Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 465-466 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz, Klas Johansson P. - Prytz, Harald Oskar - Prytz, Torolf - Przemysl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

465 Prytz–Přzemyśl 466

bibliotek, upptar 16 nummer, utom en oration och
en disputation, De cognitione sui ipsius, båda
från hans studenttid. Mest känd är hans Tractatus
historico-politicus, de jur e publico regnorum
Suecice Gothiceque, som utgör ett utdrag af lagar,
recesser och handlingar och spreds genom många
afskrifter. De ofvannämnda resorna till Moskva och
Warschau har han skildrat i en berättelse, som nu
finnes i k. biblioteket. Där förvaras äfven en del af
hans arbeten, hvaribland tre genealogiska skrifter.
1 o. 2. –rn.* 3. S. E. B–g.

Prytz, Harald Oskar, militär och författare,
f. 21 febr. 1836 i Malmö, d. 25 aug. 1909 i
Stockholm, blef 1856 underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente, vid hvilket han 1872 avancerade till
kapten och 1874 till batterichef samt erhöll afsked
1887. P. tjänstgjorde i franska armén 1862–63
dels i Algeriet, dels i Mexico samt i danska armén
1864 och utmärkte sig då under striden på Als
samt reträtten från Sönderborg. Från trycket utgaf
han Historiska upplysningar om svenska och norska
arméernas regementen och kårer jemte flottorna
(4 bd, 1867–70), Karlberg förr och nu (1872),
några reseskildringar, m. m.
L. W:son M.

Prytz, Torolf, norsk konsthandtverkare och
utställningsman, f. 26 dec. 1858 i Alstahaug,
Nordland, studerade vid tekniska högskolan i Hannover,
etablerade sig som arkitekt i Kristiania 1881, men
ingick 1884 i den gamla ansedda juvelerarfirman
J. Tostrup, hvars egare han vardt 1890. Ej blott
i sitt fack, som han utvecklat till en hög grad af
artistisk och teknisk fulländning, utan äfven på många
andra områden har P. bidragit till konstindustriens
och handtverkets utveckling i Norge. Som en af sitt
yrkes mest framstående personligheter har han haft
en mängd representativa värf. Så var han flera år
ordf. eller styrelseled, i Norsk husflidsforening,
Kristiania haandverks- og industri-förening,
Konstindustrimuseet m. fl. organisationer. P. har
lifligt deltagit i norska och internationella
utställningar. Han var Norges kommissarie vid
utställningen i Chicago 1893, vice ordf. i norska
kommittén för världsutställningen i Paris 1900,
ordf. i den förberedande kommittén och generalkommissarie
för jubileumsutställningen i Kristiania 1914.
K. V. H.

Utsikt af Přzemyśl.

Přzemyśl [pʃe′mysl], en af Galiziens förnämsta
och äldsta städer, säte för en romersk-katolsk och
en grekisk-katolsk biskop samt för kommandot öfver
10:e armékåren, ligger vid floden San och flera
järnvägslinjer (till Krakau, Lemberg m. fl. städer)
och har sedan 1874 starkt befästs dels med en af
enstaka stödpunkter och dessa förenande svaga
linjer bestående säkerhetsenceinte, dels med en stark
fortgördel, som på senare tid fått pansarskydd för
sitt artilleri. 54,078 inv. (1910) i hela kommunen.
Staden har flera kyrkor, af hvilka de båda
katedralerna äro de märkligaste, samt flera kloster, ett
polskt och ett rutenskt högre gymnasium, ett polskt
lärarinneseminarium. Kvarnar, sågverk,
brännvins- och likörfabriker. Handeln behärskas af
judarna, som bilda 1/3 af befolkningen. Af de
fordom oberoende furstarnas af P. residensslott finnas
några lämningar på en höjd ofvanför staden. P.
belägrades förgäfves af svenskarna under Douglas
1655. – Efter utbrottet af världskriget 1914
har P. alltsedan midten af sept. varit hotadt
af ryssarna. 14 sept. anryckte dessa sålunda
mot denna fästning, hvars inneslutning utfördes
20–24, hvarefter beskjutningen påbörjades 3
okt., sedan den i rysk tjänst varande bulgaren
general Dimitriev dagen förut sändt kommendanten
fältmarskalklöjtnant von Kusmanek en uppmaning
till dagtingan, hvilken af denne med harm tillbakavisades.
Kusmanek försvarade sig sedan också med
mycken bravur och gjorde det ena utfallet efter
det andra. Från natten till 7 okt. gingo ryssarna
till storms mot de östliga forten och lyckades natten
till 9 intränga i fort Siedlicka, men blefvo där
efter 3 timmars vild strid dödade eller tillfångatagna.
Äfven i öfrigt afslogos stormningarna med
stor förlust för ryssarna, som därefter drogo sig
längre tillbaka och befäste sig särskildt s. om
P., där strider sedan utkämpades 13 och 14; 17,
18 och 22 streds sedan n. och 22–23 s. om
fästningen, som redan 10 s. m. kunnat undsättas
af österrikarna. I början af nov. kunde ryssarna
emellertid åter rycka närmare P., som 11 nov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>