i Sverige lifligt utöfvat denna reserverade provisionsrätt äfven till lägre kyrkliga ämbeten. Beträffande närmast biskopsämbetenas besättande skedde provisionen antingen så, att kapitlet genom val designerade viss person, som påfven utnämnde, eller att han ensam providerade, antingen på grund af att kyrkorättsliga bestämmelser åsidosatts eller i kraft af reservation. I regel besatte påfven själf kapitelämbeten, och äfven flera sockenkyrkor fingo sina herdar af påfven. I Sverige liksom annorstädes inom kristenheten gaf den påfliga provisionsrätten anledning till häftiga politiska strider. Ryktbar är striden om besättandet af ärkebiskopsstolen i Uppsala med Olaus Laurentii 1432, och dyningarna däraf förmärktes långt därefter. Jfr Johannes Haquini, Nils Allesson och Servitier. 1. Å. W:son M. 2. L. M. B. Provisionell. Se Provisorisk. Provisionsnota, jur. och hand., skriftlig uppgift, som en handelsagent, handelsresande eller platsförsäljare erhåller från sin hufvudman (affärshuset, som han företräder), angående sina fordringar på provision för affärer, som genom hans medverkan bragts till stånd. Genom lagen om kommission, handelsagentur och handelsresande 18 april 1914, §§ 71, 72, 87, 93, ha fastställts regler om provisionsnota; förut har man (i vårt land, liksom fortfarande i Danmark och Norge) härutinnan blott haft handelssedvänja till rättesnöre. Den agent, resande eller platsförsäljare, som varaktigt företräder en och samme hufvudman, har anspråk på provisionsnota halfårsvis, tillfällig företrädare åter för hvarje afslutad affär för sig. C. G. Bj. Provisionsresande, handelsresande, som uppbär sitt arfvode i form af provision (se d. o. 1) på försäljningssumman i motsats mot den fast anställde och aflönade resanden. Den senare representerar vanligen blott en firma, då provisionsresanden ofta arbetar för flera, dock icke med hvarandra konkurrerande. Å. W:son M. Provisor (lat., af providere, ombesörja), examinerad apotekare, som tjänstgör på annans apotek. Se Apotekare. Provisoriet kallas i Danmark det politiska tillstånd, som ministären Estrup utan laglig grund, men med stöd af landstingets majoritet upprätthöll 1885--94 genom sina 9 gånger upprepade "provisoriska bevillningslagar". Detta tillstånd varade, tills genom den politiska förlikningen april 1894 dels antogs en finanslag, dels fastställdes bestämmelser, som skulle vara en garanti mot provisoriets återupptagande. Jfr Danmark, sp. 1300 ff. E. Ebg. Provisorisk, Provisionell (fr. provisoire, provisionnel, af lat. providere, på förhand anskaffa), förberedande, öfvergångs-, inrättad, begagnad eller vidtagen tills vidare (under afvaktan på sakens definitiva ordnande). -- Provisorisk regering, styrelse, som under en revolution upprättas, innan en definitiv regering hinner konstitueras. Provisorisk befästning kallas en sådan befästning, som antingen är ämnad att ersätta en permanent befästning, hvilken af en eller annan orsak ej kommit till stånd eller ock är af sådan vikt, att densamma med alla för tillfället till buds stående medel utföres omsorgsfullare och ges större motståndskraft än en fältbefästning (se d. o.). Provisoriska befästningar, som i olikhet med halfpermanenta befästningar (se d. o.) aldrig utföras under fredstid, om ej kort före ett befaradt krigsutbrott, användas, när fältarméns strid lokaliseras eller för skyddandet af en ej permanent befäst, strategiskt viktig punkt med så ringa styrka som möjligt eller för fullständigandet af permanenta anläggningar, allt under förutsättning af att härför erforderlig tid står till buds. Ehuru man söker göra en provisorisk befästnings motståndsförmåga så stor som möjligt, uppnår denna dock aldrig en permanent befästnings, och därför behöfver den provisoriska befästningen 1 1/2--2 ggr större besättning än en motsvarande permanent. Att vid behof fullt ersätta en sådan genom medelst förberedda materialier anlagd provisorisk befästning går sålunda ej för sig. Utom jord och trä användas för provisoriska befästningar äfven betong, armering, lättare pansarkonstruktioner m. m., och alla svåranskaffliga materialer böra uppläggas i förråd redan i fred. Formerna för den provisoriska befästningen ha utvecklats ur fältbefästningens, men då utförandet måste göras mycket omsorgsfullt, bör god teknisk ledning anlitas. Jfr Befästningskonst, sp. 1201. L. W:son M. Provisorium (nlat.; se Provisorisk), provisoriskt tillstånd; provisorisk regering. Provocatio, lat. Se Provokation. Provocera (lat. provocare), utmana, egga. Provo city [pråu'våu si'ti], stad i nordamerikanska staten Utah, vid floden P., 78 km. s. ö. om Salt Lake City. 8,925 inv. (1910). Handel med landtbruksartiklar och malm. J. F. N. Provokation (lat. provocatio), utmaning, upphetsande, förtäckt eggelse till politiskt brott (eller felgrepp); vädjande. -- I det forna Rom vad till folket från en ämbetsmans dom. Provokationen fick ega rum endast i brottmål och gällde företrädesvis i fråga om kropps- och lifsstraff. Provokationsrätten betraktades som ett palladium för medborgarna. Den blef dem tillförsäkrad först genom Valerius' lag (509 f. Kr.) omedelbart efter konungadömets afskaffande och sedan genom flera lagar. Mot diktatorns dom var provokation icke medgifven, åtminstone icke före decemvirallagstiftningen. Sedan de ständiga brottmålsdomstolarna, hvilka dömde i folkets namn, inrättats, förlorade provokationen nästan all betydelse. R. Tdh.* Provokatorisk rättegång, jur. Med hänsyn till beskaffenheten af det rättsskydd, som kärande i rättegång kan begära, skiljer man emellan tre olika arter af talan, bland dem fastställelsetalan, hvarmed förstås en talan, som afser enbart att få af domstolen fastställdt, huruvida ett visst rättsförhållande består eller ej, hvaremot svarandens förpliktande att fullgöra något ej påyrkas af käranden. En fastställelsetalan kan vara antingen positiv eller negativ; i förra fallet vill käranden ha fastslaget, att en rättighet föreligger, i det senare, att en rättighet icke föreligger. Den s. k. provokatoriska talan är en art af negativ fastställelsetalan, närmare bestämdt en sådan negativ fastställelsetalan, som afser att få fastställdt, att käranden icke är förpliktad att fullgöra en viss prestation. Namnet har sitt upphof däraf, att man tidigare ansett ifrågavarande rättegång innebära en anmaning från kärandens, provokantens, sida till svaranden att göra sitt förmenta anspråk gällande; i