- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
413-414

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Proteinämnen, kem. - Proteisk - Protektion - Protektionism - Protektionister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

413 Proteisk-Protektionister 414 teinämnen ur oorganiskt material; djurorganismen erhåller sitt behof af proteinämnen med födan, som direkt eller indirekt härstammar från växtvärlden (se Fodermedel och Födoämnen). De kväfvokällor, som växterna begagna för sina ägghvitsynteser, äro dels oorganiska, dels organiska, nämligen i främsta rummet nitrat och nitrit, vidare ammoniumsalter och organiska ammoniak-derivat, särskildt aminosyror, samt slutligen till en viss grad äfven luftens fria kväfve. Men i afseende på förmågan att tillgodogöra sig kväfve-näring i den ena eller andra af dessa former råder stor olikhet mellan olika växtformer (se A s s i m i-1 a t i o n, sp. 240-242, samt K v ä f v e, sp. 432). Det upptagna kväfvet torde i allmänhet först förarbetas till aminosyror, som därpå kondenseras till polypeptider och slutligen till äggh vitämnen. Det närmare förloppet härvid är föga utforskadt, men att närvaron af kolhydrat (se d. o.) är en nödvändig betingelse för växternas äggh vitsynteser, framgår af flera förhållanden, öfverallt i växten, där ägg-hvita skall uppbyggas, samlas både aminosyror och kolhydrat. Z a l e s k i odlade solrosblad på näringslösningar, dels med, dels utan fruktsocker: i förra fallet ökades, i senare minskades bladens halt af ägghvita. I proteinrika, men kolhydratfattiga frön (t. ex. oljeväxternas) minskas vid groningen ägghvitmängden i betydligt högre grad än i kolhydratrika (t. ex. sädesslagens); i senare fallet er-sättes den vid groningen sönderdelade ägghvitan till stor del af nybildad sådan. - Hvad de yttre villkoren för ägghvitsyntesen hos de högre växterna beträffar, så har man kunnat visa, att nitratassimilationen i gröna växtdelar icke är någon strängt fotokemisk (se F o t o k e m i) process, utan äfven kan försiggå i mörker, ifall de för ägg-hvitbildningen nödiga kolhydraten finnas till hands. Dock ha A. Laurent och M a r c h a l visat, att ljuset i hög grad gynnar syntesen och att denna verkan särskildt beror på de ultravioletta strålarna. Till och med om nybildningen af kolhydrat var förhindrad genom frånvaro af kolsyra, fann Godlewski, att ägghvitbildningen i blad var mer än 3 gånger lifligare i ljus än i mörker. De i växterna syntetiserade proteinämnena af-lagras till en betydlig del som upplagsnäring i fröna, hvilkas stora värde som föda för människor och djur till väsentlig del beror på deras halt af proteinämnen. Så t. ex. innehålla sädesslagens frön omkr. 12 proc. protein, medan halten däraf i ärtväxternas och de s. k. oljeväxternas frön är omkring dubbelt så stor. De af växterna bildade ägghvitämnena bli stundom inom växten själf delvis utsatta för genom proteolytiska enzym (se d. o.) förorsakade sönder-delnings- eller "nedbrytning s"-proces-s e r. Sådana inträffa förnämligast, då i olöslig form aflagrad ägghvita för ett eller annat ändamål behöfver förflyttas. Bäst studerade äro de nedbrytningsprocesser, som träffa den i fröna upplagrade ägghvitan vid groningen. Allra först synas härvid det groende fröets proteiner genom svag hydrolys (se d. o.) ombildas till nya, lättlösligare och mindre lätt koagulerande ägghvitämnen. Så t. ex. utgöras proteinerna i malt till 60 proc. af ett dylikt nybildadt äggh vitämne, bynedestin, hvilket ej koagulerar vid 100° och är lösligt i koksaltlös- ning samt kolrikare och kväfvefattigare än edestin (se ofvan I d). Att dessa nedbrytningsprocesser genom fortsatta hydrolytiska spjälkningar till sist föra till proteinernas uppdelning i enkla aminosyror, synes däraf, att sådana ämnen, särskildt asparagin (se d. o.), i stor mängd anträffas i groddplantor. Som mellanprodukter vid denna nedbrytning uppträda sannolikt albumoser, peptoner och polypeptider i nu nämnd ordning. Inom djurkroppen spela de ägghvitspaltande 1. proteolytiska processerna en ofantligt viktig roll såväl vid näringsupptagandet som vid ämnesomsättningen (se Assimilation 2 och Matsmältning). Vid matsmältningen sker en systematisk nedbrytning af ägghvitämnen till albumoser, peptoner och aminosyror. Detta sker genom successiv inverkan af de proteolytiska enzymen pep si n (i magsaften), trypsin (i bukspottkörtelns sekret) och erepsin (i tarmsaften; se d. o.), hvilkas verkan på ägghvitämnena i födan stegras i den nu nämnda ordningen, så att erep-sinet verkar kraftigast och åstadkommer spaltning^ ända ned till aminosyror. Ändamålet med denna nedbrytning är tydligen att underlätta tillgodogörandet af proteinämnena i födan: i den mån nedbrytningen fortskrider till ämnen af allt enklare sammansättning, ökas diffusionsförmågan hos produkterna, så att dessa med allt större lätthet kunna, genomtränga matsmältningskanalens väggar. De sålunda upptagna ämnena, albumoser, peptoner och aminosyror, tjäna sedan till uppbyggande af de "lefvande" ägghvitämnena i kroppens olika väfnader och vätskor (jfr Assimilation 2 och Cell). - En nedbrytning af annan art än vid matsmältningen är den, som efter hand drabbar den lefvande ägghvitan i kroppen under ämnesomsättningen och som till sist medför en fullständig oxidation af densamma till kolsyra, vatten och urinämne (se Ämnesomsättning). K.A.V-g. Proteisk, proteusartad, uppträdande i mångahanda växlande skepnader (se P r o t e u s, grek. myt.). Protektion (lat. protc'ctio), beskydd, gynnar-skap, hägn. Protektionism (af lat. prote'gere, skydda), skyddstullsystem (se d. o.). -- Protektioni'st, förfäktare af tullsatser, skyddstullsifrare, frihandelsfiende. Protektionister (Första kammarens protektionister). Under det nya representationsskickets två första årtionden funnos ej i Första kammaren några mera markerade partigränser, utan vid riksdagarnas början valde på enskild väg kammarens ledamöter samfälldt förtroendemän för att bereda vallistor till utskottsvalen. Då tullfrågan blef brännande, skärptes dock partimotsatserna, och sedan protektionisterna efter landstingens val 1887 för första gången kommit i bestämd majoritet, bildades vid början af 1888 års riksdag Första kammarens protektionister, hvilken partigruppering egde bestånd t. o. m. utgången af 1909 års riksdag. Utom tullsystemets värnande och utveckling präglades partiets sträf-vanden i första rummet af nitälskan för ett starkt försvar och upprätthållandet af Sveriges dominerande ställning i unionen samt motstånd eller kallsinnighet mot utsträckning af den politiska och be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free