Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Protokollssekreterare - Protokurarin, med. farm. Se Curare - Protomartyr - Protomastiginier. Se Flagelata - Proto-mediska, språkv. Se Kilskrift, sp. 15 - Proton, kem. - Protonema, Förgrodd, bot. Se Mossor - Protonotarius - Proton pseudos - Protophyta - Protoplasma. Se Cell - Protoplast - Protopop - Protopterus, zool. Se Dipnoi - Prototheria, zool. Se Kloakdjuren - Prototracheata, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
427
Protokurarin-Prototracheata
428
växlande som protokollsförare, men 1649 tillsattes en
särskild "secretarius protocolli". Sedermera ökades
småningom antalet protokollssekreterare. Enligt
1713 års kansliordning voro de 4, och samma
antal fastställdes i den under frihetstiden
gällande kansliordningen af 1720, men blef under
den följande tiden ytterligare ökadt. Deras
hufvudsak-liga åliggande var, som namnet antyder
och i kansliordningar och instruktioner anges, att
föra protokoll dels i rådet och de institutioner,
som, särskildt under den gustavianska tiden, funnos
vid sidan af eller ersatte rådkammaren (konseljen,
kabinettet och vissa "beredningar"), från 1809 i
statsrådet, dels i Högsta domstolen, som sedan 1789
utöfvat konungens domsrätt. Protokollssekreterarna
fördelades därför på statsexpeditionerna
(statsdepartementen) och Nedre justitierevisionen. Vid
den omorganisation af K. M:ts kansli, som genomfördes
på 1870-talet, afskaffades de till statsdepartemen-ten
hörande protokollssekreterarbefattningarna, då
tillsammans 13, och protokollsföringen uppdrogs
i stället åt kanslisekreterarna (se d. o.) enligt
1878 års instruktion, men titelförändringen egde
rum redan vid den nya lönestatens tillämpning
fr. o. m. 1875. I Nedre justitierevisionen ha
däremot protokollssekreterarna alltjämt bibehållits;
enligt instruktionen 15 dec. 1911 skola 5 sådana
finnas därstädes. - Titeln protokollssekreterare
förekommer äfven i hof expeditionen.
S. B-h.
Protokurarin, med. farm. Se C u r a r e.
Protomartyr (af grek. prötos, den förste),
"förmartyr", "urmartyr". Jfr Martyr.
Protomastiginéer. Se F l a g e 11 a t a.
Proto-médiska, språkv. Se K i l s k r i f t, sp. 15.
Proton, kem. 1. Ett af aktiebolaget Separator i
Stockholm ur skummad mjölk framställdt näringsmedel,
innehållande omkr. 80 proc. ägghvita, företrädesvis
kasein. Proton bildar ett luckert, torrt, hvitt pulver
af nästan obegränsad hållbarhet samt tillgodogöres
fullständigt i människans tarmkanal; i följd häraf
är proton en lämplig tillsats till andra födoämnen
för erhållande af en koncentrerad, föga skrymmande
näring. - 2. Protoner har A. Kossel kallat vissa, vid
sönderdel-ning af protaminer (se d. o.) uppkommande
produkter. _ l
o. 2. S. J-n.
Protonerna, Förgrodd, bot. Se Mossor.
Protonotärius (af grek. prötos, den förste, och
lat. notärius, skrifvare) kallas i Konstantinopel
den högste andlige näst patriarken. Protonotärius
apostolicus är i Eom titeln på sju höga andliga
ämbetsmän, hvilka ha om hand och uppsätta kyrkliga
dokument, akter och skrifvelsen - Enligt traditionen
skall redan Klemens I (d. omkr. 103) ha tillsatt
sju notarii regionarii, efter antalet af Korns sju
distrikt, för att nedskrifva mar-tyrhistorier. Dessa
tillhörde det romerska prästerskapet och insattes i
sitt ämbete af påfven själf. Då sedan flera notarier
behof des och utnämndes, fingo de sju ursprunglige
titeln protonotarii aposto-lici och rang närmast
före biskoparna. De bildade ett eget kollegium och
erhöllo åtskilliga privilegier. Då protonotarius
blef en hederstitel, som förlänades utan åtföljande
ämbete, skildes emellan protonotarii participantes
(protonotarier med ämbete) och protonotarii titulares
(protonotarier med endast titel). Sixtus Y ökade 1585
de förres privilegier
och tillsatte fem nya, så att antalet blef
tolf. Men Gregorius XVI indrog 1838 de fem nya
platserna, så att antalet f. n. är det ursprungliga,
nämligen sju. - Protonotarie var i Sverige förr
titel på tjänstemän i vissa verk (hofrätterna,
Justitierevisionen, Kanslikollegium). Protonotarierna
hade tjänsteställning närmast öfver notarierna. J- P-
Proton pséurdos (grek., "det första en osanning"),
log., beteckning för en falsk öfversatt i en
slutledning.
Proto’phyta (af grek. prötos, den förste, och jyto’n,
växt), Protofyter, bot., sådana (mikroskopiska)
växter, som ha aktiv rörelseförmåga (motsvarande
protozoerna bland djuren). Enligt Sachs’ system
omfattade Protophyta de alger och svampar, som
saknade befruktning. G. L-m.
Protopla^ma (af grek. prötos, den förste, och pla’sma,
det bildade), "urslem", bot., zool. Se Cell.
Protopla’st (af grek. prötos, den förste, och
plafsséin, bilda), de förstskapade (människorna),
urmänniskorna ; äfven organismerna på jordklotet under
dess första tillstånd. - Adj. p r o t o p l attisk. -
Bot. Se Cell 2, sp. 1387.
Protopop, Protopre’sbyter (af
grek. protos, den förste), i den grekisk-ryska
kyrkan en titel, som motsvarar den gamla titeln
archipresbyter i den romersk-katolska och hos
oss är jämförlig ungefär med domprost, till en
del också med kontraktsprost. Vid hvarje katedral
och äfven vid åtskilliga andra stadskyrkor finnes
en protopop. Han bär en särskild ämbetsdräkt.
J. P.
Proto’pterus, zool. Se D i p n o i.
Prototheria, zool. Se Kloakdjuren.
Prototracheata, zool., en klass af ledfotingar,
omfattande f. n. blott släktet Peripatus, som förr
betraktats som en grupp af maskar under benämningen
klomaskar, Onychophora (se d. o.), öfverensstämmelsen
med maskar framträder, utom i den likformigt ledade
kroppen, förnämligast i de parvis i kroppslederna
förekommande njurarna af samma typ som hos
ringmaskarna. Men i anordningen af blodkärlssystemet
med dess långsträckta, på sidorna med pariga öppningar
försedda ryggkärl samt i förekomsten af ledade och
med dubbla klor slutande gångfötter röjer sig en
omisskännlig likhet med ledfotingarnas grupp. Därtill
kommer ytterligare, att andningsorganen utgöras af
enkelt byggda trakéer, som eljest blott äro att finna
hos de luftandande ledfotingarna (t r a-keaterna). Men
då hos Peripatus trakéernas öppningar (s t i g
m e r n a) ej, som hos öfriga tra-keatgrupper,
äro parvis anordnade på kroppsledernas sidor,
utan spridda i stort antal öfver hela kroppsytan,
hvilket sannolikt är att betrakta som trakésystemets
odifferentierade begynnelsestadium, bör detta släkte
anses vara en uråldrig gren med ursprung nära roten
af trakeaternas stamträd. I öfverensstämmelse härmed
står släktet Peripatus alldeles isoleradt i nutiden,
utan påvisbar närmare frändskap med öfriga nu lefvande
grupper. - Arterna af detta släkte äro utbredda öfver
Australien, södra Asien, södra och västra Afrika (se
fig.), södra och Central-Amerika samt Västindien. De
äro masklika djur med mjuk, tvärringlad, vårtig hud,
ett växlande antal (14-43) korta, men ledade och
klobärande fotpar samt ett föga afsatt hufvud, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
