427 Protokurarin-Prototracheata 428 växlande som protokollsförare, men 1649 tillsattes en särskild "secretarius protocolli". Sedermera ökades småningom antalet protokollssekreterare. Enligt 1713 års kansliordning voro de 4, och samma antal fastställdes i den under frihetstiden gällande kansliordningen af 1720, men blef under den följande tiden ytterligare ökadt. Deras hufvudsak-liga åliggande var, som namnet antyder och i kansliordningar och instruktioner anges, att föra protokoll dels i rådet och de institutioner, som, särskildt under den gustavianska tiden, funnos vid sidan af eller ersatte rådkammaren (konseljen, kabinettet och vissa "beredningar"), från 1809 i statsrådet, dels i Högsta domstolen, som sedan 1789 utöfvat konungens domsrätt. Protokollssekreterarna fördelades därför på statsexpeditionerna (statsdepartementen) och Nedre justitierevisionen. Vid den omorganisation af K. M:ts kansli, som genomfördes på 1870-talet, afskaffades de till statsdepartemen-ten hörande protokollssekreterarbefattningarna, då tillsammans 13, och protokollsföringen uppdrogs i stället åt kanslisekreterarna (se d. o.) enligt 1878 års instruktion, men titelförändringen egde rum redan vid den nya lönestatens tillämpning fr. o. m. 1875. I Nedre justitierevisionen ha däremot protokollssekreterarna alltjämt bibehållits; enligt instruktionen 15 dec. 1911 skola 5 sådana finnas därstädes. - Titeln protokollssekreterare förekommer äfven i hof expeditionen. S. B-h. Protokurarin, med. farm. Se C u r a r e. Protomartyr (af grek. prötos, den förste), "förmartyr", "urmartyr". Jfr Martyr. Protomastiginéer. Se F l a g e 11 a t a. Proto-médiska, språkv. Se K i l s k r i f t, sp. 15. Proton, kem. 1. Ett af aktiebolaget Separator i Stockholm ur skummad mjölk framställdt näringsmedel, innehållande omkr. 80 proc. ägghvita, företrädesvis kasein. Proton bildar ett luckert, torrt, hvitt pulver af nästan obegränsad hållbarhet samt tillgodogöres fullständigt i människans tarmkanal; i följd häraf är proton en lämplig tillsats till andra födoämnen för erhållande af en koncentrerad, föga skrymmande näring. - 2. Protoner har A. Kossel kallat vissa, vid sönderdel-ning af protaminer (se d. o.) uppkommande produkter. _ l o. 2. S. J-n. Protonerna, Förgrodd, bot. Se Mossor. Protonotärius (af grek. prötos, den förste, och lat. notärius, skrifvare) kallas i Konstantinopel den högste andlige näst patriarken. Protonotärius apostolicus är i Eom titeln på sju höga andliga ämbetsmän, hvilka ha om hand och uppsätta kyrkliga dokument, akter och skrifvelsen - Enligt traditionen skall redan Klemens I (d. omkr. 103) ha tillsatt sju notarii regionarii, efter antalet af Korns sju distrikt, för att nedskrifva mar-tyrhistorier. Dessa tillhörde det romerska prästerskapet och insattes i sitt ämbete af påfven själf. Då sedan flera notarier behof des och utnämndes, fingo de sju ursprunglige titeln protonotarii aposto-lici och rang närmast före biskoparna. De bildade ett eget kollegium och erhöllo åtskilliga privilegier. Då protonotarius blef en hederstitel, som förlänades utan åtföljande ämbete, skildes emellan protonotarii participantes (protonotarier med ämbete) och protonotarii titulares (protonotarier med endast titel). Sixtus Y ökade 1585 de förres privilegier och tillsatte fem nya, så att antalet blef tolf. Men Gregorius XVI indrog 1838 de fem nya platserna, så att antalet f. n. är det ursprungliga, nämligen sju. - Protonotarie var i Sverige förr titel på tjänstemän i vissa verk (hofrätterna, Justitierevisionen, Kanslikollegium). Protonotarierna hade tjänsteställning närmast öfver notarierna. J- P- Proton pséurdos (grek., "det första en osanning"), log., beteckning för en falsk öfversatt i en slutledning. Proto'phyta (af grek. prötos, den förste, och jyto'n, växt), Protofyter, bot., sådana (mikroskopiska) växter, som ha aktiv rörelseförmåga (motsvarande protozoerna bland djuren). Enligt Sachs' system omfattade Protophyta de alger och svampar, som saknade befruktning. G. L-m. Protopla^ma (af grek. prötos, den förste, och pla'sma, det bildade), "urslem", bot., zool. Se Cell. Protopla'st (af grek. prötos, den förste, och plafsséin, bilda), de förstskapade (människorna), urmänniskorna ; äfven organismerna på jordklotet under dess första tillstånd. - Adj. p r o t o p l attisk. - Bot. Se Cell 2, sp. 1387. Protopop, Protopre'sbyter (af grek. protos, den förste), i den grekisk-ryska kyrkan en titel, som motsvarar den gamla titeln archipresbyter i den romersk-katolska och hos oss är jämförlig ungefär med domprost, till en del också med kontraktsprost. Vid hvarje katedral och äfven vid åtskilliga andra stadskyrkor finnes en protopop. Han bär en särskild ämbetsdräkt. J. P. Proto'pterus, zool. Se D i p n o i. Prototheria, zool. Se Kloakdjuren. Prototracheata, zool., en klass af ledfotingar, omfattande f. n. blott släktet Peripatus, som förr betraktats som en grupp af maskar under benämningen klomaskar, Onychophora (se d. o.), öfverensstämmelsen med maskar framträder, utom i den likformigt ledade kroppen, förnämligast i de parvis i kroppslederna förekommande njurarna af samma typ som hos ringmaskarna. Men i anordningen af blodkärlssystemet med dess långsträckta, på sidorna med pariga öppningar försedda ryggkärl samt i förekomsten af ledade och med dubbla klor slutande gångfötter röjer sig en omisskännlig likhet med ledfotingarnas grupp. Därtill kommer ytterligare, att andningsorganen utgöras af enkelt byggda trakéer, som eljest blott äro att finna hos de luftandande ledfotingarna (t r a-keaterna). Men då hos Peripatus trakéernas öppningar (s t i g m e r n a) ej, som hos öfriga tra-keatgrupper, äro parvis anordnade på kroppsledernas sidor, utan spridda i stort antal öfver hela kroppsytan, hvilket sannolikt är att betrakta som trakésystemets odifferentierade begynnelsestadium, bör detta släkte anses vara en uråldrig gren med ursprung nära roten af trakeaternas stamträd. I öfverensstämmelse härmed står släktet Peripatus alldeles isoleradt i nutiden, utan påvisbar närmare frändskap med öfriga nu lefvande grupper. - Arterna af detta släkte äro utbredda öfver Australien, södra Asien, södra och västra Afrika (se fig.), södra och Central-Amerika samt Västindien. De äro masklika djur med mjuk, tvärringlad, vårtig hud, ett växlande antal (14-43) korta, men ledade och klobärande fotpar samt ett föga afsatt hufvud, som