än 84 olika kometer samt lämnade i Vetenskapsakademiens handlingar flera meddelanden om Venuspassagen 1769 och observationer rörande Merkurius, Uranus o. s. v. Bland hans större afhandlingar må nämnas Om cometernes minsta afstånd ifrån Jordens orbita (i Vet. akad:s handl. 1775--96) och De semitis planetarum secundariorum, si illorum primarii subito destruerentur (i "Nova acta Societatis scientiarum upsaliensis", VII, 1815). (B-d.) Prossimo passato, it., hand., nästlidne (månad). -- Prossimo venturo, nästkommande (månad). Prossnitz (tjech. Prostějov), stad i Mähren, på den bördiga slätten Hanna, 18 km. s. v. om Olmütz, vid järnvägen mellan Olmütz och Brünn. 31,462 inv. (1910). En tysk och en tjechisk öfverrealskola, ett tjechiskt gymnasium, handelsakademi, väfskola, museum. Tillverkning af bomulls- och linneväfnader, landtbruksmaskiner och brännvin samt handel med spannmål från Hanna. Staden är gammal och var på 1500-talet ett af hufvudsätena för märiska bröderna. (J. F. N.) Prost (ty. propst, probst, ett gammalt lånord af lat. propositus, propostus, föreståndare. Af detta propostus bildades senare äfven ty. och sv. profoss, eng. provost, med anslutning till fnfr. prevost, fr. prévôt, af lat. præpositus), ursprungligen (redan i Pachomius' och Benedictus' ordensregler) en klosterföreståndares närmaste man. I den af biskop Krodegang (700-talet) efter Augustinus' regel inrättade kapitelsinstitutionen upptogs äfven prostämbetet. I de kapitel, som inrättades vid de biskopliga domkyrkorna, var præpositus vanligen också arkidiakon och hade hela förmögenhetsförvaltningen om hand. I nuvarande katolska domkapitel har præpositus-ämbetet icke alltid bibehållits. -- I de evangelisk-lutherska kyrkorna har prostnamnet upptagits. I Sverige, Norge, Danmark, Finland och Schleswig-Holstein ha prostarna vissa administrativa uppgifter, och de motsvaras i den preussiska landskyrkan af superintendenterna. I denna kyrka är prosttiteln blott förbunden med vissa prästsysslor, vid hvilka från katolska tiden härrörande stifts- och kapiteldonationer finnas. -- I Sverige, där stiften äro indelade i kontrakt, utses kontraktsprosten bland kontraktets kyrkoherdar af biskopen, sedan kontraktets prästerskap inkommit med förslag. För prostens gamla åliggande att rannsaka om tionden vid s. k. prosteting gaf Gustaf II Adolfs förordning af 24 aug. 1617 särskilda föreskrifter. Under 1600-talet, då de kyrkliga förhållandena ordnades genom stiftskonstitutioner, olika för de olika stiften, blef det här och där brukligt, att prostarna biträdde biskopen vid den tillsyn öfver församlingarna, som af honom borde utöfvas genom visitationer och som enligt 1571 års kyrkoordning ålåg honom ensam eller vid förfall för honom hans officiant (domprosten). 1686 års kyrkolag känner två slags visitationer, prost- och biskopsvisitationer. De förra rörde sig mest om ekonomiska ting, men prosten skulle därjämte öfva tillsyn öfver katekismi lära, kyrkans disciplin och gudstjänsten. Prosteting och prostvisitationer ha nu upphört, och prostarnas ekonomisk-administrativa åligganden ha tagit sig andra former: de skola närvara vid ekonomiska besiktningar o. s. v. De biskoparna åliggande visitationerna förrättas däremot ej så sällan, på biskopens uppdrag, af kontraktsprostarna. -- Mindre ofta numera utnämnas ansedda kyrkoherdar af biskopen till "prostar öfver egna församlingar", titulärprostar. E. M. R. Prostafairesis, Prostaphæresis (af grek. prosthesis, addition, och afairesis, subtraktion). 1. Inom den grekiska astronomien detsamma, som vi kalla medelpunktsekvation (se d. o.). -- 2. Under medeltiden och renässansen sammanfattades under detta namn en mängd metoder, medelst hvilka man sökte ersätta de besvärliga räknesätten multiplikation och division med addition och subtraktion. Det var särskildt inom trigonometrien man lyckades häri, så t. ex. i en från Tyko Brahe eller Wittich härstammande metod (framlagd 1584), stödd på den i vår trigonometri under följande form uttryckta satsen om en produkt af två trigonometriska funktioner: sin a . sin b = (1/2){sin (90° - a + b) - sin (90° - a - b)}. Prostaferesen utgjorde på detta sätt i viss mening en förelöpare till metoden att räkna medelst logaritmer. K. B. (B-d.) Prostafgift, dets. som prostetunna. Se Kronotionde. Prostata (af grek. prostatein, förestå; ty. vorsteherdrüse), anat., namn på en samling rörformiga körtlar, inbäddade i en betydlig massa glatt muskelväf, belägen kring mannens urinrör från dess utgång ur blåsan på en sträcka af omkr. 3--4 cm. Körtlarna mynna i urinröret. Hos äldre personer ansväller prostata icke sällan och vållar större eller mindre svårigheter för urinafgången (prostatahypertrofi). Jfr Könsorgan, sp. 645. -- Prostatitis, inflammation i prostata. G. v. D.* Prostatahypertrofi och Prostatitis, anat. Se Prostata. Prostens omaks- och underskrifningspenningar, en på kyrkoinspektorsinstruktionerna för Skåne och Blekinge af 1697 (se Kyrkoinspektor) grundad afgift om 12 öre smt, som skulle från kyrkorna erläggas för prostens omak vid räkenskapsmötet. I sammanhang med de bestämmelser, som utfärdades 14 okt. 1898 om kyrkotiondens afskrifning, medgafs, att ersättning för ifrågavarande afgift finge utgå af statsmedel till dåvarande tjänstinnehafvare. C. v. O. Prosteri, benämning i Finland på kontrakt (se d. o. 2). Det styres af en utaf och bland prosteriets kyrkoherdar utsedd kontraktsprost. Prosteriernas antal är: i Åbo stift 13, i Borgå stift 14, i Nyslotts stift 12 och i Kuopio stift 8. T. C. Prosteting. Se Prost. Prostetunna. Se Kontraktsprost och Kronotionde. Prostituera (lat. prostitu'ere, egentl. utställa; utbjuda, hålla till salu), offentligen prisgifva, blottställa, utskämma, göra ett skändligt bruk af, vanhelga; hålla fal till otukt. -- Prostituerad betecknar en person, man eller kvinna, som vanemässigt skaffar sig inkomster genom lösa och tillfälliga könsförbindelser. Då det emellertid endast sällan förekommer, att en man söker denna förvärfskälla, fattas ordet närmast som liktydigt med en kvinna, som drifver yrkesmässig otukt eller,