- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
407-408

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Protagoras - Protais, Paul Alexandre, fransk målare - Protaminer - Protandrisk - Protanopi. Se Färgblindhet, sp. 282 - Protargol - Protea L., bot. Se Proteaceae - Proteaceae, Proteacéer, bot. - Proteales, bot. - Protectorate of the oil rivers. Se Nigerkustprotektoratet och Oil rivers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

407 Protais-Protectorate of the oil rivers 408 gudar finnas eller icke, är svårt att veta; mycket hindrar oss därifrån, såväl sakens dunkelhet som det mänskliga lifvets korthet'7. - Specialundersökningar om P. ha utförts af Halbfass, Mtinz, Sattig, Natorp m. fl. S-e. Protais [prata], Paul Alexandre, fransk målare, f. 1826 i Paris, d. 1890, var lärjunge till Desmoulins, följde de franska trupperna till Krim och Italien, hvarifrån han medförde studier och bilder, som blefvo populära genom den realistiska skildringen, men också genom framställningens känsla och lyrik. Han skildrar soldaten som individ i gripande situationer före eller efter kampen. Han började visserligen med episoder ur slag, såsom Bataljen vid Inkerman (1857) och Anfallet på "Gröna kullen" vid Se-vastopol (1859), men 1861 målade han Aftonmarsch under italienska fälttåget och 1863 de båda motstyckena Före anfallet och Efter striden, taflor, som vunno stor popularitet och fått stor spridning i gravyr. 1865 följde En soldats begrafning på Krim och Återkomst jrån Fanvakten (under en drabbning), målning af A. Protais. striden - de uttröttade, likgiltiga soldaterna mottagas af befolkningens jubel. Från 1870-71 års krig hämtade P. ämnen till bilder sådana som Armén vid Metz 29 okt. 1870, Fanvakten (se fig.), Franska gardet, Etapp-platsen, En flodöfvergång m. fl. Ibland valde P. motiv från äldre tider, såsom i Bataljonen i fyrkant (från 1865 - som haft sin plats i Luxembourgmuseet). c- R- N-* Protaminer (af grek. pröto, framför, och amin, jfr Aminoföreningar), en klass af jämförelsevis enkelt byggda, starkt basiska ägghviteäm-nen, som förekomma i mjölken hos fiskar, närmare bestämdt i fisk-spermatozoernas hufvuden, och noggrannast undersökts af A. Kossel och hans lärjungar. Studiet af dessa ämnen kan i viss mån anses grundläggande för den vida svårare och ännu icke på långt när lösta uppgiften att utröna de egentliga ägghvitämnenas kemiska byggnad. S. J-ri. Prota^drisk, dets. som proterandrisk (se D i ko g a m i). Protanopi (af grek. pröto, framför, an, icke, och ops, öga). Se Färgblindhet, sp. 282. Protargöl (af protein, se Proteinämne n, och afrgyros, silfver), kem., en förening af ägghvita med silfver (innehållande ungefär 8 proc. silfver), som bildar ett fint grågult pulver, hvilket löses långsamt, men rikligt i vatten; lösningen bör beredas utan uppvärmning och förvaras (ej för länge) i skydd för ljuset. Protargöl verkar starkt antiseptiskt och användes hufvudsakligen utvärtes, mest som medel mot gonorré i form af insprutningar och sköljningar med lösningar af växlande styrka, från 1/4 ända till 10-20 proc., men äfven mot vissa ögon- och hudsjukdomar, till desinfektion af orena sår o. s. v. S. J-n. Pro'tea L., bot. Se Proteacese. Proteäceae, Proteacéer, bot., en familj af tråd och buskar, sällan örter, af mycket växlande utseende. Bladen äro spiralställda, vanligen fasta, läderartade, på samma individ hela eller delade, glatta eller håriga, utan stipler. Blommorna äro ofta stora och vackra, ensamma eller samlade i klasar, ax eller hufvud, som ofta omges af ett af högblad bildadt hylle. Frukten är baljkapsel, nöt eller stenfrukt. Fröna äro mycket ofta vingade. De omkr. 1,100 arterna förekomma till största delen i Australien och Syd-Af rika. Flera arter (Ha-kea, Grevillea, Banksia, Dryandra o. s. v.) odlas i Europas växthus med anledning af dessa medelstora, ständigt gröna buskars egendomliga utseende och stundom vackra blommor. Grevillea robusta (östra Australien), som snart når en höjd af ända till 50 m., odlas ofta som prydnadsträd och lämnar i Australien ett värderadt, elastiskt och varaktigt virke. Äfven af arter af andra släkten, såsom Protea, Embothrium, Leucadendron och Knightia, erhålles ett förträffligt virke. Fröna af Brabeium (Syd-Afrika, boernas "vilda kastanjer") och Guevina (Chile, chilensk hasselnöt) ätas G. L-m. Proteäles, bot., serie af Archichlamydece bland dikotyledonerna. Blommorna äro cykliska, med skenbart enkelt, fyrbladigt, kronlikt hylle, tvåkönade eller enkönade, aktinomorfa eller zygo-morfa. Ståndarna äro 4, vanligen med strängarna sammanvuxna med hyllebladen. Pistillen är bildad af l fruktblad och öfversittande. Hit hör endast fam. Proteacece. G- L-m. Protectorate of the oil rivers [prete'kt9r9t ev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free