- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
415-416

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Protektionister - Protektor - Protektorat - Protektorial, jur. - Protektorlåset. Se lås, sp. 158-159 - Proteles, zool. Se Sibethyenan - Proteolytiska enzym, fysiol. kem. - Proteosma. Se Bakteriologi, sp. 731 - Proterandrisk. Se Dikogami - Proterobas, geol. petrogr. - Proteroglypha, zool. Se Ormarna - Proterogyn. Se Dikogami - Proterosaurus, paleont. Se Permiska systemet, sp. 505 - Protes, med. Se Prothesis - Protesilaos - Protest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

415 Protektor-Protest 416 gränsning af den kommunala rösträtten. Bland dess mera framträdande män må nämnas P. Reuterswärd, K. E. Casparsson, K. Lundeberg, 0. Alin, E. Almström, L. Douglas, L. Åkerhielm, G. Billing, G. F. Östberg och E. Trygger. Partiet inneslöt en tid ända till omkr. 120 medlemmar och kunde då helt behärska utskottsvalen. Möjligheten härtill minskades dock i ingalunda oväsentlig grad, sedan 1910 den proportionella valprincipen började tillämpas vid dessa val, och vid början af 1910 års riksdag sökte man omdana partiet på bredare grund under namn af Det förenade högerpartiet, hvilket 1912 uppgick i Första kammarens nationella parti (se Nationell a p a r t i e t). V. M. Protektor (lat. prote'ctor, beskyddare), riksföreståndare; skyddsherre. Titeln protektor har i England tillagts hertig Humphrey af Gloucester, som vid Henrik V:s död, under efterträdarens minderårighet, 1422 utnämndes till "Engelska rikets och kyrkans protektor", vidare hertig Rikard af York vid Henrik "VI:s svåra sjukdom 1454, hertig Rikard af Gloucester 1483 efter Edvard IV:s död och under Edvard V:s minderårighet och hertigen af Somerset 1547 efter Henrik YIILs död och under Edvard VI:s minderårighet. Titeln förklarades af parlamentet hufvudsakligen innebära rätten och skyldigheten att försvara riket. Sedan England 1649 förklarats för republik, gafs 1653 titeln Lord high protector åt den, som stod i spetsen för styrelsen (Oliver Cromwell 1653-58; Richard Crom-well 1658-59). - Då Rhenförbundet 1806 upprättades, lät kejsar Napoleon utnämna sig till dess "protektor" (fr. protecteur) 1. skyddsherre. Protektorat i statsrättslig mening betecknar den styrelseform eller styrelsetid, som till förutsättning har, att statsmakten utöfvas af en tillfällig makthafvare under namn af protektor, hvars rättsliga ställning dock icke är i allmänhet bestämd. -- I folkrättslig mening åter innebär protektoratet ett skyddsvälde. Detta kan, som i äldre rätt, bestå öfver en annan till samma statssystem som skyddsmakten hörande mindre stat, t. ex. San Marino och Italien, Donaufurstendömena och Ryssland (1829--56), Joniska öarna och England (1815--63), hvarvid förutsättes, att den beskyddade statens utrikespolitik icke någonsin kommer i strid med skyddsmaktens eller ock h. o. h., utan all statsrättslig förening, ledes af denna; från suzeränitetsförhållandet skiljes detta därigenom, att den beskyddade maktens regering är till sin anordning och sitt bestånd fullt oberoende af skyddsmakten (se Suzeränitet). I nyare rätt förekommer emellertid protektorat äfven i den form, att ett område utanför det statssystem, dit skyddsmakten hör, ställes under dennas kontroll på sådant sätt, att skyddsmakten i själfva verket erhåller territorialmakthöghet öfver det, vare sig därå en mer eller mindre utvecklad inhemsk statsorganisation redan finnes eller ej; protektoratsområdet är då att anse som ett slags kolonialområde utan formlig kolonialorganisation. Möjligt är slutligen äfven, att ett dylikt protektorat utsträckes öfver angränsande inland som intressesfär, utan att ockupation däraf egt rum och utan att därvarande samhällen på minsta sätt beröras af skyddsförhållandet, som härvid allenast betyder en folkrättsligt emot andra stater inom skyddsmaktens statssystem gällande reservation af ifrågavarande inland som ett framtida kolonialområde för skyddsmakten. Rld. Protektoriäl, jur., ett under äldre tider förekommande slag af k. förordningar, genom hvilka vissa tjänstemän och betjänte blefvo tagna i konungens hägn och äfven strängare straff utsattes för deras ofredande, än i allmänhet var i lag stadgadt. Särskildt viktiga voro i detta afseende de äfven efter 1734 års lags tillkomst gällande s. k. protek-torialplakaten af 26 nov. 1695 (för tullbetjänte) och af 23 juni 1704 (för postbetjänte). Genom 1807 års förklaring upphäfdes, med vissa undantag, hithörande förordningar. Äfven dessa undantag ha genom den senare lagstiftningen upphört att gälla; och de i Strafflagens kap. 10 gifna straffbestämmelserna för våld och smädelse mot ämbets- och tjänstemän gälla utan undantag äfven i afseende på dem, som i äldre tider enligt protektorial åtnjutit särskildt skydd. L. A.* Prote'ktorlåset. Se Lås, sp. 158-159. Proteles, zool. Se Sibethyenan. Proteolytiska enzym, fysiol, kem., sådana enzym (se d. o.), som sönderdela ägghvitämnen och poly-peptider. De förekomma både i djur- och växtriket. De viktigaste i djurriket förekommande äro: p e p s i n i magsaft, t r y p s i n i pankreassaft och er e p si n i tarmsaft (se dessa wd). Antagligen äro inga af dem enhetliga ämnen, utan hvart och ett består af flera olika slags enzym. De tre hufvud-grupperna kunna dock lätt skiljas från hvarandra. Hvad växternas proteolytiska enzym beträffar, äro de svåra att skilja åt. De indelas dock i två huf-vudgrupper: proteinaser, som spjälka egentliga ägghvitämnen, och peptaser, som spjälka albumoser, peptoner och polypeptider. Till de förra höra bl. a. papayotin (se d. o.). I-B. Prote'osma. Se Bakteriologi, sp. 731. Protera'ndrisk (af grek. profteros, den förre, och andré~ifos, manlig), bot. Se Dikogami. ProterobäS, geol. petrogr., en eruptiv bergart af sådan sammansättning, att den utgör ett mellanting mellan diorit och diabas. E. E. Proteroplypha, zool. Se Ormarna. Proterogyn (af grek. pro'teros, den förre, och gyne, kvinna), löt. Se Dikogami. ProterosäuYus, paleont. Se Permiska systemet, sp. 505. Protes, med. Se Prothesis. Protesilaos (grek. Hgcorsodao?, lat. Protesiläus) son till Ifiklos, sagokung i Fylake i Tessalien, deltog i Trojanska kriget och var, enligt Homeros, den förste bland grekerna, som stupade vid själfva landstigningen på den trojanska stranden. Enligt yngre sagor utbad sig hans gemål, Laodameia, att P. skulle för tre timmars tid få återvända till de lefvandes värld, och då denna stund var förfluten, dog hon med honom. A. M. A. Prote'st (af lat. protestäri, offentligen vittna, betyga), förklaring, genom hvilken man bestrider någonting; insaga. 1. Jur., en persons förklaring, att en annans åtgärd eller förhållande är obehörigt; i allmänhet en förklaring, hvarigenom någon f ritar sig från ansvarighet för ett visst förhållande. Beteckningen nyttjas egentligen endast, när förklaringen konstateras genom medverkan af offentlig myndighet. Denna myndighet säges verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free