465 Prytz--Přzemyśl 466 bibliotek, upptar 16 nummer, utom en oration och en disputation, De cognitione sui ipsius, båda från hans studenttid. Mest känd är hans Tractatus historico-politicus, de jur e publico regnorum Suecice Gothiceque, som utgör ett utdrag af lagar, recesser och handlingar och spreds genom många afskrifter. De ofvannämnda resorna till Moskva och Warschau har han skildrat i en berättelse, som nu finnes i k. biblioteket. Där förvaras äfven en del af hans arbeten, hvaribland tre genealogiska skrifter. 1 o. 2. --rn.* 3. S. E. B--g. Prytz, Harald Oskar, militär och författare, f. 21 febr. 1836 i Malmö, d. 25 aug. 1909 i Stockholm, blef 1856 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente, vid hvilket han 1872 avancerade till kapten och 1874 till batterichef samt erhöll afsked 1887. P. tjänstgjorde i franska armén 1862--63 dels i Algeriet, dels i Mexico samt i danska armén 1864 och utmärkte sig då under striden på Als samt reträtten från Sönderborg. Från trycket utgaf han Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementen och kårer jemte flottorna (4 bd, 1867--70), Karlberg förr och nu (1872), några reseskildringar, m. m. L. W:son M. Prytz, Torolf, norsk konsthandtverkare och utställningsman, f. 26 dec. 1858 i Alstahaug, Nordland, studerade vid tekniska högskolan i Hannover, etablerade sig som arkitekt i Kristiania 1881, men ingick 1884 i den gamla ansedda juvelerarfirman J. Tostrup, hvars egare han vardt 1890. Ej blott i sitt fack, som han utvecklat till en hög grad af artistisk och teknisk fulländning, utan äfven på många andra områden har P. bidragit till konstindustriens och handtverkets utveckling i Norge. Som en af sitt yrkes mest framstående personligheter har han haft en mängd representativa värf. Så var han flera år ordf. eller styrelseled, i Norsk husflidsforening, Kristiania haandverks- og industri-förening, Konstindustrimuseet m. fl. organisationer. P. har lifligt deltagit i norska och internationella utställningar. Han var Norges kommissarie vid utställningen i Chicago 1893, vice ordf. i norska kommittén för världsutställningen i Paris 1900, ordf. i den förberedande kommittén och generalkommissarie för jubileumsutställningen i Kristiania 1914. K. V. H.

Utsikt af Přzemyśl.

Přzemyśl [pʃe′mysl], en af Galiziens förnämsta och äldsta städer, säte för en romersk-katolsk och en grekisk-katolsk biskop samt för kommandot öfver 10:e armékåren, ligger vid floden San och flera järnvägslinjer (till Krakau, Lemberg m. fl. städer) och har sedan 1874 starkt befästs dels med en af enstaka stödpunkter och dessa förenande svaga linjer bestående säkerhetsenceinte, dels med en stark fortgördel, som på senare tid fått pansarskydd för sitt artilleri. 54,078 inv. (1910) i hela kommunen. Staden har flera kyrkor, af hvilka de båda katedralerna äro de märkligaste, samt flera kloster, ett polskt och ett rutenskt högre gymnasium, ett polskt lärarinneseminarium. Kvarnar, sågverk, brännvins- och likörfabriker. Handeln behärskas af judarna, som bilda 1/3 af befolkningen. Af de fordom oberoende furstarnas af P. residensslott finnas några lämningar på en höjd ofvanför staden. P. belägrades förgäfves af svenskarna under Douglas 1655. -- Efter utbrottet af världskriget 1914 har P. alltsedan midten af sept. varit hotadt af ryssarna. 14 sept. anryckte dessa sålunda mot denna fästning, hvars inneslutning utfördes 20--24, hvarefter beskjutningen påbörjades 3 okt., sedan den i rysk tjänst varande bulgaren general Dimitriev dagen förut sändt kommendanten fältmarskalklöjtnant von Kusmanek en uppmaning till dagtingan, hvilken af denne med harm tillbakavisades. Kusmanek försvarade sig sedan också med mycken bravur och gjorde det ena utfallet efter det andra. Från natten till 7 okt. gingo ryssarna till storms mot de östliga forten och lyckades natten till 9 intränga i fort Siedlicka, men blefvo där efter 3 timmars vild strid dödade eller tillfångatagna. Äfven i öfrigt afslogos stormningarna med stor förlust för ryssarna, som därefter drogo sig längre tillbaka och befäste sig särskildt s. om P., där strider sedan utkämpades 13 och 14; 17, 18 och 22 streds sedan n. och 22--23 s. om fästningen, som redan 10 s. m. kunnat undsättas af österrikarna. I början af nov. kunde ryssarna emellertid åter rycka närmare P., som 11 nov.