ställa protest. I visst fall är sådan protest villkor för bevarande af ett rättsanspråk. Sålunda skall innehafvare af växel, när godkännande eller betalning af växeln uteblir, låta upptaga protest, därest han vill tillgodonjuta full växelrätt. Denna protest verkställes i stad af notarius publicus eller af en magistratsperson, på landet af kronofogde eller länsman i orten eller af en magistratsperson från närmaste stad eller af annan person, som af Konungens befallningshafvande i länet blifvit därtill förordnad. Protest genom notarius publicus nyttjas ofta i handelsrättsliga och sjörättsliga förhållanden utan att vara obligatorisk. -- 2. Sportv., den officiella anmälan hos skiljedomstol, som vid en täfling göres med anledning af bristande kvalifikation eller oriktigt förfarande under täflingen af någon deltagare. -- Protestera, afge protest; verkställa växelprotest. 1. ^{I. Afz.} 2. ^{B. C--m.} Protestant. Se Protestantism. Protestantbibel. Se Protestantföreningen. Protestantdag. Se Protestantföreningen. Protestantföreningen (Deutscher protestantenverein) i Tyskland utgör en 1865 i Eisenach bildad och ur den äldre liberala teologiska skolan framsprungen sammanslutning, som hufvudsakligen genom sträfvanden af kyrkopolitisk art sökt bereda väg för sina grundsatser. Föreningen anger själf numera sitt syfte i fyra hufvudpunkter, bland hvilka följande två äro de mest karakteristiska: uppbyggandet af de tysk-evangeliska kyrkorna på "församlingsprincipens" grundval jämte sträfvandet efter en organisk förbindelse mellan de olika landskyrkorna samt bekämpandet af allt "oprotestantiskt, hierarkiskt väsen" inom de enskilda landskyrkorna och bevakandet af den tyska protestantismens "rätt, ära och frihet". Föreningen vill f. ö., heter det, på den evangeliska kristendomens grund arbeta på en förnyelse af den protestantiska kyrkan "i den evangeliska frihetens anda och i samklang med sin tids hela kulturutveckling". Bland stiftarna och de förste ledarna märkas Hausrath, H. J. Holtzmann, R. Rothe, D. Schenkel och K. Schwarz. En hufvudpart af föreningens verksamhet har under hela dess lifstid varit egnad åt kampen för en s. k. obegränsad lärofrihet; därjämte har stått det i programpunkterna omnämnda sträfvandet för "församlingsprincipens" realiserande. Då emellertid kyrkliga författningsändringar i dylikt syfte blefvo genomförda, måste föreningen till sin missräkning upplefva, att dessa icke befunnos gynna, utan tvärtom snarare skada de önskemål, för hvilka föreningen eljest trädde fram. I midtpunkten för föreningens verksamhet står alltsedan dess stiftande förhandlingarna på de hvartannat år hållna s. k. protestantdagarna. Under tidigare år sökte man drifva propaganda dels genom flygskrifter, dels genom en med kritiska noter försedd upplaga af nya testamentet, den s. k. protestantbibeln. Bland tidskrifter, som stått i föreningens direkta tjänst eller i öfrigt stått den nära, märkas från de tidigare åren "Allgemeine kirchliche zeitung", utg. af den ofvannämnde Schenkel, senare "Protestantische kirchenzeitung", fortsatt som "Protestantische monatshefte" samt "Protestantenblatt". Föreningen räknar 20--30,000 medlemmar, fördelade på omkr. 20 underafdelningar; ungefär halfva medlemsantalet finnes i de pfalziska föreningarna, bredvid dessa äro afdelningarna i Berlin, Hamburg och Bremen de mest betydande. ^{G. A--n.} Protestantisk, som har protestantismen till troslära; som hör till eller är utmärkande för protestantismen. Protestantiska unionen. Se Evangeliska unionen 1. Protestantism. Namnet protestantism härrör från den s. k. protestation, som de mest betydande bland de reformationen tillgifne tyske furstarna och städerna i april 1529 aflämnade mot den katolska majoritetens beslut på riksdagen i Speier. Efter denna tid började de "protesterande" af motståndarna kallas protestanter, hvilket namn sedan först småningom och som det synes först på reformert mark blef gängse beteckning för samtliga de från Rom lösgjorda kyrkorna och samfunden. Själfva kallade sig reformationens anhängare ursprungligen helst evangelici, hvilket ord återspeglar den ursprungliga reformatoriska tankegången, enligt hvilken den stora kyrkoförbättringen fattades väsentligen som en återgång till "evangeliet" och den första apostoliska kristendomen i motsats till förfallet i romarkyrkan. Det är också, i sammanhang härmed, karakteristiskt, att beteckningarna lutherani, zwingliani, calviniani o. s. v. närmast härrörde från de romerske och af dessa begagnades i afsikt att stämpla de olika reformatoriska kyrkosamfunden och riktningarna som sekter, hvilka ställt sig utanför den ena allmänneliga (katolska) kyrkan; först efter konkordieformeln synas namnen lutheraner och reformerta vunnit burskap. De "evangeliska" däremot tala, såsom t. ex. i augsburgiska bekännelsen, helt enkelt om "kyrkan hos oss" och ge därmed uttryck åt det faktum, att intet var den ursprungliga reformationen mera främmande än tanken, att en ny kyrka skulle grundats genom densamma. "Om vi icke äro kyrkan eller en del af kyrkan, hvar är då kyrkan", frågar Melanchthon; och enligt Luthers tanke existerar och kan blott en kyrka, den allmänneliga, existera; denna har också, om än i korrumperad och betryckt gestalt, funnits till under påfvedömet, ty, argumenterar Luther, trots det att påfven "förföljt och förfalskat" evangelium, har detta dock alltjämt funnits till och gjort sig gällande i sin kyrkoskapande, d. v. s. kristna frambringande gärning. Motsatsen är alltså enligt denna reformatoriska tankegång icke katolsk i betydelsen af "allmännelig", utan romersk. Någon egentlig popularitet inom eget område synes namnet protestantism knappast ha fått förrän under den s. k. upplysningstidens dagar, då det tolkades som en symbol för auktoritetsfrihet, tolerans samt religiöst eller måhända snarare kulturellt framåtskridande. Under 1800-talet blef "protestant" en speciellt omhuldad benämning bland de mera utpräglade liberala tyska teologiska riktningar, som funno ett slags centrum i den år 1865 bildade protestantföreningen (se d. o.). När emellertid protestantism alltjämt i våra dagar nyttjas i den förutnämnda, vidtomfattande betydelsen,