447 Provinsialråd-Provision 448 än sådana, som rörde utskrifning och bevillning. Stundom inträffade det, att man ej kunde förmå ett landskaps ständer att bevilja, hvad regeringen begärt, men i allmänhet kom man lätt till rätta med dem genom att låta det ena provinsmötet inverka på det andra. Se bl. a. "Sveriges Rid-derskaps och Adels riksdagsprotokoll", d. VI (äldre serien), K. G. Styffe, "Landtdagen i Malmö år 1669" (1845) och "Landtdagarne i Vestergöthland 1676" (1848), samt E. Hilde-brand, "Svenska statsförfattningens historiska utveckling" (1896). K.B-n.* Provinsiälråd (it. consiglio provinciale; fr. con-seil provincial) benämnes provinsrepresentationen uti 11 a l i e n (se d. o., sp. 1046) och i Belgien (se d. o., sp. 1255). Om provinsialråd (consejo provincial) i Spanien se Spanien (Förvaltning). - Jfr Provinsialdeputation och P r o-vinsialständer. Provinsiälständer (Provinsständer), en efter ståndsgrundsatsen ordnad representation för ett landskap 1. en provins. Sådana funnos i Preussen (provinzialstände) sedan 1823, men 1875-88 utbyttes de, utom i Posen, mot provinsiallandt-dagar (se Preussen, sp. 213). - Efter det preussiska mönstret ordnades i Danmark genom förordn, af 15 maj 1834 rådgifvande provind-sialstcender. Fyra ständerförsamlingar skulle finnas: l för östiften, l för Nörrejylland, l för Slesvig och l för Holstein (hvartill 8 mars 1843 lades en för Island under namn af Allting, se d. o.). De utgjordes af medlemmar, utsedda dels af konungen, dels af och ibland olika klasser af jordegare i landet och sammanträdde hvartannat år. Genom införandet af 1849 års grundlag skulle de ha försvunnit, men till följd af upproret i Slesvig och Holstein 1848 fingo dessa länder behålla sina provinsialständer, nu med beslutande makt (se Danmark, sp. 1298-99). Efter införlifvandet med Preussen gäller i dem den preussiska provinsförvaltningen. - Provins-ständer (höll. provinciale staten) är den häfdvunna, ehuru numera, sedan ståndsskillnaden upphäfts, oegentliga benämningen på de nederländska provinsernas representation (se Nederländerna, sp. 689 o. 692). - Om de fordom i Sverige tidtals till möten inkallade provinsständerna se Provin-sialmöten. - Jfr Provinsialdeputation och Provinsialråd. S. B. Provinsiälsupérior. Se Kon gr egation, sp. 747. Provinsiälsynöd. Se S y n o d. Provinsiell (jfr Provinsial), utmärkande för en provins; som ej öfverensstämmer med bruket i hufvudstaden, landsortsmässig, småstadsaktig. Provinsmuséer. Se Museum, sp. 1433. Provinsombud. Se Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Mission, sp. 676. Provinsparlament. Se Parlament, sp. 123. Provinsrosor [fr. uttal: pra va'-], rosor, som härstamma från den franska staden Provins (se d. o.). Provinsständer. Se Provinsialständer. Provinum, latinska namnet på franska staden Provins (se d. o.). Provision (af lat. provisio, förutseende, omtanke). 1. Hand., godtgörelse åt mellanhand vid affärer, beräknad i proc. på omsättningssumman, agent-, kommissions-, mäklararfvode (jfr Agent, sp. 341, och Kommission 3). Mäklarens provision, som kallas k u r t a g e (courtage), skiljer sig från agentens och kommissionärens därigenom, att den utgår, så snart slutsedel utfärdats, oafsedt om aftalet går i uppfyllelse eller ej, då däremot provisionen till agent eller kommissionär ej utgår, förrän affären faktiskt afvecklats. Ofta erhåller agenten provision äfven på affärer, som af slutats utan hans förmedling, men med kunder, som af honom först introducerats hos den firma han representerar. Korn-missionären, och stundom äfven agenten, kan vid försäljning på kredit ikläda sig ansvar för likvidens riktiga ingång och erhåller då en särskild s. k. delkredereprovision (se Del c re d er e). Jfr äfven Acccptprovision. - S. k. hemliga provisioner, en form af illojal konkurrens (se Konkurrens l, sp. 777), äro maskerade mutor, som af mindre nogräknade leverantörer under olika former betalas till personer, anställda hos köpande firmor, för att vinna deras medverkan till erhållande af order. För att råda bot för detta missförhållande ha inom vissa branscher ingåtts särskilda öfverenskommelser. En stor sammanslutr-ing i sådant syfte är "Maskin-affärernas förening mot s. k. hemliga provisioner", omfattande bortåt ett 100-tal maskin-, metall- och andra firmor i Stockholm och landsorten. - 2. En i katolska kyrkorätten bruklig term, hvarmed förstås besättandet genom kyrklig myndighet af ett vakant kyrkligt ämbete med en kompetent person. Endast kyrklig myndighet kan nämligen förläna andlig makt, hvarför provision är en uteslutande kyrklig angelägenhet, som därför är ogiltig, om den utöfvas af världslig myndighet. Provision tillkommer främst påfven, metropoliter och biskopar. Den består af tre moment, af hvilka det första innebär betecknande af den person, som skall ha kyrkoämbetet (designatio personce), vare sig genom utnämning af vederbörlig kyrklig myndighet, val af ett kapitel eller förslag af regent eller patronus. Det andra momentet utgöres af kyrkoämbetets öfverlämnande eller kollation (collatio) till personen, och anmärkas må, att i den svenska lutherska kyrkan begreppet provision icke användts, utan har begränsats till dess betydelse af kollation, hvilket ord blifvit det häfdvunna i k. fullmakter på prästtjänster in på 1700-talet. Det tredje momentet i provision är slutakten, installation (instal-latio). Påfven eger i kraft af sin falla myndighet besätta eller providera med alla kyrkliga ämbeten. Denna påfliga provisionsrätt kallas extra ordinarie i de fall, då eljest biskop eger utöfva provision inom sitt stift. I praktiken ledde detta förhållande till stridigheter mellan påfven och de ordinarie myndigheterna. Redan på 1100-talet gjorde påfven ett allt vidsträcktare bruk och äfven missbruk af sin universella provisionsrätt, i synnerhet genom att reservera sig provision. Så föreskref Klemens IV i sin bulla Licet ecclesiarum 1265, att alla de vid kurian vakanta ämbetena, d. v. s. sådana, hvilkas innehafvare aflidit under sitt uppehåll vid kurian, voro påfve förbehållna att besätta. Genom nya förordningar utbildade påfvarna ytterligare sin reservationsrätt. Redan från midten af 1200-talet har påfven också