och pistill saknas; i deras ställe en gren med blad och blommor.