likaledes upptagande berömda äldre mästares verk. P. gäller som reformator af den katolska kyrkomusiken, och från hans tid har Kegensburg tagit ledningen på detta område. P:s biografi skrefs af Wesselak (1863), Mettenleiter (1868; 2:a uppl. 1895) och Weinmann (1909). (E. F--t.) Proskenion [-sken-]. Se Proscenium. Proskribera (lat. proscrlbere, eg. genom skriftligt anslag efterlysa t. ex. en förrymd slaf), lysa i bann, förklara i akt, förklara fridlös eller biltog, landsförvisa. -- Proskription (lat. proscriptio), aktförklaring, fridlöshetsförklaring. Preskription förekom första gången i Kom, då Sulla hade öfvervunnit Marius parti och blifvit diktator, 82 f. Kr. Han lät då förklara i akt alla ämbetsmän, som efter en viss tid verkat i motpartiets tjänst, samt många enskilda, som inom detta gjort sig särskildt bemärkta. Den, som dödade en preskriberad, skulle icke blott vara fri från straff, utan få belöning, hvaremot den, som på något sätt skyddade en i -akt förklarad, var hemfallen till strängt straff. Den preskriberades egendom skulle tillfalla staten; hans barn och barnbarn skulle vara utestängda från ämbeten, men, om de tillhörde senatorståndet, vara underkastade den medborgerliga tunga, som följde därmed. De preskriberades namn uppfördes på en lista, som offentliggjordes. Man uppger vanligen, att 40 senatorer och 1,600 riddare fallit offer för Sullas preskription. En ny aktförklaring skedde under triumvirerna Antonius, Octavianus och Lepidus, då omkr. 150 (andra fördubbla antalet) senatorer och, enligt en kanske något öfverdrifven uppgift, 2,000 riddare skola ha omkommit. Det är lätt insedt, att godtycke, vinningslystnad och hämndbegär spelade en betydande roll, helst som de maktegande af vänner och anhängare utan svårighet läto förmå sig att på listan uppföra namn jämväl på personer, som de själfva, ej ens från partisynpunkt sedt, hade någon anledning att förfölja. R. Tdh.* Proskription. Se Proskribera. Proskurov, kretsstad i ryska guv. Podolien, vid Bug och järnvägen mellan Lemberg och Odessa. 40,611 inv. (1910), hvaraf omkr. hälften judar, som drifva vidsträckt handel med spannmål samt idka jordbruk och trädgårdsskötsel. (J. F. N.) Proslambanomenos, mus. Se Gamma. Prosna, biflod till Warthe (fr. v.), bildar under nästan hela sin längd (229 km.) gräns mellan preussiska provinserna Schlesien och Posen å ena sidan samt Polen å den andra. (J. F. N.) Prosobranchiata (af grek. pros, fram vid, och bra'nchia, gälar), zool. Se Blötdjur. Prosodi (grek. prosodi'a, af pros, till, och ode, -sång) l. Prosodik (grek. prosodike, näml. te'chne, konst), en af deforngrekiske grammatikerna bildad term, hvarmed de betecknade allt, som i uttalet ingår vid sidan af (eg. "sjunges till") de egentliga bokstafs- eller artikulationsljuden, således kvantitet (stafvelselängd), accent (tonhöjd och ton-styrka) samt spiritus (starkare eller svagare utand-ning framför en begynnande vokal). Då emellertid i de fornklassiska språken kvantiteten är af förhärskande betydelse för uttalet och ligger till grund för såväl accentuation som versbyggnad (se Metrik), kom man att med prosodi hufvudsakligen förstå stafvelsernas kvantitetsförhållande: deras egenskap af långa eller korta. -- I modern språk-lära har prosodi en vidsträcktare innebörd (se Fonologi) och omfattar läran om ljudens sonoritet, kvantitet, intensitet och tonalitet. En utförlig framställning af nysvenskans prosodiska förhållanden ges i Noreens "Vårt språk" 11:52 ff (1907-10). -- Adj. Prosodisk. A. M. A.» Prosodik. Se Prosodi. Prosopis. 1. Prosopis L., bot., växtsläkte af fam. Leguminosce, underfam. Mimosoidece, med 25 arter i tropiska och subtropiska länder. Arterna äro träd eller buskar, med eller utan tornar, med dubbelt parbladiga blad och små blommor i axillära ax eller hufvud. Baljan är ovingad, rak eller böjd på olika sätt, med vanligen tjockt mesokarp (se Pericarpium), den öppnar sig ej. Den mest bekanta arten, P. (Algarobia) juliflora, mesquitoträdet, som förekommer från Texas till Kalifornien och ofta planteras, lämnar mesquito- l. sonoragummi, som i Förenta staterna användes på samma sätt som arabiskt gummi; den lämnar äfven ett hårdt, värdefullt virke, liksom P. alba (Algar-robo blanco) och andra- arter. De sockerhaltiga baljorna af flera arter ätas af indianerna och äro äfven ett förträffligt boskapsfoder. Af baljorna af P. alba beredes i Argentina en mycket välsmakande, skummande, alkoholhaltig dryck, chicha de algarrobo. Bladen af P. ruscifolia (Argentina) innehålla alkaloiden vinalin och användas i hemlandet mot ögonsjukdomar. -- 2. Zool. Se Slembin. 1. G. L--m. Prosoplegi (af grek. profsopon, ansikte, och plessein, slå), med., lamhet i ansiktet, vanligen blott i ena halfvan, genom förlamning af nervus facialis. Den förlamade ansiktshalfvan hänger nedåt pussig och slapp, med utplånade veck, utan förmåga af mimiska rörelser. Den ena munvinkeln ligger lägre än den andra, så att munnen står snedt, och ur mungipan rinna spott och intagen dryck. Orsaken är antingen periferisk, träffande facialisnerven, eller central, i hjärnan. F. B.* Prosopope (grek. prosopopöi'ia, af pro'sopon, ansikte, person, och stammen i poiél'n, göra) är liktydigt med personifikation (lat. fi'ctio per-sonärum). Se under Personifiera. Prospekt (lat. prospe'ctus, utsikt, anblick). 1. Utsikt, utseende, uppritning; i den äldre konstterminologien framställning af gator, torg, husgrupper eller landskap med byggnader. - I ryska språket nyttjas ordet prospekt (äfven perspektiv) särskildt om några af Petersburgs hufvudgator, t. ex. Nevskij prospekt. -- 2. Benämning på orgelns fasad med dels ljudande, dels endast prydande pipor. -- 3. Tryckt anmälan med detaljerade underrättelser om planen för en tillämnad tidskrift, bok, bolagsaffär, skola eller annan anstalt. Prosperin, Erik, astronom, f. 25 juli 1739 på Närlinge i Uppland, d. 4 april 1803 i Uppsala, student där 1751, filos. magister 1761, blef i Uppsala astronomie observatör 1773, titulärprofessor 1776 och professor i astronomi 1797. Redan 1798 erhöll han dock afsked som emeritus. Han blef led. af Vet. akad. i Stockholm 1771, af Vet. soc. i Uppsala 1774 samt denna societets sekreterare 1786. -- Som vetenskapsman egnade P. sig företrädesvis åt den praktiska astronomien och åt astronomiska räknearbeten. Han beräknade banorna för icke mindre